"Längtar efter att få bära ringen" - ser hemskt illa ut!

Jag längtade fruktansvärt mycket efter att få bära min enkla förlovningsring - en helt slät guldring. Det var inte för att den var överdådig på något sätt - det var en symbol. Ett tecken på att jag och min sambo bestämt oss för att det är vi på ett djupare plan. Vi fick ringarna något tidigare än när vi skulle förlova oss och jag kunde gå och ta på den ibland på kvällen och bli överlycklig. Jag sa till sambon att jag var tvungen att "träna" på att ha den så jag vande mig... men det var bara en ursäkt. :) Jag älskar att vara förlovad med min sambo och den dagen vi gifter oss kommer jag älska det ännu mer. Att få ha en ring som bekräftar att vi är man och hustru. Att vi är gifta. Att vi är en uppdaterad enhet men allt vad det innebär. Jag kommer såklart välja en ring jag tycker är fin - om än inte överdrivet lyxig den heller och den dagen jag får hem den ringen kommer jag säkert gå och prova den på kvällarna också och jag kommer längta tills dagen då jag kommer att få ha den på mig offentligt. Då jag får visa alla att jag har fått gifta mig. Jag älskar min sambo självklart, men jag älskar också det faktum att jag har träffat personen jag är beredd att leva mitt liv med - som också är beredd att leva sitt liv med mig. All symbolik som ringarna bär, det vackra estetiska man ser i ringen - oavsett om den är överdådig eller aningen spartansk - och känslan av att kunna bekräfta sin kärlek offentligt, detta är saker som gör att man längtar till att bära ringen tror jag, eller iaf saker som gör att jag längtar till att få bära min andra ring också när det väl är dags!