Tycker inte om mig själv...
Jag upplevde något liknande när jag var arbetslös förra året. Det var så fruktansvärt stressigt att inte få ekonomin att gå ihop, tjafs med min tidigare arbetsgivare som inte kunde lämna ut arbetsgivarintyg och därmed inga pengar från a-kassan (gick tre månader, kanske fyra, utan ersättning). Ovanpå allt detta så rök jag ihop med min svåger och pratade inte med honom på flera månader.
Det är lättare att projicera sin ilska och sin känsla av att inte räcka till, att inte vara behövd, på andra. Det är lättare att vara arg än att vara ledsen. Sedan är det lättare att rikta ilskan mot sig själv än att vara arg på varje arbetsgivare som inte svarar på ansökningarna man skickar ut.
Försök att lägga tid och energi på sådant som får dig att må bra. Vad är du bra på? Vad kan du göra som får dig att känna dig som en empatisk och talangfull människa?
Om du känner att du inte kan lösa det här på egen hand kan jag rekommendera att ta kontakt med kurator eller liknande för att få hjälp. Det kan kännas drastiskt att gå till kurator för att man mår dåligt av att vara arbetslös, men det är egentligen inget konstigt. Alla behöver känna sig behövda och att de får bidra till något större. Att vara arbetslös under en längre tid påverkar på ett mycket djupare plan än många anar.
Du är definitivt inte en hemsk, egoistisk människa. Jag håller tummarna att du mår bättre snart!