Inlägg från: Anonym (Illa!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Illa!)

    "Längtar efter att få bära ringen" - ser hemskt illa ut!

    Jag tittar ofta i bildtrådar där man kan se vilka ringar blivande brudar ska ha. Det är alltid roligt, även om allt "bling" inte är riktigt i min smak (och nej, jag är absolut inte avundsjuk, tycker bara personligen att det inte är så snyggt. Jag föredrar enklare ringar).

    Men det är inte det jag hakat upp mig mest på, utan vad tjejerna skriver i sina kommentarer. De allra flesta skriver hur de "längtar efter att få bära ringen", ytterst få skriver att de längtar efter att få gifta sig med sina (förhoppningsvis) drömmän. Nu hoppas jag ju att det är vad som avses, men jag tycker detta "Längtar efter att få bära ringen"ser så otroligt illa ut, som om det är ringen som är det viktiga och inte äktenskapet. Och rätt ofta verkar ringen vara det viktigaste, det ska vara stora diamanter o s v. Jag hade en stor diamant (en bra bit över 1 carat) när jag gifte mig ("ärvde" min svärmors ring, hade aldrig valt en sådan själv). Inte höll äktenskapet för det! Nu är jag omgift sedan 15 år tillbaka, med enkla anspråkslösa ringar. Och jag är lika lycklig idag som när vi gifte oss. Det hänger ju inte på ringen!

    Finns det någon som tycker som jag? Och ni som skriver så, förstår ni själva hur illa det ser ut?

  • Svar på tråden "Längtar efter att få bära ringen" - ser hemskt illa ut!
  • Anonym (Illa!)

    Jag skrev ju att jag hoppas (skulle skrivit "och tror" men missade det, skyller på tiden på dygnet) att man menar att det är äktenkapet man ser fram emot, med andra ord att det är underförstått. Och naturligtvis tror jag inte alls att ringens utformning påverkar äktenskapets längd, det var ju precis det jag skrev, inte sant?

    Visst, trådar om ringar bör förstås handla om ringar, dä är vi helt överens. Men jag tycker ändå det ser illa ut, det där "längtar efter att få bära ringen". Eller "älskar ringen så mycket". Inte ett ord om männen och nog kan man väl skriva något om dem också?

    Det är ju vad jag anser och det måste jag väl få uttrycka? Jag var lite nyfiken på om det fanns fler som tänker som jag eller om jag bara är en gammal surkärring. Flört

    Naturligtvis längtar man efter Den Stora Dagen, och det är absolut inget konstigt med det. Men jag tycker ju att bröllopet egentligen är av underordnad betydelse, det är ju äktenskapet som är det viktiga. Och äktenskapet består som du säkert vet inte av en oändlig rad dagar med fest och brudklänning. Alla kan gifta sig med mer eller mindre ståhej, men långtifrån alla klarar av  att vara gifta. Det är en enorm skillnad på bröllop och äktenskap, eller hur? Glad

    Men som sagt, dels har jag varit gift en gång tidigare och vet hur viktigt det är att man klarar den stundtals tråkiga och jobbiga vardagen, dels är jag lite äldre än många här (om några år fyller jag 50, hu! Förvånad) och därför kanske jag tänker lite annorlunda. Jag menade inget illa även om jag kanske uttryckte mig väldigt klumpigt.

    Tack för ditt trevliga svar! Glad

  • Anonym (Illa!)
    Anonym (ringen) skrev 2014-02-22 06:38:19 följande:
    Jag tycker ditt inlägg känns jättekonstig faktiskt... 

    Själv längtade jag otroligt mycket efter att bära ringen (är nu gift sen drygt ett år tillbaka). Vi lade väldigt mycket pengar på en otroligt vacker enstensring på 1 carat, verkligen en drömring! 

    Att jag älskar min ring förtar inte det faktum av hur otroligt djupt jag älskar min man, att han är min bästa vän och min trygghet. Faktumet är att jag inte skulle kunna föreställa mig ett liv utan honom. Att vara hans fru är mitt livs största stolthet!

    Att ringen var viktig för mig innebär inte att den var viktigare än äktenskapet, eller ens i närheten! Jag hade gift mig med honom även med ett grässtrå runt fingret!  

    Är det fult att älska sin ring, enligt dig? För jag kan säga att jag längtade jättemycket efter att få bära min vackra ring! Precis som jag längtade så mycket efter att få kalla mig "hans fru" och att få kalla honom "min man".  

    Vi hade vare sig varit mer eller mindre lyckliga om vi valt en slät guldring. 
    Var skrev jag att det är fult att älska sin ring? Det som, i mina ögon, ser illa ut är nät man verkar bry sig mer om den tjusiga diamanten än mannen och äktenskapet. Och jag skriver "verkar" eftersom jag inte alls säger att det måste vara så - man kan få det intrycket bara,
    Jghkvgjnv skrev 2014-02-22 07:06:22 följande:
    När jag ser någon som skriver så i en tråd som handlar om ringar så skulle jag aldrig fundera i de banor som du gör, alltså att någon skulle mena att ringen är det vikigaste... För mig är det så självklart att man gifter sig av stark kärlek och att man som vuxen människa tar ett välgrundat beslut om att man vill leva sitt liv tillsammans med sin man. Jag kan inte se hur det "ser hemskt illa ut" att längta efter att få bära sin ring.

    Kan det vara så att det är något i dig själv som gör att du tolkar det så? Eftersom ditt första äktenskap inte höll så projicerar du kanske det lite? 

    Du skriver "Jag hade en stor diamant (en bra bit över 1 carat) när jag gifte mig ("ärvde" min svärmors ring, hade aldrig valt en sådan själv). Inte höll äktenskapet för det!"

    Fast du menar väl inte på allvar att du tror att kvinnorna i trådarna tror att äktenskapet ska hålla på grund av ringen?  För då tolkar du ju verkligen in något som absolut inte står? 

    Hade jag varit du så hade jag nog funderat på varför jag känner som jag gör kring det här.  
    Jag sade inte att jag tror att kvinorna tror att äktendkapet skall hålla pga ringen, jag sade att det är det intryck jag får. Och jag tycker många har en otroligt materialistisk inställning, det ska vara "bling" och feta stenar.

    Jag tycker inte jag behöver analysera mina känslor så djupt, så märkliga är mina funderingar inte ändå. Visst kan det handla om att jag tänker öite på mitt första äktenskap som inte höll, men det påverkar inte på något dåligt sätt tycker jag. Jag har en erfarenhet som många inte har, och som 47-åring tänker jag kanske lite annorlunda än en 23-åring. Visst ansåg jag mig vara väldigt mogen och klok när jag var 23, men nu 24 år senare inser jag att jag verkligen inte var det. Egentligen borde nog "minimiåldern" för att få ingå äktenskap vara betydligt högre än 18 så man vet vad man ger sig in på, tar det seriöst osv. Jag säger inte att alla 18-åringar är omogna, men med tanke på att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 25 års ålder säger det sig själv att 18 är åt helsike för ungt för sådana saker som äktenskap.
    Chicita skrev 2014-02-22 10:23:26 följande:
    Det vore ju synd om man inte såg fram emot att bära ringen - eftersom att då tycker man ju troligtvis inte att den är snygg, eller att man tror att den är opraktisk eller något annat.
    Att tvingas bära en ring som jag inte tyckte om skulle nog göra att jag kände mig "brännmärkt". Typ som om min blivande man hade valt något åt mig som helt enkelt skulle symbolisera att jag är hans egendom.

    De allra flesta ser ju ringen som symbolen för äktenskapet - och att man längtar efter att få bära den betyder ju underförstått att man längtar efter bröllopsdagen då man får ta på sig den här vackra ringen som symboliserar kärleken.

    Man ska nog vara lite försiktig med att läsa in saker mellan raderna på ett sånt här ställe.
    Annars måste alla börja skriva allt dom inte menar också Flört 
    Alltid ett nöje att läsa dina trevliga svar Chicita! Glad

    Du har rätt, visst är det självklart bra att man tycker om ringen. Jag är dock sådan att jag aldrig använder ordet "älska" om materialistiska saker, mat, böcker osv lika lite som jag använder ordet "hata". Man älskar sin man, sina barn, sin familj och man tycker om sin ring, sin bostad och sin bil. Det är alltså min åsikt! Jag säger inte att alla måste tycka som jag.

