• Klaradal

    Hemlig vigsel

    Hittade bara gamla trådar gällande hemliv vigsel, så startar en ny.

    Min fråga: Ni som gjort liknande som oss ang att viga sig hemligt och enskilt, utan fest och hallabaloo, hur har det varit? Hur har reaktionerna varit efteråt? Har ni några tips på vad vi bör tänka på (utöver att det juridiska).

    Vi hade tänkt göra så här:
    Vi kommer viga oss borgligt hemma i vår trädgård i juli. Vi kommer ha tre vittnen i form av min sambos mamma och två kompisar till mig. I övrigt inga fler och vi kommer inte meddela övriga förrän efter vigseln. Jag kommer ta min sambos efternamn.

    Vi kommer inte ha någon fest utan hade tänkt bjuda vittnena på tårta bara, efter vigseln. Vi kommer ta lite bilder (ett av mina vittnen är bra på att fota), så vi har försökt hitta något lagom snyggt att ha på oss, som inte blir för uppstyltat eller "brudigt". Typ vanlig, snygg klänning.

    Jag och min sambo har varit ihop i över 10 år och gifter oss mest av praktiska skäl. Vi är båda väldigt obekväma med att stå i centrum för en stor fest. Vi har inte särskilt starka band till våra respektive släkter.
    Jag kan tänka mig att det kan bli en del reaktioner. Min syster gifte sig i smyg och min mamma tog det jättepersonligt. Blir det så igen får det väl bli så. Vore bara intressant att höra om någon annan har erfarneheter av de thär, både av själva vigseln och av hur folk reagerat på det efteråt.

  • Svar på tråden Hemlig vigsel
  • Izan

    Hos oss är det samma sak, alla eller ingen... Och min NÄRMSTA släkt är på runt 30 pers. Då har jag inte ens föräldrar i livet. Vi pratade lite igår kväll om att kanske berätta för typ min moster och sambons föräldrar men vi får se hur vi gör.


    Testade klänningen igår igen och det blir inte den. Den är fin men inte på mig. Imorgon ska vi ut på shoppingrunda och jag hoppas att vi hittar något intressant till både mig och sambon.

    Fotografen är bokad. Han tar fantastiska bilder så jag litar helt och hållet på honom. Han har fotat både min äldsta dotter och min äldsta brorsdotter tidigare.

    Bjöd in min andra kompis till att närvara vid vigseln. Han blev eld och lågor och väldigt glad över att bli tillfrågad.

    Klaradal - Kommer ni att beställa bröllopstårta eller gör ni den själva?

  • Klaradal

    Izan: Nä, oavsett vad vi gör för "finfika" efter vigseln, om det blir tårta eller nåt annat, så gör vi det nog själva. Vi blir ju sammanlangd hela fem personer. Så att beställa någon bröllopstårta...nä. Vi vill lägga pengarna på annat. Ett alternativ är väl att köpa en vanlig tårta om vi nu blir väldigt lata, men då blir det liksom bara en tårta-tårta, ingen bröllopstårta (har lärt mig vid det här laget att allt man köper med epitetet "bröllops-" eller likn automatiskt kostar mer bara för att. Så om något annat går lika bra så lägger vi hellre pengarna på något annat).

    För ögonblicket funderar jag lite på att göra något annat. Typ lite gulliga cupcakes eller nåt istället för tårta. Själv blir jag lätt illamående av gräddtårtor, så om det går att undvika tar jag hellre något annat.

    Idag fick vi se våra ringar (hans behöver dock justeras storleksmässigt så vi hämtar inte ut dem förrän på måndag). Jag är kär i dem! Så himla glad att vi valde att lägga kurtet där.

  • Klaradal
    Izan skrev 2014-06-27 10:21:18 följande:

    Hos oss är det samma sak, alla eller ingen... Och min NÄRMSTA släkt är på runt 30 pers. Då har jag inte ens föräldrar i livet. Vi pratade lite igår kväll om att kanske berätta för typ min moster och sambons föräldrar men vi får se hur vi gör.


