Inlägg från: Anonym (Ångestsessan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ångestsessan)

    Livrädd

    Jag blir så less! Jag har aldrig varit med någon som behandlar mig bättre än min fästman. Men jag är totalt livrädd, och har ångest över allt som kan gå fel.
    Hur sviken jag kan bli, att han kan vara otrogen, lämna mig. Eller bara sluta älska mig!
    Jag har en trasig radda relationer bakom mig. En man som jag var tillsammans med i ett år utan att veta att han hade fru sen tio år tillbaka tex. Han var dock psykopat och mytoman, det kan man ju inte vänta sig direkt.
    En fd sambo som avlivade mitt husdjur som hämnd för att jag lämnade honom. Och som sagt, jag blev trasig där på vägen.
    Det värsta min fästman gjort är att radera sms från en kvinna som var intresserad efter en företagsfest. Och det efter han förklarat att han inte var intresserad. Men hon gav sig inte. Jag tvingade honom att ringa upp henne med högtalaren på, och fråga ifall hon tyckte att han flirtade och gjorde inviter. Nej sa hon, bara att hon chansade.
    Men ändå är jag så förlamande rädd för att bli bedragen och sviken.
    Vad ska jag göra??? Jag vill vara naiv och lycklig igen!

  • Svar på tråden Livrädd
  • Anonym (Ångestsessan)

    Jag står i kö för att få hjälp. Min sambo är en otrolig människa, han har ett trasigt förflutet bakom sig också. Men han är så fantastiskt oskyldig. Har aldrig bråkat eller skrikit i hela sitt liv, haft bara en tjej innan mig som han bodde med i fyra år, de bråka de heller aldrig.

    Vi är snart 30, jag har ett barn sen innan och vi bor i en villa på landet.

    Och allt är underbart, förutom min ångest.

    Och han är så himla förstående, men fortfarande kräver han sitt utrymme. Vilket är bra, för annars skulle jag nog kväva honom.

    Det känns bara så hemskt att mitt liv och vårt liv ihop egentligen hänger på en skör tråd. Att det är så himla lätt att förstöra.

    Jag är rädd att han är så pass naiv att han inte ser att någon manipulerar honom eller förför honom innan det är för sent. För han har som sagt ingen direkt erfarenhet av kvinnor som ligger på. Han tror att alla bara är trevliga. Men saken är den att han ser otroligt bra ut, alltså som en filmstjärna. Och jag har aldrig haft en så snygg kille och det gör inte saken enklare!

    Jag är inte ful jag heller, men jag är otroligt tydlig med att visa att jag är upptagen och inte nåbar på det sättet. För jag är så van att folk ska ragga hela tiden.

    Jag har så sjukt svårt att lita på någon.

    Speciellt andra kvinnor som kan förstöra. Vi umgås dock med många par och han hade en tjejpolare när vi träffades som var upptagen. Men hon blev svartsjuk på mig och försökte förstöra, och det visade sig att hon var kär i min sambo!

    Jag sa att det var okej att de fortsatte umgås, men han ville inte.

    Hur ska man hantera sånt här??

  • Anonym (Ångestsessan)
    Plättis skrev 2014-05-06 14:12:10 följande:

    Om din sambo valde att bryta med sin tjejkompis som visade sig vara kär i honom har du förmodligen inget alls att oroa dig över. Jag kände precis som du i början, "tänk om det dyker upp någon annan som han blir kär i istället?" men han har hela tiden bara haft ögon för mig. Det finns ju en anledning till varför han är kär i dig, till varför han väljer att leva med dig. Du måste lita på honom, att även om han inte är lika tydlig som du med att han är upptagen så är han precis lika upptagen som du är :) 

    Det låter som att du är väldigt stressad. Och om du är stressad så är det mycket svårare för hjärnan att fungera som den ska, rent biologiskt. Du ställer in din hjärna och din kropp på fara, och då reagerar den precis som om du vore jagad. 

    Något som fungerat för mig är mindfulness. Att man bara sitter och andas och umgås med sig själv, på något vis. Det känns jättelöjligt i början, men nu händer det att jag bara blundar och andas när jag behöver det. Känner efter vad min kropp vill och hittar en lugn punkt inombords. Det behöver inte ta mer än några minuter och funkar på kvällen när man ska sova eller när man sitter på flyget och försöker att inte få fullständig panik innan man lyfter ;)

    Jag försökte hitta en bra mindfulness-video att följa, men det var lättare sagt än gjort. Den här är den vettigaste jag snubblade över. Prova några minuter, efter fem minuter blev den väldigt flummig och lite konstig :P 

    www.youtube.com/watch


    Jag har hållit på med mindfullness i några år. Blev utbränd och var tvungen att lära mig hantera min inre stress.

    Men jag har fastnat i rädslan av att bli övergiven.

    Just den där känslan när allt rinner mellan fingrarna. Och jag litade verkligen på min fästman tills den där incidenten med kollegan som hörde av sig. Då rasade allt.
  • Anonym (Ångestsessan)

    Hoppas verkligen att det ordnar sig. Jag vill inte förstöra något som i övrigt är fantastiskt...

    Men man kan ju inte tvinga någon att älska en om den väljer att bedra.

    Den här ångesten med att bli övergiven har funnits hela livet pga en mamma och syskon med en sjukdom som de kommer dö av. Jag vet att jag kommer bli ensam kvar.

  • Anonym (Ångestsessan)

    Jag vet ju egentligen att jag överlever om han går.

    Men det känns som det kommer bli ett svek för mycket i mitt liv. Och det är jag mest rädd för. Att jag tappar kontrollen över mina handlingar.

    Och ju lyckligare jag blir desto läskigare.

Svar på tråden Livrädd