Vart drar man gränsen?

1. Nej. Vi bjöd bara släktingar som vi umgås med regelbundet, dvs. bara vissa av kusinerna och inte alla mostrar och farbröder utan de som vi ville skulle komma.

2. Ja, vi bjöd respektive i etablerade par även om vi inte hade träffat dem, t.ex. min farbrors nya tjej. Vi hade inte platsbrist i lokalen och de blev jätteglada över att bli bjudna båda två, så det kändes rätt.

3. Riktigt små/ammande barn bör vara välkomna om ni önskar att föräldrarna ska närvara. I annat fall får ni acceptera att de tackar nej. Ha lite fingertoppskänsla på denna, självklart ska ni kunna ha ett barnfritt bröllop om ni vill, men ni måste också fundera på vad som är viktigast av
a) Helt barnfritt
eller
b) Att ni får fira dagen med alla ni älskar

Släkten har ingen rätt att förvänta sig ett stort kalas om det inte är vad som brukar bjudas på och helt enkelt "kutym" i den släkten (de har ändå ingen rätt att förvänta sig ett stort kalas, men jag kan förstå dem lite mer då...).
Bjud de ni vill ha där, de som ni vill glädjas med och som ni ved kommer glädjas med er.