• iso

    Bästa vänner och besvikelser (LÅNGT)

    jag tycker du har all rätt att vara besviken och sura precis hur mycket som du vill. MEN sen tycker jag inte du ska göra något åt det. Förmodligen förstår de inte ens hur fel det blev och kändes för dig och då gäller ju "det är tanken som räknas". Det finns andra trådar om dem som är ledsna över att inte ha fått någon möhippa alls, det tycker jag är värre. Sen förstår jag att du ifrågasätter valen av aktiviteter på din möhippa. det hade jag också gjort om mina vänner tvingat mig sälja kyssar på stan exempelvis, något som jag väldigt starkt tog avstånd från när jag förstod att det var saker på gång. för det passar inte mig alls. 

    tillåt dig att känna dig besviken (jag tycker du har all rätt i världen att känna så), men ge dem också din förlåtelse över att de kanske inte förstod bättre och att de trots allt ville dig väl. 

  • iso
    Anonym (Boven i dramat) skrev 2014-05-29 00:24:53 följande:
    Självklart är det betydligt värre att inte ha fått någon möhippa alls, men alla bedömer ju utifrån sin egen situation och verklighet så att säga. Självklart är jag mer tacksam för precis vad som helst än ingenting alls. 
    Just förlåtelse har aldrig ens varit ett problem, jag ser ju deras ansträngningar och gläds åt det. Det är snarare så att jag sörjer en "förlust av dagen" så att säga, att min dag blev ett artighetsskådespeleri istället för ett minne för livet.
    Låter det flummigt kanske?
    njae, hela grejen är nog lite flummig eftersom det handlar om hur du upplevt något men jag tycker de flesta här har förståelse för det. man vill ju att ens bröllop med allt som hör till det ska bli det allra bästa. :)

    men för att återgå till möhippan, utöver skådespelet kunde du inte känna att du ändå var i centrum på något sätt? när jag hade min möhippa så kände jag att vissa bitar kunde varit annorlunda (även om jag var mer nöjd än dig) men jag fick ändå vara i centrum av dagen. jag kände att alla var där för mig och att det var OK att jag fick njuta och ta den uppmärksamhet som man som brud förtjänar. fick du inte någon sådan känsla? att de var där för dig och att du ändå stod i centrum?
  • iso
    Anonym (Boven i dramat) skrev 2014-05-30 23:23:05 följande:
    Jag blev väldigt filmad och fotograferad, så i den bemärkelsen var jag ju i centrum, men det är som sagt det minst relevanta egentligen. Känslan av att alla var där för mig hör ju till själva vetskapen om att det var min möhippa, men försvann väl kanske lite av just faktumet att möhippan hade väldigt lite med mig att göra så att säga. På många sätt hade det egentligen kunnat vara en vanlig helgdag på deras vis som jag bara råkade följa med på, om man ska se krasst på det. Jag tror att Chicita kan ha varit något på spåren när hon spekulerade i att de kanske tänkte mer på vilken sorts dag jag "kan behöva", som har så udda intressen annars, eller något
    Jag passade på att njuta av all uppmärksamhet den dagen, utan att känna dåligt samvete över att jag kanske inte ställde lika många frågor tillbaka :)

    jag tror också Chichita kan ha varit något på spåren, det var därför jag också först menade att de nog inte "förstod bättre". de gjorde kanske vad de tyckte att du behövde och trodde att du, när du väl fick det, skulle inse hur bra det var?

    hoppas besvikelsen börjar gå över och att bröllopet blir helt i din stil nu iaf :)
Svar på tråden Bästa vänner och besvikelser (LÅNGT)