    Du har helt rätt i det du skriver om att känna sig "brännmärkt", jag kände mig verkligen så när svärmor gav mig sin vigeslring och mer eller mindre krävde att jag skulle bära den... Jag borde naturligtvis ha protesterat, men jag var 19 år gammal och hade inte tillräcklit med skinn på näsan utan tog snällt emot schabraket till ring och bar den i fem år.

    Som jag skrev i startinlägget så tror jag ju att man underförstått menar att man längtar efter att få gifta sig (jag tror det också men glämde skriva det) men det kan ge fel intryck när man skriver "Jag längtar efter att få bära ringen". Men det är som du säger - man måste vara försiktig med att läsa mellan raderna (och ibland måste man läsa mellan raderna lite) och inte kan man sitta och vara övertydlig hela tiden heller. Surtanter som jag får lära oss det! Flört
    CoG skrev 2014-02-22 12:02:23 följande:

    Jag har också tänkt lite så ibland.
    Fast just i ringtrådarna blir ju ringen i fokus.


    Men då det är ett evigt dilemma och snudd på ångest "jag ska ju bära ringen heeela livet, den måste vara perfekt"....då vet jag inte om de glömt lite varför de egentligen gifter sig?
    En ring måste väl inte vara samma hela livet, det går väl att byta om man nu tycker att den har helt fel stil en dag?
    Och måste den vara så hemskans dyr?

    Men jag litar på att det någonstans där i bakgrunden, bakom allt fokus på ringen står en karl som de känner minst lika mycket för som sin ring ;)

    Vi valde ringar i silver, inte dyra, några cz stenar på min....vi kan byta ringar om ngt år om vi vill, det känns inte så noga att det alltid måste vara samma ring eller att det ska vara dyrt.
    Huvudsaken är ju kärleken och livet vi delar :)


    Håller med dig helt och hållet! Glad
  • Anonym (Illa!)
    Marione skrev 2014-02-22 12:22:54 följande:

    Finns det inte värre saker att haka upp sig på? Dessutom den lilla slutklämmen "förstår ni själva hur illa det ser ut".


    I en ringtråd är det väl naturligt att diskutera just ringen och dessutom tror jag att de flesta personer här inne är tillräckligt trygga i sin relation för att inte behöva deklarera sin kärlek till den man ska gifta sig med i tid och otid. Är inte det rätt självklart att kärlek finns när man lever tillsammans.


    Varken för mig eller min sambo är egentligen äktenskapet som sådant något eftersträvansvärt tillstånd. Framförallt är det en juridisk konstruktion som ger oss och våra barn en trygghet som inte finns i ett samboförhållande. Vår relation kommer inte att bli innerligare, djupare och mer värd bara för att vi gifter oss. Vi gifter oss just för att vi har en sådan relation redan. Den vanliga vardagen finns ju redan för de flesta av oss, vi har ju varit ihop i åratal innan vi gifter oss.  


    Många av oss lägger ner mkt tid på att välja ring, och det med rätta. Många väljer att köpa en lite dyrare ring en gång i livet vilket gör att man vill att det ska bli rätt. Är det så konstigt egentligen?


    Sedan känns jämförelsen av ringar mellan dina två äktenskap är väl snarare en bild av dig än av resten av oss.


    Sen kan jag tillägga att som juriststudent så var det första vår lektor i familjerätt så när vi påbörjade kursen i familjerätt att


    - "Se till och gift er, att upplösa ett äktenskap är inte hela världen, men att leva med konsekvenserna av ett samboskap kan vara ödesdigert"


    Naturligtvis finns det värre saker att haka upp sig på. Det finns oändligt mycket viktigare saker att diskutera och ha ångest över än ringar också. Ska vi bara diskutera viktiga och djupa saker så kan man börja med att lägga ner sådana här forum, för här är det mest yta och tomhet. Men det blir ju tråkigt och framförallt jobbigt, man kan inte bara diskutera "viktiga" saker, eller haka upp sig på det du tycker är värt att haka upp sig på.

    Jag tycker den där inställningen, "det är bara att skilja sig" är fruktansvärd. Ett äktenskap är avsett att hålla liver ut, sedan kan det hända saker som omöjliggör det. Men folk gifter och skiljer sig så lättvindigt numera, det är sorgligt. Ja, jag låter som en hycklare då jag själv är frånskild, men jag kämpade länge för att få äktenskapet att fungera och det ska ju inte enbart vara en lång kamp. Men när ens man ständigt är otrogen, med svärmor och svägerskors goda minne (deras män var också otrogna och de såg inget fel i det. Så länge de fick sina smycken, pengar och vackra bostäder kunde karlarna göra vad de ville) orkar man inte kämpa till slut, jag ville ha ett sådant äktenskap.
    Sezzie skrev 2014-02-22 13:47:24 följande:

    Jag håller inte med (nu har jag inte läst alla andras inlägg) men jag anser inte att det är konstigt att man skriver att man "längtar till att få bära ringen". Jag tänker som så att ringen är en symbol att man är gift- alltså längtar man till man gifter sig? Sen är det klart man väljer en ring som man gillar & anser vara vacker- man ska ju bära den resten av livet?


    Kanske är fler som tänker som du- men jag ser det inte på det viset :) Men alla är vi olika^^


    Ja, det är vi, och det är väl tur egentligen. Glad

    Att man ska bära ringen av livet.... Ja, det är förstås det som är avsikten men rätt ofta blir det ju inte så. Vad har man får glädje av en svindyr ring om det blir skilsmässa (förutom att man naturligtvis kan sälja den)?
    Anonym (lägg av) skrev 2014-02-22 13:47:33 följande:
    Men hallå... Detta var en extremt dum tråd! Det är väl självklart att folk längtar efter att få bära sina vackra ringar! Vad i hela himlen är det som är fel med det? Du borde fundera på varför du skriver så dumt. Du låter bitter.
    Känner du ofta att du måste läsa och svara i "extremt dumma trådar"? Låter som självplågeri, håll dig till trådar du gillar istället!

    Jag tycker jag förklarade väldigt ingående vad jag tycker är fel med att säga så, läs startinlägget igen!

    Nej du gumman, inte bitter,. Bara lite äldre och förhoppningsvis klokare än många i 20-årsåldern. Eller en gammal surtant, men jag föredrar det första. Glad
  • Anonym (Illa!)
    Chicita skrev 2014-02-22 23:24:08 följande:
    Oj... jag valde inte bold-font Förvånad
    Menade hur som helst inte att "skrika"...
    Inte jag heller, blev helt förskräckt när jag såg mitt inlägg! Förvånad Men det är väl inte hela världen, jag märkte alls att du "skrek". Glad
  • Anonym (Illa!)
    Chicita skrev 2014-02-22 23:13:32 följande:
    Precis Glad

    Jag brukar försöka släppa såna där mindre hangups (för visst får man sådana ibland Flört
    Det är liksom inte värt besväret om du förstår hur jag menar... Men ibland är det rätt skönt att gå och "spy" lite via PM till någon man känner lite bättre här inne Flört
    Då är det i alla fall bara en som ser när man är lite "surtant" *visslar oskyldigt* Oskyldig
    Haha! Du har så rätt så. Jag har inte varit medlem så länge, så jag "känner" ingen än. Men det finns några jag skulle vilja känna, du är en av dem då du alltid är så trevlig även om du tycker helt annorlunda. Kanske skickar ett pm någon dag, om det går för sig?
    Chicita skrev 2014-02-22 23:29:31 följande:
    och igen.. men vad konstigt. 
    Och nu tittade jag verkligen efter att "B" inte var markerad...

