• Plättis

    Jag vet att han har varit otrogen...

    Emem: Oavsett om du är så arg och besviken på honom att du inte vet vad du ska göra, fastna inte i dejtingside-träsket. Jag tror att du är medlem där för att få den bekräftelse du inte får från din sambo. För många år sedan gjorde jag samma sak (vi gjorde slut kort därefter). Det kanske hjälper för stunden, men det är inte det man behöver i det långa loppet. 

    Med hjälp av lite huvudräkning fick jag fram att din sambo är 23, och även om hans beteende inte ska ursäktas så förstår jag hans beteende. Samma för dig, att ni varit tillsammans från du var 19 till 26 (om jag räknat rätt, huvudräkning är inte min starka sida) kan göra att det blir kris i förhållandet när man inte vet vem man själv är utan den andra. Att han tar ut det genom att vara otrogen är däremot inte okej.

  • Plättis
    Emem skrev 2014-02-28 19:32:01 följande:
    #12: Ja, jag har bara suttit på den idag. Kändes som upplyftande när så många blev intresserade av en (även om dom nu säkerligen är desperata många av dom) för då får jag som bekräftat att jag KAN få annat. Ska ta bort den ikväll redan. Jag vet inte hur vi ska lösa detta. Skrev ett sms till honom under dagen att vi inte behöver ta upp det på hemmaplan (eftersom det tydligen inte fungerar) och kan vänta med den diskussionen till nästa terapisamtal. Då blev han som vanligt mot mig igen.. Kan stämma att han tappat bort lite sig själv då vi varit med varann sen han var så pass ung. Det tror jag absolut. Men det måste ju finnas andra sätt än att vara bitter, arg och eventuellt otrogen (för det vet jag ju inte säkert än egentligen).. Försöker att inte tänka på det så mycket just nu. Jag har bara ingen ork.
    Desperata kanske inte är rätt uttryck, jag skulle beskriva det med helt andra ord efter mina erfarenheter under min korta tid på dejtingsidor... Gubbar äldre än min pappa skrev snuskiga meddelanden och jag blev erbjuden både det ena och det andra. Usch. 

    Det kan nog vara en bra idé att spara diskussionen till ni träffar er terapeut, då har ni båda tid på er att tänka igenom vad ni vill och känner. 

    Huruvida du ska sätta hårt mot hårt som någon skrev i tråden vet jag inte om det är en bra idé. Åtminstone skulle inte jag ha kunnat göra det. Det är viktigt att känna vad som är okej för dig, vad du kan acceptera, men om du känner att du kan förlåta honom och ni kan gå vidare efter den här fnurran på tråden så är det inget fel med det. Jag och min sambo har under våra fem år ihop rykt ihop så illa att jag flera gånger varit övertygad om att det skulle innebära slutet. Men istället har vi lyckats lappa ihop förhållandet och kunnat bygga vidare på en starkare relation där vi båda vet var vi har den andra.

    Men man ska inte acceptera att bli överkörd och illa behandlad. Då ska man sätta ner foten och säga ifrån. 
  • Plättis
    Emem skrev 2014-03-04 21:14:24 följande:
    Problemet är att jag tror att jag fastnade i "dejtingträsket". Jag vill inte träffa någon, tror jag, men det är svårt att låta bli att logga in där när man får så mycket bekräftelse som jag känner att jag inte fått på länge. Började prata med en kille där som bor i närheten tillochmed men jag måste sluta prata med honom nu. Han har börjat tycka om mig på annat plan så att säga och jag gillar väl det faktum att han är så annorlunda mot mig jämfört med min sambo. Men han är nog inte medveten om att jag är upptagen och hoppas på att få träffa mig och jag kan inte göra det. Jag får dåligt samvete av att bara skriva med han och ändå kan jag inte lägga ner det... Jag måste sluta nu!! Det är ju som en drog... Om han skriver mer så tänker jag inte svara. Hur frestande det än är... Jag måste lösa mitt nuvarande förhållande innan jag fastnar för någon annan.
    I början av alla förhållanden så finns det ju ingen annan än den andra parten. Det är gulligull och jättefint. Sedan hittar man saker man stör sig på och så är man tillbaka i att befinna sig i ett förhållande där allt känns gammalt och tråkigt. 

    Under mitt förra förhållande pratade jag mycket med andra killar, lite flirtande men inget seriöst. Det kändes makalöst fantastiskt att få den uppmärksamhet som min sambo aldrig gav mig. Nu slutade det med att jag bad honom flytta ut och började träffa en kompis som jag blev superkär i efter ett tag. Han ger mig fortfarande all den uppmärksamhet jag önskar mig, men jag har under våra fem år tillsammans lärt mig att jag inte bara behöver hans uppmärksamhet. Nu kan jag ge mig själv den uppmärksamhet och kärlek som jag varit svältfödd på tidigare. Det låter lite galet när man läser det, men jag hoppas du förstår  

    Precis som Innuendo skriver så är det allra viktigaste att hitta dig själv. Jag ska inte vara alldeles för predikande eftersom jag blev tillsammans med min sambo mindre än ett halvår efter att jag lämnade mitt ex, men det har tagit de senaste fem åren att hitta mig själv ändå. Nu skulle jag kunna leva ensam, men är glad att jag får dela min vardag med en person som uppskattar mig och ger mig uppmärksamhet och kärlek varje dag. Vi har valt att leva tillsammans, men är två enskilda individer med egna intressen och egna vänner. Och det är precis så vi vill ha det!  
Svar på tråden Jag vet att han har varit otrogen...