"Längtar efter att få bära ringen" - ser hemskt illa ut!
Jag tittar ofta i bildtrådar där man kan se vilka ringar blivande brudar ska ha. Det är alltid roligt, även om allt "bling" inte är riktigt i min smak (och nej, jag är absolut inte avundsjuk, tycker bara personligen att det inte är så snyggt. Jag föredrar enklare ringar).
Men det är inte det jag hakat upp mig mest på, utan vad tjejerna skriver i sina kommentarer. De allra flesta skriver hur de "längtar efter att få bära ringen", ytterst få skriver att de längtar efter att få gifta sig med sina (förhoppningsvis) drömmän. Nu hoppas jag ju att det är vad som avses, men jag tycker detta "Längtar efter att få bära ringen"ser så otroligt illa ut, som om det är ringen som är det viktiga och inte äktenskapet. Och rätt ofta verkar ringen vara det viktigaste, det ska vara stora diamanter o s v. Jag hade en stor diamant (en bra bit över 1 carat) när jag gifte mig ("ärvde" min svärmors ring, hade aldrig valt en sådan själv). Inte höll äktenskapet för det! Nu är jag omgift sedan 15 år tillbaka, med enkla anspråkslösa ringar. Och jag är lika lycklig idag som när vi gifte oss. Det hänger ju inte på ringen!
Finns det någon som tycker som jag? Och ni som skriver så, förstår ni själva hur illa det ser ut?
Vem har finaste bilen, lägenheten, dyraste skorna eller ringen. Alldeles för mycket kretsar kring materiella ting idag. Man fokuserar på summor och prestige som man tror finns i materiella ting.
Lyckan finns i att dela livet med sin partner inte hur mycket bröllpet gick på eller ringarna kostade eller hur många gäster man hade.
Vi smyggifter oss själva precis ett år före bröllopet (vi kallar det förlovningsvigsel), sedan på vår ettårsdag har vi bröllop och gifter oss officiellt. Vi har inga ringar förrän då. Vi vill bara tillhöra varandra, bära ett gemensamt namn och på nått sätt tillhöra varandra djupare än som "bara" sambos. Denna dag längtar vi oerhört efter, sedan tycker vi det skall bli kul och mysigt med bröllopet, men vår lilla vigsel är något oerhört speciellt för oss. Utan ringar, utan gäster utan fansy menyer eller krims krams. Hon jag våra två vänner som vittnen och sedan mys mys mys..