    Hmm jag tror vi får gå och sova på saken Flört
    Ha en bra kväll och sov så gott
    Det blir så för alla, verkar det som. Tack, hoppas du också sover gott! Glad
    frkmaria skrev 2014-02-22 23:32:03 följande:
    Jag längtade fruktansvärt mycket efter att få bära min enkla förlovningsring - en helt slät guldring. Det var inte för att den var överdådig på något sätt - det var en symbol. Ett tecken på att jag och min sambo bestämt oss för att det är vi på ett djupare plan. Vi fick ringarna något tidigare än när vi skulle förlova oss och jag kunde gå och ta på den ibland på kvällen och bli överlycklig. Jag sa till sambon att jag var tvungen att "träna" på att ha den så jag vande mig... men det var bara en ursäkt. :) Jag älskar att vara förlovad med min sambo och den dagen vi gifter oss kommer jag älska det ännu mer. Att få ha en ring som bekräftar att vi är man och hustru. Att vi är gifta. Att vi är en uppdaterad enhet men allt vad det innebär. Jag kommer såklart välja en ring jag tycker är fin - om än inte överdrivet lyxig den heller och den dagen jag får hem den ringen kommer jag säkert gå och prova den på kvällarna också och jag kommer längta tills dagen då jag kommer att få ha den på mig offentligt. Då jag får visa alla att jag har fått gifta mig. Jag älskar min sambo självklart, men jag älskar också det faktum att jag har träffat personen jag är beredd att leva mitt liv med - som också är beredd att leva sitt liv med mig. All symbolik som ringarna bär, det vackra estetiska man ser i ringen - oavsett om den är överdådig eller aningen spartansk - och känslan av att kunna bekräfta sin kärlek offentligt, detta är saker som gör att man längtar till att bära ringen tror jag, eller iaf saker som gör att jag längtar till att få bära min andra ring också när det väl är dags! 
    Underbart fint skrivet! Men det är klart, lite för långt kanske, och då blir "längtar efter att få bära min ring" en bra "kompromiss".

    Som jag skrivit flera gånger så tror jag ju det är vad man avser, jag tycker bara det "låter" lite illa. Eller kanske ska jag säga "tyckte", för nu när jag fått diskutera saken lite mer ingående har jag börjat ändra åsikt lite grann! Flört
    Marione skrev 2014-02-23 00:41:23 följande:
    Visst

    Visst ska man inte skilja sig för lättvindigt. Det tycker inte jag heller, men å andra sidan är det nog väldigt få som skiljer sig lättvindigt bara för att. Du är faktiskt hycklande eftersom du skiljt dig och inte anser att man ska göra det. Varför ska inte unga människor få göra sina egna val (inkl. Sina egna misstag) precis som du har gjort. Precis som du gjorde kämpar personer för sitt förhållande, du är inget undantag på det sättet.


    Sedan anser jag faktiskt inte att det är värre än om ett äktenskap spricker än om ett samboförhållande spricker. Smärtan är densamma för de som är inblandade. Personer som gifter sig älskar inte mer och bättre än de som väljer att inte göra det.


     


    Men ett av problemen med att se äktenskapet som något som är så mkt mer värt än ett samboförhållande är just det faktum att man i ett samboförhållande inte har samma skydd. Ska ett förhållande gå åt pipan är det oftast bättre rent lagligt om det sker som ett äktenskap än som ett samboförhållande.


     


    Personligen känner jag att din attityd är nedlåtande gentemot många andra, och det känns lite som om du vill sitta på dina höga hästar bara för att ditt äktenskap är inne på 15:e året.


    Bara för att du inte säger älskar om materiella ting så betyder faktiskt inte det att inte andra kan använda det uttrycket eller att du faktiskt besitter rätten att säga att det är fel. Jag tycker att du är helt fel ute och faktiskt är lite feg som inte vågar stå för dina åsikter utan är anonym.


     


    Undrar lite varifrån din motvilja mot andra som inte tänker likadant kommer från. Bara för att din svärmor inte agerade på ett sätt som du var villig till att göra betyder inte att alla som har en dyr och stor ring kommer att agera likadant eller att alla som väljer en mindre svulstiga ring automatiskt är bättre människor som kommer att bli lyckligare i sina liv.


     


    Mycket beror ju på varför man skiljer sig också. Gör man det för att ens man te x misshandlar en är det ju inget att ha några åsikter om.

    Är jag nedlåtande!? Jaha. Det var inte avsikten, men du har naturligtvis rätt till din åsikt. Synd att du inte vill ge mig rätt att ha min åsikt, bara för att den är annorlunda än din.

    Feg är jag också, där ser man. Menar du att du inte är anonym när du skriver under nicket Marione? Vet alla vem du är menar du? Om du hette Eva Katarina Lundh och hade det som nick vore du inte så anonym, men nu är du precis lika anonym (och feg, om du tycker anonymitet är lika med feghet) som jag. Så kanske bör vi inte diskutera anonymitet.

    Vad gäller ordet "älska" så skrev jag ju att det är min åsikt och jag inte kräver att andra ska tycka som jag. Du bör kanske läsa inläggen ordentligt innan du svarar...

    Nej, de som väljer mindre "svustiga" ringar behöver inte vara bättre människor än de som vill ha enorma stenar, men genom åren har jag fått den erfarenheten att det som lägger stor vikt vid materiella saker öht, inte bara ringar alltså, är om inte sämre människor så helt klart människor som inte har något att ge (menar intellektuellt och känslomässigt). Jag kan ha haft otur och mött människor som skulle varit så oavsett sin insätllning till materialism, men jag har träffat tillräckligt många för att kunna bilda mig en uppfattning. Jag har naturligtvis inte träffat alla människor, så jag vill inte påstå att det är någon universell sanning (och det tycker jag inte jag gör heller, det är du som drar märliga slutsatser av vad jag skriver). Men, återigen, det är min åsikt. Trampade jag på en öm tå när jag gav uttryck för den?
  • Anonym (Illa!)
    Trattkantarellen skrev 2014-02-23 12:05:22 följande:
    Jag kan hålla med flera andra här att tonen i den här tråden stundtals kan vara lite nedlåtande.
    Jag förstår var du kommer ifrån TS, även om jag inte delar din åsikt. Naturligtvis har alla rätt till sin åsikt, men nackdelen med internet är att alla inlägg färgas av den som läser inlägget, TS skrev säkerligen flera av sina inlägg med en sorts ton "in mind", medan den som läser inlägget läser det med en helt annan ton, vilket färgar hela inlägget i dennes ögon, hoppas ni förstår hur jag menar, inser att det låter lite luddigt :p Jag tänker t.ex på det här citatet, jag förstår hur du TS menar, men om man då som t.ex 24-åring och blivande brud läser det här citatet blir det lätt att "hjärnan är inte färdigutvecklad förrens vid 25 års ålder så är man 24 är man inte mogen att gifta sig", eftersom vi människor har väldigt lätt för att tolka saker på ett sätt som innebär att det är något negativt mot oss personligen. Jag tror det är därför stämningen i tråden är lite sisådär...

    Så jag tycker att nästa gång ni läser ett inlägg och blir förolämpade, ta ett djupt andetag, läs igen om försök se hur personen som skrev menade. Detta gäller alla här inne, och egentligen alla på internet i stort, även jag själv :p

    I alla fall, jag själv hör verkligen till dom som har längtat/längtar efter att få bära min ring. Jag har en vanlig slät förlovningsring utan diamanter, för mig är själva utseendet på ringen mindre viktigt, det viktiga är själva ringen som en symbol för vårt förhållande och vår kärlek, och att vi har tagit steget från "vanligt förhållande" till Förlovade och sedan till äkta makar. Men det är ett smycke man ska bära varje dag i resten av sitt liv, om man då tycker det är väldigt snyggt med stora stenar måste man få vara alldeles överlycklig över sin fina ring och längta efter den också, för alla är vi olika och har olika smak. Jag är alldeles för klumpig för att kunna ha en stor sten, fastnar i saker och slår emot grejer titt som tätt, men jag tycker det finns många snygga ringar där ute!
    Jag förstår precis hur du menar, och jag är leden om det jag skrev har sårat folk. Det var verkligen inte min avsikt. Det jag skrev om hjärnans utveckling skrev jag absolut inte för att såra någon, jag skrev det eftersom det ju är sant. Jag har inte så lätt att ta illa upp av kommentarer på internet, jag tar väldigt få saker personligt, och ibland glömmer jag att alla inte tänker som jag.