    Bollade det hela lite med en kollega idag som har liknande familjesituation som jag (han är en av de enda som vet att vi ska gifta oss, men han har ingen kontakt med mitt nätverk i övrigt så det är riskfritt). Kom efter det fram till att jag inte ska berätta för någon i förväg. Det är alla eller ingen som blir bäst och minst risk för mig. Om jag berättar för någon innan kommer alla veta det sedan. Och tycka att jag gjort fel som berättat för just dem men inte för någon annan och så blir det värsta grejen. Ska det bli bråk får det bli efter vigseln, inte före så jag är ledsen och arg på just den dagen.
    Kollegan höll med.
  • Lenblo

    När jag tänker efter så gifte sig mina föräldrar kyrkligt med vit klänning och allt - och meddelade hennes föräldrar dagen innan. Alla i familjen var välkomna, men de ville INTE att mormor skulle lägga sig i upplägget. Efteråt var det köttfärssås och spagetti hemma hos brudparet. Tydligen gick de till jobbet dagen efter också. :0

    Bara som kuriosa.

  • Klaradal
    Lenblo skrev 2014-06-27 22:20:42 följande:

    När jag tänker efter så gifte sig mina föräldrar kyrkligt med vit klänning och allt - och meddelade hennes föräldrar dagen innan. Alla i familjen var välkomna, men de ville INTE att mormor skulle lägga sig i upplägget. Efteråt var det köttfärssås och spagetti hemma hos brudparet. Tydligen gick de till jobbet dagen efter också. :0

    Bara som kuriosa.


    Tycker jag låter härligt :)
  • dream85

    Har också funderat på att berätta innan. Men vi kom fram till att inte göra det. Det blir så svårt att välja ut vilka som ska få veta. Så vi har valt att bara ha 3 vittnen och det är de som är närmast oss och som vi umgås mest med.

    Jag är lite nervös över att berätta för en annan kompis som blev överlycklig över förlovningen och som varje gång vi träffas pratar om hur hon längtar tills bröllopet. Hon nämnde också häromdagen att hon skulle bli så besviken om vi gifte oss i smyg. Så jag vet inte om jag ska nämna något för henne men samtidigt känns det fel att nämna något och sen inte bjuda in henne.

    Resten tror jag bara kommer bli glada för vår skull.

  • Klaradal
    dream85 skrev 2014-06-28 09:22:15 följande:

    Har också funderat på att berätta innan. Men vi kom fram till att inte göra det. Det blir så svårt att välja ut vilka som ska få veta. Så vi har valt att bara ha 3 vittnen och det är de som är närmast oss och som vi umgås mest med.

    Jag är lite nervös över att berätta för en annan kompis som blev överlycklig över förlovningen och som varje gång vi träffas pratar om hur hon längtar tills bröllopet. Hon nämnde också häromdagen att hon skulle bli så besviken om vi gifte oss i smyg. Så jag vet inte om jag ska nämna något för henne men samtidigt känns det fel att nämna något och sen inte bjuda in henne.

    Resten tror jag bara kommer bli glada för vår skull.


    Aj då, knepigt med kompisen.
    Jag räknar nog med att några kanske blir lite besvikna till en början. Men jag tror ingen av dem som står mig nära kommer vara något annat än glada i slutänden. De som känner mig vet om min familjesituation och hur mycket trassel det varit med det där genom åren, så de har nog inte tänkt något annat än att jag skulle gifta mig om inte hemligt så åtminstone i liten skala. Däremot tror jag att flera kanske tänkt att just de skulle få vara med.

    Sedan har det visat sig att de flesta ändå är ute på inplanerade semesterresor den här dagen. Det känns enklare då också. Jag tror inte det blivit så kul för dem att stå i valet och kvalet inför att ev ställa in sina semesterplaner bara för att vi helt plötsligt kommer på att vi ska gifta oss och dessutom vill ha en enkel och informell tillställning.
    Så nä. Det är nog mest min släkt som kan bråka. Men då får det bli så.
    Vi har också tre vittnen. Känns nog.
  • lommila86

    Vi gifte oss hemligt för 2 år sedan. De enda som viste om ngt var någon av mina klasskompisar, men de var ingen som jag direkt umgicks med så det kom mer fram  i förbi farten,
    I övrigt körde vi all in, förutom gästerna då. Dvs långklänning+frack, borgerlig vigsel, fotosession med proffsfotograf och middag på hotell.
    Som vittnen hade vi anställda.

    Det är verkligen inget jag ångrar att vi gjorde nu över 2 år senare.
    vi berättade åt de närmast sörjande genom sms samma kväll ( jag) maken berättade inte åt ngn. Utan folk ( syskon svärföräldrar, kompisar, mormor etc.) fick läsa om det genom annons  i lokalblaskan på hemorten dagen efter.

    reaktionerna var blandade, dom flestad gratulerade givetvis, medan andra surade in i det sista. Men av de som verkligen känner oss kom kommentarer som "ja vi visste ju ni skulle göra såhär".

