• inkanp

    Jag vet att han har varit otrogen...

    Hej kära Emem,


     


    Usch vilken hemsk situation du hamnat i :( Jag lider med dig när jag läser ditt inlägg! Jag får ursäkta att jag skriver på "ren svenska", men vilket svin ditt sambo verkar vara som utsätter dig för detta! Jag blir alldeles förbannad här vid min skärm!


     


    Jag hade ett liknande förhållande själv, det var mycket gräl och tårar, desperation och ont i magen. Alla dumma saker han gjorde lyckades han vända så att det istället handlade om att jag var krävande och jobbig för att jag tog upp dem med honom och bad honom ändra sig. Dock varade det förhållandet bara i knappt ett år, så jag kan inte ens föreställa mig hur det känns för dig, när man har varit tillsammans så länge och barn tillsammans.


     


    Ett förhållande är ju verkligen baserat på tillit, och när den saknas så ställs ju allting på kant. Framförallt när den ena parten inte verkar bry sig om att tilliten ska finnas. Jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan välja att dra utan att meddela var man är och bara tycka att man ska göra slut för att du ifrågasätter hans konstiga beteende. Det är ett väldigt känslokallt beteende. Jag antar att dottern är hos dig? För det är ju också lite märkligt i så fall, att han drar utan att tänka på er dotter.


     


    Om det skulle vara jag som hanmat i hans situation - och jag faktiskt var "oskyldig" - så skulle jag göra allt i min makt för att min partner skulle förstå vad som hänt. Då är det ju JAG som måste bevisa vad jag känner och vill, inte min partner. Min känsla är att din sambo inte kommer börja kämpa förrän han inser att han håller på att mista dig. Att ju mer du kämpar och försöker, desto mer kommer han bli irriterad och vilja dra. Det är nästan så man blir sugen på att tipsa dig om att byta lås på dörren.... Då kanske han får sig en tankeställare när han inte välkomnas hem. Tyvärr tror jag att det är vanligt att man "lägger sig platt" i såna här situationer, för att man inte vill att förhållandet kan ta slut. Jag tror också att det tyvärr kan förstöra förhållandet ännu mer. Om man ska vara krass så är det ju så att om han inte vill kämpa för dig så är han inte heller värd att kämpa för.


     


    Jag tycker att din sambo har MYCKET att bevisa för dig. Mitt tips efter det här långa inlägget är att du inte tar tillbaka honom allt för lätt, han borde få kämpa för att få dig och er familj tillbaka, och bevisa att han är värd att leva tillsammans med.


     


    Oavsett vad som händer så hoppas jag att det löser sig för dig/er!! Många kramar till dig!

  • inkanp

    Nej det är INTE för mycket begärt att bli behandlad med respekt och hänsyn!


    Mitt ex hotade alltid med att göra slut så fort jag tog upp något som inte passade honom. Det ledde till att jag alltid var rädd att ta upp saker jag var ledsen för, eftersom jag visste att han skulle bil sur och inte svara på tilltal och bara tjata om att göra slut, så istället mådde jag dåligt i det tysta, grubblade och var ledsen. Det är inte okej! Du skriver att han manipulerar dig, det är verkligen rätt uttryck tycker jag! Man börjar ju tro att det är en själv det är fel på och självkänslan förminskas något enormt.


     


    Och att han ska på hockey och fest... Förutsätter han bara att du ska vara hemma med dottern? Du kanske också vill hitta på något?


     


    Jag förstår både att du vill hämnas och att du vill se vilka fler killar det finns. Kan det vara lite så också att du vill se om din sambo finns med på dejtingsajten? Jag vet att jag tänkte så väldigt mycket.


     


    Nu är jag förlovad med en man som uppmärksammar och uppskattar mig, som visar mig kärlek och respekt och gör livet underbart. Han får mig att må bättre än någonsin och vi stöttar varandra istället för att störta varandra. Så det finns killar som är bättre, jag lovar!!


    Din sambo kan säkert också skärpa till sig, men då krävs det nog att det händer något som får honom att inse at han är en skitstövel...

  • inkanp
    Emem skrev 2014-02-28 11:35:50 följande:
    #7: Ja, fört så var det för att se om något konto där kunde kopplas till honom men det går ju tydligen inte att hitta personer så. Men sen lade jag upp en bild och märkte hur många som skrev till mig. Många trevliga killar. Helt normala människor. Har inte suttit och flörtat, bara pratat allmänt. Kändes skönt på något sätt för jag kan inte minnas senast som min sambo skrattade åt mina skämt eller ville diskutera intressanta saker med mig... Är lite orolig över att hans vänner ska hitta mig där och säga det till honom... Då jag inte är där för att "ragga". Bara för att få prata...