    Jag är också en ganska rättfram person, som säger vad jag tycker och tänker. Det är ju inte fel i sig, men jag har en benägenhet att vara ganska burdus. Jag får ofta höra det av vänner, och jag försöker verkligen att tänka mig för. Men ibland glömmer jag att alla inte tänker som jag som sagt, och uttrycker mig på ett sätt som kanske inte är så bra.

    Jag citerar drottning kristina: "Man bör säga sanningen, men alla sanningar bör inte sägas." I mitt fall gäller alltså att jag kanske inte alltid bör säga vad jag tycker, eller att jag åtminstone bör göra det på ett annorlunda sätt...

    Det jag menade med kommentaren är precis det jag skrev, hjärnan är inte färdigutvecklad vilket kan visa sig mycket tydligt hos en del, medan andra är mogna för sin ålder. Det är ju inte så att hjärnan utvecklas exakt lika snabbt hos alla, och att man vaknar upp på sin 25-årsdag och är "vuxen och mogen". Det finns de som är mogna tidigare, och det finns de som inte är särskilt mogna ens i 30-årsåldern.

    Detär ju inte så att man är barnslig och omogen tills man är i 25-årsåldern, det är förmågan att se konsekvenser som inte är fullt utvecklad förrän då. De allra flesta under 25 har sämre förmåga att förutse konsekvenserna av handlingar (men man har bättre förmåga att göra det när man är te x 23 än när man är te x 16). Det måste inte innebära att man är omogen, det innebär bara att man kanske inte fullt ut innebär vilka konsekvenser det kan innebära att gifta sig med "fel" person. Jag skulle kanske varit mer utförlig i det inlägget, men jag tänkte inte så långt trots min höga ålder... Skäms
  • Anonym (Illa!)
    ESW skrev 2014-02-23 12:22:25 följande:
    Jag tycker man ska vara lite försiktig med att förklara att man är klokare än andra som är yngre än en själv. Personligen tycker jag det beteendet dumförklarar dom som är i 20-års åldern och det är ett härskarbeteende som de flesta nog önskar slippa. Jag tror det viktigaste här är att alla har rätt att känna och tycka som dom vill om sin ring, sitt äktenskap, sin man, sin fru osv. Det finns inga rätt och fel i kärlek!
    Som jag skrev brukar jag sällan bry mig om vad främlingar på internet skriver, och tar sällan illa upp. Jag har tyvärr en tendens att glömma att andra kanske inte riktigt tänker som jag utan faktiskt tar illa vid sig av mitt lite hårda sätt att uttrycka mig.

    Jag står fast vid att jag tycker att "jag längtar efter att få bära ringen" kan ge fel intryck, och jag tycker jag har samma rätt att uttrycka mina åsikter som alla andra (så länge de är lagliga förstå). Och om du läser mina inlägg ordentligt så ser du att jag både tror och hoppas att tjejer inte så materialistiska som man kan få intryck av när man läser att de "längtar efter att få bära ringen", men inte ett ord om att de längtar efter att få gifta sig med sin älskade, men jag har viss förståelse för varför man uttrycker sig så. Och i en bildtråd om ringar blir det förstås fokus på just ringarna, som påpekats.

    Vad gäller ålder och klokhet har jag skrivit att det finns mogna unga och omogna gamla, men som jag förklarar i mitt senaste inlägg handlade mina rader om hjärnans utveckling om förmågan att se konsekvenserna av val och vad man gör. Det är långt mer troligt att en 30-åring förstås konsekvenserna av sina val än att en 20-åring gör det, men naturligtvis finns det undantag.

    Det är även långt mer troligt att en 50-åring har mer livserfarenhet, och därmed mognad, än att en 20-åring har det, och det beror på att 50-åring har levt mycket längre. Det säger sig själv att 50-åringen har mer livsvisdom än en 20-åring. Att förneka det tycker jag bara bevisar vad jag säger.
    AnnaRank skrev 2014-02-23 13:53:04 följande:
    Jag längtar efter att få bära ringen, men inte för ringen i sig, utan för vad den står för och symboliserar. Det är ett fysiskt tecken på vår kärlek och att vi ingått äktenskap. Självklart gillar jag ringen, annars hade jag inte valt den. Men som sagt, det viktigare är vad den betyder.
    Ja, naturligtvis tycker du om din ring, det vore hemskt annars! Och jag förstår precis vad du menar, vilket jag förklarat gång på gång i tråden. Jag ville bara uttrycka mina åsikter om frasen "längtar efter att få bära ringen" och sagt vilket intryck det kan ge, men jag har också skrivit att jag förstår vad som avses.

    Lycka till med ditt bröllop och ditt äktenskap! {#emotions_dlg.flower}
    Betty84 skrev 2014-02-23 15:40:40 följande:
    Här är ännu en som längtar efter att få bära sin ring. Fick hem den för någon månad sen och jag längtar, som andra redan skrivit just för att det är en symbol för kärleken vi har till varann. Tycker inte det är fel att utrycka sig på det sättet, men folk kan störa sig på de konstigaste sakerna härinne. Ett ex är m2b-tråden ;) Dock kan jag hålla med TS om en sak, och det är de yngre (90-talisterna) som väljer att gifta sig. Jag har väl i den åldern också velat gifta mig med min dåvarande sambo, men det är nu några år efteråt jag inser hur jävla fel det hade blivit. Är man i den åldern (18-25) så behöver man först och främst lära känna sig själv för att veta vad man vill ha. Man ska inte rusa in i något, spec inte altaret ;)
    Som sagt, jag förstår precis (det börjar kännas tjatigt att skriva samma sak gång på gång så jag hänvisar till svaren ovanför Flört).

    Härligt att en till tycker att det inte är bra att gifta sig för tidigt! Det är ju inte för att vi vill vara taskiga vi säger så (jag talar helt fräckt för dig också, eftersom jag är säker på att jag förstår hur du tänker) utan av ren välvilja. Och jag säger det också just eftersom jag gjort det misstaget själv, och inte önskar andra samma öde (oj, det lät ödesdigert).

    Jag önskar även dig lycka till med ditt bröllop och äktenskap! {#emotions_dlg.flower}
    Anonym (lägg av) skrev 2014-02-23 16:31:47 följande:
    Tycker att du har en otrevlig ton i ditt sätt att skriva om andra människor. Du är nedlåtande och missunnar folk att vara glada över sina ringar.
    Det är din åsikt, som du har all rätt att ha. Men försök förstå att även jag har rätt till min åsikt. Jag missunnar ingen att vara glad över sin ring, jag tycker bara man kunde vara lika begeistrad över den man gifter sig med.

     Om du läste mina inlägg ordentligt skulle du se att jag förstår precis vad som menas när man skriver "jag längtar efter att bära min ring". Men du vill tydligen hellre läxa upp mig.
    Tenshi skrev 2014-02-23 17:49:44 följande:
    Håller med dig Anonym (-91). Jag är själv 90-talist men jag och min sambo har varit tillsammans i mer än 6 år, varit förlovade i 4 och bott tillsammans i 3 och jag är 22 (blir 23 i juli) och vi skall gifta oss nästa år. Vi älskar varandra lika mycket som vi gjorde dag 1 och vi har tänkt igenom vårat beslut länge och allt känns rätt för oss. Tycker inte att åldern spelar någon roll så länge man känner sig mentalt mogen.
    Det finns en kausalitet mellan ålder och mognad, en äldre människa är oftast mer mogen än en yngre. Men jag skrev från första början att det finns mogna 20-åringar likaväl som det finns omogna 30-åringar, så åldern påverkar inte alltid.

    Att man varit tillsammans länge betyder inte det kommer hålla om man gifter sig, oavsett ålder. Det ökar säkert chansen något, men är inget man ska ta för givet. Ingen, oavsett om hon är 20 eller 40 år, kan ta för givet att hennes äktenskap kommer hålla.