    Jag hängde redan då här på BT i en liknade tråd och det var många som hoppade på oss i den, "hur kan ni snuva era föräldrar på er bröllopsdag" etc. Här verkar det vara lite mer sansat:)

    Vi funderade på att ta med kompisar som vittnen men kom fram till lika som TS att det är enklast om ingen vet, så föds det ingen avunsjuka heller.

    Orsaken till att vi gjorde det hemligt är 1. trista familjerelationer 2. vi skulle båda heldre dö än att ställa till med storfest där vi skulle vara i centrum. typ sitta vid hunörsbord 3. ekonomiskt.

    Kör ert race och lita på magkänslan, det blir bra:)

  • Izan

    Klaradal - Jag älskar att baka och göra tårtor så jag gör nog våran också om tid finns. Du kan ju annars göra en tårta och täcka med frostig, smaksatt smörkräm eller nått sånt. Är det smaken på grädden eller konsistensen du inte gillar?

    Sambons outfit kirrad idag! Han kommer vara så snygg!!

    lommila86 - Det låter fantastiskt med långklänning och frack! Jag skulle väl eg vilja ha en snygg bröllopsklänning men känner inte att jag har tid att leta efter någon. Hoppas på att kunna hitta någon enkel jag trivs med.

  • Klaradal
    lommila86 skrev 2014-06-28 18:10:03 följande:

    Vi gifte oss hemligt för 2 år sedan. De enda som viste om ngt var någon av mina klasskompisar, men de var ingen som jag direkt umgicks med så det kom mer fram  i förbi farten,
    I övrigt körde vi all in, förutom gästerna då. Dvs långklänning+frack, borgerlig vigsel, fotosession med proffsfotograf och middag på hotell.
    Som vittnen hade vi anställda.

    Det är verkligen inget jag ångrar att vi gjorde nu över 2 år senare.
    vi berättade åt de närmast sörjande genom sms samma kväll ( jag) maken berättade inte åt ngn. Utan folk ( syskon svärföräldrar, kompisar, mormor etc.) fick läsa om det genom annons  i lokalblaskan på hemorten dagen efter.

    reaktionerna var blandade, dom flestad gratulerade givetvis, medan andra surade in i det sista. Men av de som verkligen känner oss kom kommentarer som "ja vi visste ju ni skulle göra såhär".

    Jag hängde redan då här på BT i en liknade tråd och det var många som hoppade på oss i den, "hur kan ni snuva era föräldrar på er bröllopsdag" etc. Här verkar det vara lite mer sansat:)

    Vi funderade på att ta med kompisar som vittnen men kom fram till lika som TS att det är enklast om ingen vet, så föds det ingen avunsjuka heller.

    Orsaken till att vi gjorde det hemligt är 1. trista familjerelationer 2. vi skulle båda heldre dö än att ställa till med storfest där vi skulle vara i centrum. typ sitta vid hunörsbord 3. ekonomiskt.

    Kör ert race och lita på magkänslan, det blir bra:)


    Tack! Spännande att höra hur det blev. Roligt att höra att ni körde hela grejen! Jag har ändå fallit in i att fixa en hel del grejer nu, med pynt och klänning och sånt. Inget jättestort i bröllopstermer, men vill ändå att det ska vara fint. För att vi två ska ha det fint. Man måste inte ha massa gäster för att snygga till sig, man kan göra det bara för sin egen skull. Faktum är att det blev roligare nu när jag vet att det inte kommer vara massa andra där som dömer/bedömer det hela.

    Våra skäl är nästintill identiska med era tre.
    Jag förväntar mig kritik från massor med håll. Fast i stort skiter jag i det. Utomstående som fäller kritik har ingen aning om hur min familj fungerar eller hur våra liv ser och har sett ut. Så då handlar bara om okunskap.
    De släktingar som kommer bli sura är det såna som blir sura för allt. Om vi gift oss "offentligt" hade de hittat något att bli sura över kring det också. De kommer bli sura för kortet efteråt, men hade också blivit sura om de inte fått något. Mest tråkigt för dem tänker jag, måste vara jobbigt att bli så missnöjd med allt hela tiden.

    Annonsera i lokalblaska var ju smart. Tyvärr bor inte släkt och närstående i "vår" ort, utan är väldigt utspridda. Så vi får köra någon annan variant.
Svar på tråden Hemlig vigsel