Inlägg från: Nyfiken gul , nu fru |Visa alla inlägg
  • Nyfiken gul , nu fru

    Inget sex på över två år!

    en rättfram fråga - tycker han själv det är normalt att inte ha sex med sin fru? 

     

    Och vart nånstans började ert sexliv ebba ut? När blev det glesare och glesare mellan gångerna för att till sist helt upphöra? Hände något särskilt?

    Vill man ha ett sexliv måste man också prioritera ett sexliv, nu har det gått så lång tid att sex för er båda numera förmodligen känns som ganska jobbig ansträngning. Som du själv skriver, ni ser hellre något program på tvn än att gå ut i sängen och ha sex.  Att INTE ha sex har blivit en vana för er.

    Oundvikligen kommer ju program på tv:n som pratar o diskuterar sexliv, typ Fråga Olle eller dokumentärer om sex o samlevnad, Dr Phil-program eller bara vanligt hångel i en film - vad händer inom dig när du ser sånt? Pratar ni om sånt ni ser någon gång?

     

  • Nyfiken gul , nu fru

    Jag kan tycka nu när jag läser dina svar här att om NÅNTING överhuvud taget ska hända så måste DU vara den drivande i det här.

    Han kommer aldrig anstränga sig om dina försök till prat ändå bara ebbar ut i ingenting och fortsatt stiltje.  Han måste ju SE och FÖRSTÅ att du faktiskt menar allvar med det du säger.

    Du vill inte ta initiativ - nä men vet du - vill du prioritera ett sexliv MÅSTE du vara den drivande lång tid framöver . Du måste vara den som får jobba hårt på ert sexliv och ert samliv.  Om du är den som tar initiativ kommer han ha mycket lättare att falla in i dina påhitt och känna lättnad över att du faktiskt gör något åt det hela.

    Börja i änden med att prioritera mer tid tillsammans.  Sluta tillbringa tid på varsitt håll hemmavid.  Stäng av mobiler, datorer och tv. Hitta på något tillsamnans som par . Gör nånting ihop varje kväll.  Behöver inte vara samma sak . Men att ni gör nånting ihop som par varje dag.  En promenad, en fika över köksbordet när ni pratar om ditten o datten, spela kort,  gör hushållssysslor tillsammans, välj ett tv-program ni vill se tillsammans osv.

    Öva också då på närhet. Förklara för honom att du saknar närhet. Och närhet betyder bara att vara nära. Hålla hand  när ni ser tv. Smek över ryggen när man passerar varandra. En puss på kinden som tack för maten.  kramas godnatt.  Sitta tätt ihop i soffan. Somna på armen vid läggdags.  Lägg alltså inga värderingar i närheten mer än att tanka värme och kärlek hos varandra.  

    Boka in saker kontinuerligt - viktigt!!    Börja planera in saker att göra tillsammans. Bygg nya rutiner.  Kanske gå ut och äta på resturang varje fredag kväll.   Gå på bio en gång i månaden.  Åk och utforska omgivningarna - börja gör utflykter lite på måfå med olika resmål  varannan månad.  Boka in hotellnätter  kanske var 6-7:e vecka.  Börja träna tillsammans en gång i veckan.  Nånting ska ni planera in varje vecka - varannan vecka - en gång i månaden - varannan månad - en gång i halvåret osv.   Hela tiden - året om.   

    Rent konkret skulle jag också boka tid tillsammans hos en husläkare och förklara problemet. Be om att din man ska få göra en hälsokoll. Gör en du också så känner han sig inte så utpekad och utlämnad.   Viktigt är att ni tillsammans går till doktorn eftersom det är ett gemensamt problem. Han har förmodligen lättare att ta en läkarkoll om ni står på samma sida i det här och han slipper känna sig påhoppad och utpekad.  

    Han kanske också skulle behöva tänka på sitt arbete och hur det påverkar honom i kropp o själ. Är han helt slut fast han är ledig en hel vecka så ska ni båda lyssna på det.  Det är bra att visa framfötterna men det här är priset han betalar. Inte så kul om man betänker det ur detta perspektiv. Vad blir nästa steg? Högt blodtryck, dålig nattsömn, rubbade matvanor, ingen ork till motion ------>  han har hjärtinfarkt som i en liten ask.

    Det är alltså inget som man ska ta lätt på och detta är viktigt att få honom att förstå .  och utebliven sexlust kan helt enkelt bero på att han är slut som människa pga för hårt jobbande.    Man kan inte älska 3 ggr i veckan  , vara pigg o glad och samtidigt jobba 70 timmar i veckan. Det säger sig självt.