    Även dig önskar jag lycka till med bröllop och äktenskap! {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (Illa!)
    Anonym (-91) skrev 2014-02-23 21:36:58 följande:
    hatar också de där. haha :P. men kan säga att både jag och min fästman har gått i de tankebanorna. men insett att det är totalt värt att skippa att "pröva på" andra, för att vara med varandra. och det har egentligen inget med ålder att göra. finns de som varit singel och oskuld ända upp till 30-40 år - alltså inte "prövat på någon", träffar första killen och hittar rätt på en gång. :) 

    känns ibland som att livet går ut på att man måste ha haft ett minimum antal partners innan man kan gifta sig. vilket jag tycker känns.. pressat. det är samma som att man måste skaffa sig en karriär och vara över 30 innan man skaffa barn.... nu skrev du ju inget sånt, men det är det jag har fått uppfattningen om livet hittills. när jag berättat om hur länge jag och min fästman varit ihop har det  någon gång låtit "du har förstört ditt liv"(fick jag höra av en äldre dam) eller "men oj, du ska inte pröva andra då??" ehm. varför? och samma om giftemål och barn. "men ooooh du är ju bara barnet, vänta tills du är 35". haha! 

    oj, tro jag for lite OT helt plötsligt haha! 
    Man behöver naturligtvis inte ha dussintals med partners, men det är nog inte heller bra att vara oskuld vid bröllopet. "Lagom är bäst", so man säger. Jag tror man behöver veta vad man vill ha och vad man inte vill ha, och att man också kan ge det till någon annan. Men visst kan man hitta rätt direkt och det är ju underbart om man gör det och ingen börjar "spana på andra" senare! Ni ska känna att det är rätt för ER och inte bry er om vad andra (surtanter på internet te x Flört) säger!

    All lycka till er! {#emotions_dlg.flower}

    Vad gäller barnafödande ökar ju förstagångsföderskornas ålder, vilket kan vara skadligt för barnet. Även pappans ålder påverkar risken för te x Downs syndrom, hörde jag nyligen. Somliga kvinnor väntar så länge med att skaffa barn att när de väl börjar försöka kan de inte bli gravida. Det blir utredningar och dybara behandlingar. Fertiliteten blir sämre redan vid 30-årsåldern, så man bör ju skaffa barn innan dess.

    Samtidigt får det ju inte bli för tidigt, det är inte så bra att skaffa barn innan 20-årsåldern åtminstone (men då är fertiliteten på topp...) Det gäller alltså att börja försöka vid exakt "rätt tillfälle".
    Anonym (Fullvuxen) skrev 2014-02-24 06:05:10 följande:
    Jag är 30 år gammal, aldrig gift tidigare, inga barn sen tidigare osv. Jag är glad att jag inte gifte mig med mannen som var " den rätta som det ska hålla med för alltid" som jag hade när jag var 20-25 år. Idag har jag helt andra krav på en relation och på en partner, det jag trodde var normalt då ( gräl, lat man, ingen romantik och inga kärleksfulla överraskningar i vardagen osv) är saker som jag aldrig skulle vilja ha nu. Hjärnan utvecklas tills man är 25 år mycket händer i ens liv i den ålder och man ställer nya, större krav på sitt liv osv osv. Statistiken för folk som gifter sig innan dom är 25 år är jättesorglig, många många par skiljer sig. För de par som gifter sig efter dom fyllt 30 år så är det extremt få som skiljer sig. Men om man är 20 och gärna vill gifta sig så all rätt till detta! Det kan ingen annan styra över. Dessutom så kan det finnas juridiska eller religösa anledningar till ett så tidigt äktenskap. Jag är fullvuxen, jag älskar min man och vi tar äktenskapet på allvar(vilket vi bevisat eftersom att vi inte ha skilsmässor bakom oss) men jag har ÄNDÅ en stor diamant på en snygg designerring. Och jag ser fram emot äktenskapen men jag ser samtidigt fram emot att få bära den snygga ringen, för den är skitsnygg ;) Precis som jag ser fram emot att bära min svindyra klänning bara en kväll och dricka upp en massa dyr champagne! Äktenskapet är det viktiga, med småsakerna runt omkring är ganska underbara dom med ;)
    Låter härligt!
     Fast jag gillar inte det där med diamantringen Skrikandes)... Nej, jag skojar bara och det hoppas jag du förstår!

    Det verkar som att ni har bra inställning till äktenskapet och tar det på allvar. Det gör jag och min man också, trots att vii bägge har skilt oss tidigare. Ibland händer ju tyvärr saker som gör det omöjligt att fortsätta.Rynkar på näsan Men jag ska inte ursäkta mig här, utan fortsätta besvara ditt inlägg!

    Det är härligt att se att vi har samma syn på giftermål i tidig ålder,det du säger stämmer exakt; tidiga äktenskap spricker i betydligt högre grad än de som ingås i högre ålder. Jag hade statistik på det men datorn gick sönder och nu hittar jag ingenting. Som jag skrev i ett svar är det ju inte ör att vara taskiga vi säger detta utan i all välmening. Men jag förstår att de unga tjejerna blir ledsna..

    Grattis till ditt härliga förhållande! {#emotions_dlg.flower}
    LMF skrev 2014-02-23 23:58:16 följande:
    Visst kan tankar om saker och ting finnas, men för mig är detta en icke-fråga. Varför någon ser fram emot att bära sin ring är inte min ensak och heller inget som behöver diskuteras, kort och gott. Alldeles för privat.
    Ja, men nu har jag inte nämnt någon enskild utan bara talat generellt. Och du, i likhet med de flesta i tråden, har inte helt förstått vad jag menar. Man måste läsa inläggen i en tråd ordentligt för att helt förstå. Det gäller även denna tråd!
    Anonym (Ondskan) skrev 2014-02-24 08:15:09 följande:

    Är TS seriös?


     


    Om du gifte dig för 15 år sedan, vad gör du då inne och läser på bildtrådar om ringar? Är du inte nöjd med din egen? Personligen kvittar det vad det är för ring, men om andra vill ha det är det ju upp till dem. Vem är du att döma?


     


    Jag blir 24 i år och vi ska gifta oss till sommaren. Som någon säger så tycker jag det är fruktansvärt nedlåtande att ni äldre menar att man inte är mogen förrän efter 25 år. Jag känner flera äldre som är mer omogna än 18-åringar. Så omogenhet är väldigt inviduellt. Er grad av mognad verkar inte så speciellt hög om ni påstår något annat. Ungefär som i Ondskan, alla försteringare ska mobbas av de äldre... Jag tycker ni ska skämmas lite grann.


    Oy vey, jag vågar mig på att ha åsikter som inte överensstämmer med majoritetens, hur vågar jag... Vad jag har förstått är detta inte bara ett ställe där man visar upp sina ringar, det är också ett diskussionsforum. Och på ett diskussionsforum ger man uttryck för sina åsikter, som inte alltid är samma som de flesta andras.

    Är du seriös? Varför skulle man inte kunna titta på ringar trots att man varit gift i många år? Kanse har jag en anledning till att titta, vad vet du om det?

    Jag har inte sagt att man inte är mogen förrän efter 25 år, det jag säger är att förmågan att se konsekverna av sina handlingar inte är fullt utvecklad förrän man är i 25-årsåldern.

    Jag har, redan från början, sagt att det finns mogna 18-åringar såväl som mindre mogna 30-åringar. Dvs jag har sagt precis det du säger; att det är individuellt. Men generellt är man inte så mogen i 18-årsåldern. Och eftersom jag varit 18 själv vet jag det av egen erfarenhet.

    Att jämföra en tråd i ett diskussionsforum på internet med en roman om pennalism på en internat känns inte vidare moget, men du kommer väl vara av en annan åsikt. Och det har du all rätt att vara! Jag hoppas att du snabbt förstår att andra har rätt att ha en annan åsikt än du också.

    Nej, jag skäms inte alls. Sådana här uppläxningar biter inte på mig...
  • Anonym (Illa!)
    Chicita skrev 2014-02-25 21:49:26 följande:
    Alltså nu tycker jag att vi tar ett djupt andetag - och dom som vill kan ju försöka läsa om tråden och TS inlägg och försöka att göra det utan att döma på förhand - eller att sluta läsa efter 2-3 ord.

    TS har flera gånger försökt förklara att det bara är uttrycket som hon egentligen reagerat på. 
    Och att hon dessutom har börjat ändra åsikt lite efter att så många har förklarat tanken bakom varför dom själva skrivit så.

