Gifta sig ensamma för att sedan ha bröllopsfesten med familjen.

Vi valde att gifta oss i kyrkan med all släkt och vänner närvarande. Det var inte supermånga, men ca 80 personer i kyrkan och sedan 60 personer på middagen/festen. Jag trodde i förväg att det skulle kännas otroligt jobbigt att vara så pass i centrum inför alla, men det gick bra. Det var nervigt just innan vi skulle gå in i kyrkan, men när vi val var påväg in, så släppte det. Jag var så fokuserade på maken och mig själv, så jag märkte knappt av alla människor runt om. Vigsel kändes som att den gick i ett nafs.

Men, känns det väldigt jobbigt för dig, så kan det ju vara ett bra alternativ att vigas på tu man hand. Det finns många som väljer att göra så också och det går ju bra :) Det svåra kan ju vara att välja vilka två som ska vara vittnen och på så sätt få förmånen att se vigseln. Ska det vara främlingar? Familj? Vänner? Låt säga att ni väljer tex era mammor, vad säger era pappor om det? Eller era syskon? Om ni väljer två vänner, vad skulle då familjen säga? Nu menar jag inte att ni ska planera efter vad andra tycker, men det kan vara bra att tänka på det, så man vet hur man ska bemöta det. Era familjer kanske inte tycker att det är superviktigt heller och tycker det är helt okej att missa vigseln och då går det ju bra :)

Oavsett, så är det viktigaste att du och din blivande är överens om saken, så ni får nog diskutera det igen, och förmodligen igen och igen kanske. Förklara exakt hur du känner och varför du skulle vilja vigas på tu man hand. Du har kanske redan gjort det, men om det känns viktigt för sig, så pröva igen.