    Men vet du, det kanske inte är helt dumt ifall han skulle få nys om detta heller? Så får han känna på lite hur det känns? För mig med mitt konstiga ex så var det först när jag till slut tröttnade och lämnade honom som han började visa känslor på det sätt jag önskat. (Dock så lurades jag av det, tog tillbaka honom och så dumpade han mig en vecka senare.) Min känsla av denna typ av beteende är att det är en ytterst osäker person som utnyttjar en annan människa för att känna sig stor och stark. Han trycker ner dig för att själv känna sig lite bättre. Det är ett riktigt otäckt beteende.


     


    Jag förstår nu på dina snare inlägg att han (och du) var väldigt ung när ni träffades. Det är klart att man förändras en hel del mellan 16 år och 23, men det försvarar inte att man utnyttjar en annan människa för att man själv inte vet vad man vill. Om han vill göra slut så får han ju stå för det beslutet, inte göra slut-bli ihop-göra slut-bli ihop i all oändlighet. Du förtjänar mycket bättre än så!!

  • inkanp

    Du kanske inte läser det här men jag skriver ändå :)


     


    Det var skönt att höra att det känns bättre! Det låter ju faktiskt som att han fått sig en tankeställare och öppnat upp sig mer än som du tidigare beskrivit honom. Jag hoppas att det fortsätter så och att ni kan lösa era bekymmer, vare sig ni löser det genom att dela på er eller stanna tillsammans. Jag håller tummarna för dig - varmt lycka till på KBT:n, det kan säkerligen ge positiva resultat!


     


    Kramar till dig!


    Emem skrev 2014-03-06 02:28:15 följande:
    #28: Jag har träffat en läkare och fått KBT i remiss och man ska även göra prover snart och skriva ut mediciner då man tror att min panikångest kan ha fysiska orsaker. Jag och min sambo går ju redan i parterapi. Har nästa möte nästa vecka. Måste berätta om att jag tyckte mig se ett framsteg ikväll. Det var ett stort framsteg för mig då min sambo inte velat prata känslor tidigare. Jag kände mig nedstämd pga detta och det märkte han. Han frågade hur det var med mig och jag sa att jag var rädd för att förlora honom och våran familj. Han sa inget till en början utan kramade bara om mig. Jag sa att det känns som att jag är ensam om att vela lösa våra problem och få det att fungera eftersom han aldrig säger något. Han öppnar bara munnen om det när han känner sig arg och då säger han ju såklart bara dumma saker. Han sa förlåt och sa att det har känts väldigt jobbigt på senaste tiden. Jag sa "Säg det då! Hur ska jag veta vad du känner när du är tyst och bara låtsas som att allt är okej? Är det konstigt att jag drar egna slutsatser om dina känslor? Jag går ju runt och tänker att du inte vill vara med mig och bara är med mig för att jag tvingar dig till det eller något. Och sådant gör ju mig också misstänksam." Då verkade det verkligen som att han förstod. Vi pratade lite om det vi pratat om sist på terapin. Om att man måste prata om sina känslor utanför ilskan också. Så man inte bara ser och hör varandra när man är arga då man i regel bara säger fel och negativa saker. Han sa att han älskar mig. Att han vill verkligen att det ska fungera. Och så berättade han om då vi nyss blivit tillsammans. Och att jag då hade ofta hånat honom när han visade sig ledsen och hade sagt saker som att han bara söker medömkan när han gråter osv. Vilket jag inte mindes alls tidigare. Jag bad så mycket om ursäkt och förstod honom då på ett sätt. Klart att man inte vågar visa sina känslor om man blir hånad för det. Då har han liksom bytt ut ledsen till arg, som jag nämnde tidigare. En liten lättnad fick jag. Man måste väl veta mer om de problem vi haft för att förstå vilket framsteg det var för mig.. Jag hoppas verkligen att detta kan ha öppnat upp honom. Och till er som ifrågasätter och spekulerar i om han varit otrogen eller ej så vill jag säga att det är inte relevant här. Gör mig inte mer upprörd med era kommentarer om att ni är stensäker på att han varit otrogen mot mig för det gör bara ont i onödan. Kanske har han det, kanske inte. Men sanningen måste ju i slutändan komma från honom. Detta blir mitt sista inlägg här. God natt.
  • inkanp

    Åh vad roligt att höra att allt löste sig så bra! Stort grattis och all lycka till dig!

Svar på tråden Jag vet att han har varit otrogen...