    När det gäller åldern så har TS (vad jag sett) inte lagt in några personliga värderingar i det, utan bara citerat fakta. Och i tillägg till det så har hon dessutom sagt att mognad är svårt att uttala sig om och att det är mycket individuellt. - Dessutom har inte något av citaten egentligen handlat om just mognad. Utan om hjärnans utveckling vilket är en helt annan sak (vilket hon också har försökt få fram).

    Ett tips rent generellt - till både TS och ni som tycker att det här uttalandet är så väldigt hemskt.
    Om ni blir upprörda över något ni läser - gå ifrån datorn en stund, Gör en kopp kaffe eller te eller ta ett glas vin, läsk eller vad ni nu vill. Gå tillbaka och läs igenom inlägget igen - men föreställ er att det var er bästa vän som hade skrivit det och att vännen var på bra humör och inte ute efter att göra dig upprörd.
    Låter inlägget fortfarande lika illa?
    Är det verkligen värt att bli upprörd över och svara på?
    Eller kan du nu bara stänga den tråden och tänka "tur att vi alla tycker olika" och sen inte lägga mer tid och energi på det?

    Det går åt mycket mer energi till att bli arg, upprörd och irriterad - än vad det gör att hitta positiva saker som gör dig glad Glad 
    Jag lägger hellre min energi på något kreativt och upplyftande - än på att vara arg och upprörd på någon (ofta pga missförstånd) på nätet..  
    Tack, du har förstått precis vad jag menar och varför jag skriver som jag gör. Att jag sedan är lite för burdus ibland är något jag naturligtvis får ta på mig själv, jag försöker verkligen att inte vara det men det är ju det där med gamla hundar och lärsa sig sitta...Flört

    Men det är mycket märkligt det där att folk inte läser hela inläggen utan bara svarar i affekt utan att förstått alls vad de egentligen svarar på. Jag tycker det är trist att så många gör så, det är sådant som snabbt skapar dålig stämning i trådar. Ska man svara på inlägg ska man väl för katten LÄSA dem odentligt, och förvisa sig om att man förstått vad inläggsskrivaren vill ha sagt. Vad är det för mening med att diskutera saker om man inte vet vad man diskuterar?
    Anonym (Väx upp) skrev 2014-02-25 22:09:45 följande:
    Vilken barnslig o onödig tråd. Bara för att man längtar efter att få bära ringen betyder inte att man underminerar sin kärlek till sin partner. När d gäller ringar, Alla har väl rätt att välja sin egna ring vare sig d e 0 carat eller 5 carat i. Huvudsaken är att man e nöjd med sitt val av ringar som man "förhoppningsvis" ska bära resten av sitt liv. Oavsett om äktenskapet hänger på ringen lr ej så ska man få välja vad man vill.
    Här har vi ju ett klockrent exempel på vad jag menar... Var säger jag att man inte får välja vad man vill? Naturligtvis står det alla fritt att välja precis det de vill ha, har aldrig sagt annat.

    Likaså har alla rätt till en åsikt, men du och flera andra verkar inte anse att jag har rätt till min, varför? Vad är det som är så upprörande med att någon har en åsikt som inte sammanfaller med ens egen?

    Och, för tusende gången, jag har inte sagt att man "underminerar" sin kärlek till sin partner genom att säga att man längtar efter att få bära ringen (eller att man blev helt kär i den när man såg den, eller älskar den). Det är väl inte så svårt att förstå att vad jag menar är att det kan se illa ut om man bara pratar om hur myckeyt man älskar sin ring och längtar efter att bära den men inte säger ett ord om att man älskar sin blivande man och längtar efter att få gifta sig med honom?

    Onödig tråd? Hela forumet är fullt av onödiga trådar om vi ska börja vara petiga. Det är väl fruktansvärt onödig och att skriva om ringar och bordsdukningar när folk blir skjutna på gatorna i Ukraina, egentligen. Men nu är detta ett diskussionsforum främst inriktat på bröllop, därför diskuteras främst bröllop och allt som hör dem till. Exempelvis ringar.
    CoG skrev 2014-02-25 22:14:29 följande:
    Jag hoppas att TS lämnat tråden för det skrivs inte mkt vettigt i den nu längre.
    Klart man kan ha olika åsikter men det är mer än bara någon gång ibland som en blivande brud tycks fästa mer intresse vid sin blivande stora bling-bling ring än på en blivande make och anledningen till att hon ska gifta sig.
    Klart man kan förirra sig i bröllopsdjungeln och tappa fotfästet lite...men det finns ytterligheter där med.
    Jag säger absolut inte att alla på BT är så, men det händer absolut att jag undrar över vissa inlägg.

    Att längta efter att bära ringen, den är en sak
    Men en del älskar sin underbara ring och längtar efter den dag då hon får sätta den på sitt finger och bära den för alltid.
    Så jag förstår lite av TS första unddran till hur det egentligen är fatt med vissa,

    Men nog om det
    Tack och godkväll
    Jag hade bestämt mig för att inte gå in mer i tråden eftersom ingen, med ett par undantag, har förstått vad jag försöker säga. Det verkar inte som att någon är särskilt intresserad av det heller, för trots att jag förklarat flera gånger vad jag menar bara vägrar folk förstå. Att det ibland kan vara svårt att förstå är inte konstigt, man uttrycker sig ju kanske inte alltid så tydligt, men det är ju uppenbart att de inte läser hela inläggen och då blir man ju bara less.på att svara till slut.

    Men jag var bara tvungen att "kolla läget", kan inte hålla mig härifrån tydligen...

    Du verkar förstå precis vad jag menar, det känns skönt att jag inte är helt ensam om att ha de här tankarna. Inte bara det, alla här helt fokuserade på bröllopet men verkar inte tänka på att det inte är det viktigast, det viktigaste är ju äktenskapet och hur man ska leva sina liv som man och hustru. Många verkar inte ens ha tänkt så långt, de har bara siktet inställt på att gifta sig. Men att gifta sig och vara gift och ju två helt skilda saker. Nu heter det ju Bröllopstorget och inte Äktenskapstorget, och självklart är bröllopet en stor sak, men jag undrar ibland hur många som inte ens reflekterat över hur det ska bli sedan. Många längtar efter att få kalla sig fru också, men jag vill inte bara kalla mig fru utan vara en fru, och en så bra fru som möjligt också. Två skilda saker, som sagt...

    Men för att förtydliga mig inför dem som inte förstår vad jag menar så tycker jag inte det är fel eller fult att längta efter bröllopet. Och jag kan faktiskt sträcka mig så långt att jag tycker man får ha hur stort eller litet bröllop man vill... Flört

    Tack själv! Glad
    Jghkvgjnv skrev 2014-02-25 22:23:48 följande:
    CoG: Jag förstår bara inte logiken i att man skulle älska sin man mindre bara för att man älskar sin ring? Det är ju inte som att ringen snor från kärlekskontot som man har till sin man, ringen är ju en materiell sak så jag förstår liksom inte ens tankesättet? Det går ju inte att jämföra...

    Är det som att om man prioriterar en fin ring så har man indirekt visat att man gifter sig av platoniska skäl och inte så mycket av kärlek? Det är ju en helt labil tanke... 
    Jag förstår inte heller den logiken eftersom jag inte påstått något sådant. Inte heller har jag sagt att det fult att längta efter att få bära sin ring. Andra säger att jag säger det, vilket bevisar det jag säger om att ingen läser mina inlägg ordentligt.
  • Anonym (Illa!)
    Samtidigt vet jag inte om jag tycker att man självklart har rätten till välvilligast möjliga tolkning när man inte är villig att ge andra den vänligheten. Anonym(ge er nu)

    Ursäkta?! Redan i startinlägget skrev jag att jag antar att man inte menar att man ser fram emot att bära ringen mer än att vara gift, dock kan sättet en del skriver på ge intrycket att man gör det. Jag har skrivit det i flera inlägg senare också.

    Det är tydligt att många inte läser mina inlägg ordentligt eftersom det hela tiden hävdas att jag sagt saker som jag inte sagt (eller i ditt fall, att jag inte sagt saker som jag sagt). Jag har skrivit på "normal" svenska hela tiden, mina inlägg är inte svåra att tolka, vilket visar på en brist på vilja att förstå vad jag säger.