     

  • Nyfiken gul , nu fru

    jo du har helt rätt jag är uppvuxen som Jv och visst har jag varit strikt fostrad när det gäller sex o samlevnad men som tur är har jag klarat mig bra ändå tack vare min egen nyfikenhet . Som bokmal hade jag turen att kunna låna böcker på biblioteket och när jag var i tonåren slukade jag böcker om just tonårsliv och jag var frågvis mot mina klasskamrater. Jag var en överlevare helt enkelt när jag inte fick några svar i familjen och inom Jv. 

     

  • Nyfiken gul , nu fru

    egentligen är det inte så OT som du tror.. för att din bakgrund är ju en av orsakerna till att det har blivit lite snett mellan er.  Så du måste helt enkelt svälja lite av det och ta dig själv i kragen och försöka agera även om du känner att du trampar både vatten o luft i början .  

    det är aldrig försent att lära sig mera om sig själv och sitt förhållande , jag kan rekommendera att låna böcker eller köpa böcker som handlar om självkänsla och självförtroende och som handlar om relationer . Fick du inte läsa sånt som tonåring så är det inte försent att läsa sånt idag. Det kan bli många aha-upplevelser när man läser sånt.

    Jag är också snart 40 år och det finns fortfarande saker jag behöver lära mig tack vare min egen bakgrund.  

    När ni är två som har svårt att prata om intima saker som känslor och ert förhållande så får ni helt enkelt börja lära er att hjälpas åt. Ni står på samma sida i det här, ni är ju inte fiender mot varandra.  Hjälp varandra att ta dom första stegen.

    Jag var ju ett döpt Jv så stor del av min släkt har jag noll kontakt med, mina föräldrar har jag hyfsad kontakt med . Jag har kusiner som också lämnat och dom har jag ju kontakt med givetvis och deras föräldrar har skaplig kontakt med dom också och med mig.  Dom familjer som har uteslutna barn har alltså en del kontakt.  

  • Nyfiken gul , nu fru
    Anonym (Samma båt) skrev 2014-03-24 07:33:44 följande:

    Åh vad jag känner med dig, sitter i samma båt (i julas var det 3år utan sex)

    jag vet inte heller vad jag ska göra och har verkligen försökt allt, min man går hos psykolog sen 2år tillbaka för detta och andra saker, jag ställde ett ulitimatum som jag avskyr (tycker inte att man ska behöva ultimatum) efter jag kommit på han vid flera tillfällen att prata sex på nätet.. fruktansvärt sårande då han inte vill det med mig,

    Förut var vi väldigt öppna och pratade ofta om sex och vad vi vill, nu är det helt dött. varje gång jag för det på tal blir han som en mussla eller arg...

    Jag känner mig ful oattractiv och äcklig, jag har under dessa år försökt allt för att egga honom, gjort närmanden på verkligen alla sätt som finns.. men det blir längre och längre mellan försöken då jag känner mig mer och mer nedslagen för varje gång.

    Allt annat fungerar verkligen jättebra, förutom sexet...
    Nu har det börjat gå så långt att jag känner mig bitter oxå, tänker på det varje dag och det är en verklig energitjuv.
    Nu på morgonen förde jag på tal att nästa gång han ska till psykologen vill jag att han tar upp ämnet sex med han.. 
    min man svarade med tystnad och sen vräker han ur sig "kanske du ska följa med och ta över och styra hela samtalet" ... är som sagt en öm punkt..
     
    vi åker tillsammans till jobbet så behöver jag säga att resten av resan blev tyst.. när jag klev av utanför jobbet föll tårarna.

    Förlåt för det långa inlägget men jag vet hur du känner, tyvärr har jag inga bra förslag på hur man löser det, jag är lika rådvill.

    jag är 30 han 40 


    faktiskt så tycker jag att du SKA följa med till hans psykolog och förklara hur bristen på sex påverkar hela förhållandet och även förmodligen påverkas han på andra sätt i ert förhållande.  Det är en mycket viktig bit för psykologen att få reda på - för så mycket annat blir också lidande av att sexlivet inte fungerar. 

    Dr Phil sa en gång en klok sak - ett fungerande sexliv är 10% av ett förhållande.  Ett ickefungerande sexliv är 90% av förhållandet.  För att så mycket annat blir påverkat.

    Om din man utelämnar sexbiten hos psykologen för att det är en öm tå för honom kommer ingenting att bli bättre eftersom han faktiskt ger en form av falska upplysningar till psykologen.  Visst kan väl en och annan sak han pratar om i övrigt också ge en aha-upplevelse inför sexbiten eftersom allt hänger ihop men eftersom sexet är en sak han slår ifrån sig så gör han nog också det hos psykologen.

    Om du inte kan följa med eller du inte får följa med så kan du i alla fall kanske ta kontakt med psykologen via mail eller telefon och berätta din sida av saken.  Det brukar underlätta om man får fler infallsvinklar att jobba med hos psykologen. Och vill inte din man ge honom det frivilligt så får väl du se till att psykologen redan vet det...

     
Svar på tråden Inget sex på över två år!