    Du håller inte med mig i det jag skriver och det är naturligtvis okej (det är inte jag som försöker förbjuda filk att ha och uttrycka åsikter) men att säga att jag misstolkar vad de fletsa menar med "jag längtar efter att få bära ringen" betyder visar på en oförmåga att läsa mina inlägg eller intellektuell ohederlighet. För din egen skull hoppas jag på det förra.
    Anonym (lägg av) skrev 2014-02-25 22:55:19 följande:
    Men snälla rara, TS svar är ju värre än Trådstarten.
    Om man startar en sån här tråd så får man väl ta svaren som kommer?

    Speciellt när man, som TS, har så starka och specifika åsikter.

    Kan inte låta bli att lägga mig i för vissa saker är bara för mycket.

    Citat från TS;
     ""Jag hade en stor diamant (en bra bit över 1 carat) när jag gifte mig ("ärvde" min svärmors ring, hade aldrig valt en sådan själv). Inte höll äktenskapet för det! Nu är jag omgift sedan 15 år tillbaka, med enkla anspråkslösa ringar. Och jag är lika lycklig idag som när vi gifte oss. Det hänger ju inte på ringen"
    Och ni som skriver så, förstår ni själva hur illa det ser ut?""

    Det känns som att du TS är lite passive/ aggressive. Det var tydligen nödvändigt att först poängtera att du hade en stoooor diamant? Trots citatet nedan? Och sedan skriva fler ogenomtänkta saker som tex folks ålder och deras intellektuella nivå i ett öppet forum för att sedan skälla och slänga ur dig moralkakor.

    DET ser illa ut.

    Och jag förtydligar en mening ur TS trådstart: ""Det hänger ju inte på ringen!""
    Nehe, men varför riktar du kritik mot folk som faktiskt tycker att ringen är viktig? 
    Och med all rätt, för ringen ÄR viktig. Du skall bära den resten av ditt liv och den kostar pengar så varför i hela friden skulle den ej få vara viktig? Tror du att folk tror att ringen är allt det handlar om? Isf säger det väldigt mkt om dig. 

    Citat från TS;
    ""Vad gäller barnafödande ökar ju förstagångsföderskornas ålder, vilket kan vara skadligt för barnet. Även pappans ålder påverkar risken för te x Downs syndrom, hörde jag nyligen. Somliga kvinnor väntar så länge med att skaffa barn att när de väl börjar försöka kan de inte bli gravida. Det blir utredningar och dybara behandlingar. Fertiliteten blir sämre redan vid 30-årsåldern, så man bör ju skaffa barn innan dess.

    Samtidigt får det ju inte bli för tidigt, det är inte så bra att skaffa barn innan 20-årsåldern åtminstone (men då är fertiliteten på topp...) Det gäller alltså att börja försöka vid exakt "rätt tillfälle"

    Och hur i hela friden tänker du nu? Återigen lägger du indirekt skuld på folk! 
    Hur kan du slänga ur dig sånt och sedan lämna tråden? Fattar du inte vad du säger? Fattar du inte att folk blir upprörda?
    Ännu en som inte läst mina inlägg ordentligt... Du har hakat upp dig på vissa utdrag, men uppenbqarligeb inte läst allt. Jag har inte skällt på någon förränn nu, men sitter man och citerar vissa stycken utan att nämna de stycken där jag förklarat att jag förstår vad som menas, bara att det enligt mig ser illa ut, gäller samma sak som i svaret ovan; oförmåga att läsa och förstå eller intellektuell ohederlighet.

    Slänger jag skuld på folk för att jag skriver om vad alla vetenskapsmän och läkare säger? Intressant... Ska du skriva till samtliga fertilitetsläkare och skälla på dem för att slänger skuld på folk nu? Att skriva om fakta är inte att skuldbelägga.

    Som sagt, oförmåga eller ohederlighet...
    Jghkvgjnv skrev 2014-02-25 22:57:13 följande:
    Chicita: var har hon skrivit att hon ändrar åsikt? Läste igenom hennes inlägg igen och nej, hon är faktiskt inte speciellt trevlig. Jag är jätteledsen men jag kan inte tycka det... Vid ett tillfälle tilltalar hon en medlem med "gumman" vilket är en väldigt välkänd härskarteknik.
    Det är härskarteknik att kalla andra bittra också. Och du har inte läst igenom mina inlägg ordentligt, gör det i stället för att be andra läsa åt dig.

    Jag är inte alltid så trevlig när folk är otrevliga mot mig, nej,.Det är mänskligt. Dumt och onödigt, men mänskligt.
  • Anonym (Illa!)
    Anonym (ringen) skrev 2014-02-26 11:30:00 följande:
    Sedan dessutom så känns det som att de flesta i denna tråden upplever att det är TS som varit väldigt klumpig och nedvärderande i sitt sätt att uttrycka sig. Hon kallar en medlem "gumman" och det var tydligen helt ok? Fast om man skriver att man ska "koka kaffe" i syfte att peka på att tråden spårat ut är det mobbning? Förstår att du vill gjuta olja på vågorna men här tycker JAG nog det blir lite tokigt...
    Jag har upplevst som nedvärderande ja, när jag skrev om ålder och mognad te x. Jag skrev ju också om hjärnans utveckling men var otydlig med vad jag exakt syftade på. Det var olyckligt, samtidigt tror jag ärlit talat inte det hade spelat så stor roll om jag hade skrivit exakt vad jag syftade på eftersom de flesta inte läser inläggen ordentligt.

    Vad gäller klumpighet har jag flera gånger skrivit att jag ofta är ganska rättfram och till och med burdus, jag tål rätt mycket och glömmer att alla inte gör det. Eller, tål det kanske är fel uttryck. En del reagerar hårdare på vissa uttryck och hur dessa framförs. Detta har jag bett om ursäkt för flera gånger. Att ingen sett det bevisar bara vad jag säger om att ingen läser mina inlägg ordentligt. Eller så vill de flesta inte förstå vad jag menar, då spelar det knappast någon roll vad jag skriver. Har ni bestämt er för att jag säger en sak spelar det ingen roll hur många gånger jag skriver annorlunda, ingen kommer ta in det.

    Det kan också vara så illa som jag skrivit till ett par medlemmar, att man har sett och förstått vad jag skrivit och menat men ändå sitter och säger att jag minsann sagt det ena och det andra - då handlar det om intellektuell ohederlighet helt enkelt. En person som är intellektuellt ohederlig kan man naturligtvis inte diskutera med, den personen kommer aldrig medge att hon förstått vad jag menar och hon kommer inte acceptera mina ursäkter eller förklaringar.

    Angående att jag skrev "gumman" så ser du inte (eller bryr dig inte) om vad det är jag svarar på. Hon frågade nig om jag var bitter, något som också är en härskarteknik i allra högsta grad. Att smälla till någon som "tycker fel" med att han/hon måste vara bitter är ett sätt att trycka ner meningsnotståndaren. Ibland måste man också titta på vad en person svarar på innan man kritiserar hennes svar. Att bara citera svaren men inte det man svarar på handlar även det om intellektuell oärlighet.Då plockar man ut ett citat som givetvis ser illa ut, det håller jag med om, men man tar inte med det som svarats på, som kan vara minst lika illa. Det värsta i det hela är det du gör, faktiskt...

    Ohederligt, som sagt.

    Nu är det givetvis rätt barnsligt att dra "men det var ju hon som började-kortet", men illa var det inte att säga "Nej gumman" när hon frågade om jag är bitter. En härskarteknik bemöttes alltså, rätt eller fel, med en annan men det var bara den ena som uppmärksammades.

    Jag har bett om ursäkt, inte för mina åsikter men för mitt burdusa sätt att framföra dem. Jag kunde ha sagt mycket på ett bättre sätt, men det är lite för sent att grubbla över det nu. Det är något jag får dra lärdom av och ha med mig till framtida diskussioner.

    Jag har sagt att jag i större utsträckning förstår varför man skriver som man gör (och jag skrev från allra första början att jag trodde det också). Jag kan fortfarande tycka att vissa uttryck ger ett konstigt intryck (och jag är inte helt ensam om det, det finns ju ett par till i tråden som sagt att de tänkt likadant men de inläggen har tydligen gått alla obemärkt förbi), så jag är inte helt fel ute. Men sedan är det naturligtvis så att i en bildtråd om ringar läggs fokus på just ringar, man skriver att man längtar efter att sätta på sig sin vackra ring men inte att man längtar efter att få gifta sig med sin underbare man och det är inga konstigheter.

    Somliga i tråden har ju klarat att föra en diskussion och bemött mig på ett sätt som är trevligt och respektfullt trots att de inte håller med mig. Det är en konst, detta att respektera andra och bemöta dem trevligt trots att de har åsikter som strider mot ens egna, och de flesta i den här tråden klarar den tyvärr inte. Att bemöta en människa illa och otrevligt på grund av att hennes åsikter inte överensstämmer med ens egna är riktigt dåligt, då framstår man som en människa som är mot yttrandefrihet. "Du får tycka vad du vill, men tycker du så där så tycker du fel och då förtjänar du ingen respekt".

    Att ni blir arga för att jag har en för burdus stil som uppfattas som nedlåtande är en sak, jag vet att jag kan vara sådan och det är något jag måste arbeta med. Men det har jag bett om ursäkt för. Accepterar ni inte den är det förstås helt okej, jag var kanske för otrevlig och nedlåtande för att det ska kunna förlåtas, Men att alla sitter och är helt ovetande "Näää, hon har inte bett om ursäkt", det är inte okej. Det är exempel på att ni atntingen inte läser igenom inläggen utan bara hittar på lite som ni vill eller att ni är intellektuellt oärliga.

    Vilket är det?
  • Anonym (Illa!)
    Chicita skrev 2014-02-26 14:58:40 följande:
    Känns som att min poäng är bevisad då en hel del av det jag skrivit inte ens verkar ha gått fram någonstans för de som kommenterar.
    Så eftersom jag börjar känna mig som en trasig grammofonskiva nu så lägger jag ner och låter er fortsätta diskutera hur elak TS är Flört 
    Ja, du har jobbat bra men det är nog ett futilt arbete är jag rädd. Tack för att du försökte i alla fall! Glad
    Anonym (Fullvuxen) skrev 2014-02-26 16:37:44 följande:
    Fast nu är jag av åsikten att alla över 18 självklart ska få gifta sig :)
    Naturligtvis, är man 18 och över är man ju myndig och självklart ska myndig personer få gifta sig. Frågan är kanske om myndighetsåldern egentligen borde vara högre, men det är ju en helt annan diskussion. (Och nu blev de som redan är förbannade på mig ännu mer förbannade. Jobbigt,)

    Kalaspinglan: Det om att hjärnan inte är "färdig" förään man är ca 25 hörde jag under en föreläsning om hjärnans utveckling, lite svårt att ange som källa. Dock trodde jag det skulle vara lätt att hitta info om det på nätet för den som ifrågasatte det.
    FruForsmark skrev 2014-02-26 19:38:17 följande:
    Förstår inte tråden. Varför skulle längtan till att bära sin ring skorra illa mot längtan att gifta sig?
    Jag tycker att när man säger saker som att man längtar efter att få bära ringen så KAN det uppfattas som att det är ringen som är det viktoga, inte mannen som man gifter sig med. Nu är jag ju enig med de flesta andra (efter diskussioner och att ha underat djupare på saken) aytt det är okej att skriva så i Bildtrådarna om ringar, de fokuserar ju på just på ringen. Men inte bara där hittar man konstiga uttryck, utan även i andra trådar. Det verkar som att en del är mer intresserade av bröllopet, ringen, festen och bröllopsresan än det som kommer efter, äktenskapet. Det är lätt att bli gift, det klarar vem som helst. Men att vara gift är inte alls lika lätt, vilket skilsmässostatistiken bevisar.

    Förstår du hur jag tänker? Fråga gärna igen annars (nej, jag försöker inte vara nedlåtande, jag vill bara inte att det ska vara några missförstånd!)!
    Anonym (Kärleksbevis) skrev 2014-02-26 20:05:18 följande:
    För mig handlar det om att jag längtar till jag får bara ringen sonett bevis på våran kärlek och att vi är ett.... Vi har redan barn i hop och är ett på de sättet men just att förhållandet tar ett steg längre... Å ringen är ju lite beviset på att man är gift för varandra.. För oss ser vi ringarna som ett kärleksbevis då vi har haft mkt att säga till om när det gäller varandras ringar..
    Vackert skrivet! Detta lämnar verkligen inget utrymme för missförstånd, vilket jag anser att ett kort "Jag längtar efter att få bära ringen".

    Nu skrev ju jag redan i startinlägget att jag hoppades (jag glömde "trodde") att det var just så här man menade, så vad allt ståhej kommer ifrån vet jag inte.
    Marione skrev 2014-02-26 21:18:19 följande:
    Det som jag tycker är lite roligt är att hon anser att vi (jag) inte läser hennes inlägg ordentligt och missförstår henne samt plockar ut saker ur sitt sammanhang. Är det inte det hela tråden handlar om? Att TS plockat ut "längtar efter att få bära ringen" ur sitt sammanhang, missförstått det och tolkat det på ett sätt som inte överensstämmer med avsändarens vilja.
    Nu har jag ju inte tiolkat det fel, vilket jag påpekat i flera inlägg. Det är du som inte läser mina inlägg ordentligt eller är intellektuellt oärlig. Bara du själv vet vilket som gäller.
    Anonym (ringen) skrev 2014-02-26 22:00:41 följande:
    Haha va?? Du säger att jag inte läst dina inlägg! Jo, vet du vad! Det har jag visst men jag håller inte med dig ändå ;)
    Nu bevisade du precis att du inte läser mina inlägg ordentligt (alternativt att även du är intellektuellt ohederlig). Jag har ingenstans skrivit att jag tror eller önskar att folk ska hålla med mig bara de läser mina inlägg. Så, vilket är det för din del? Inte läst ordentigt eller intellektuellt oärlig?
    Anonym (Väx upp) skrev 2014-02-26 22:56:35 följande:
    Ge er bara hur orkar ni?! TS starta en jävligt onödig tråd! Låt d va nu bara! Gå vidare! Måste finnas annat ni kan lägga energi på?!
    Onödig tråd. Jaha. Men då är det kanske bra om du skriver ditt riktiga nick , så att jag fortsättningsvis kan kontakta dig och kontrollera så att en tråd är nödvändig innan jag startar den...
    LMF skrev 2014-02-26 22:59:04 följande:
    Sammanfattningsvis tycker folk olika i en känslig fråga och vad har den här tråden bidragit med annat än att folk tar illa upp? Inte mycket. Jag tycker att den här tråden kan ta och dö av. Typ nu genast.
    Folk kan ta illa upp av allt möjligt, bäst att ingen startar några trådar. Ett diskussionsforum utan diskussioner lär snabbt "vissna", men huvudsaken är att du och dina gelikar här inte behöver se några åsikter som inte överensstämmer med era.

    Det är sorgligt att se att så många inte uppskattar vår [relativa] åsikts- och uttrycksfrihet. Det finns länder som kanske skulle passa er bättre. Visserligen lär inte ni heller få ha vilka åsikter ni vill, men det är väl okej?

    För runt 70-80 år sedan fanns det en benämning på folk som ni, vet inte om man kan kalla er likadant i dag. Måste väl be er om lov först, och då lär jag inte få säga det.
  • Anonym (Illa!)
    Nokaro skrev 2014-02-27 13:26:55 följande:
    Jag längtar som fan efter att få bära min ring för det betyder att då har jag äntligen fått gifta mig med mannen till mina barn!
    Det var bra formulerat! Det är ju inte så svårt att uttrycka sig som du gjorde i stället för på sätt som kan göra att folk missuppfattar.
    Kalaspinglan skrev 2014-02-27 15:51:49 följande:
    Bara en liten kommentar, hade egentligen tänkt överge tråden:

    1. Jag tycker det är märkligt att man som "rak och ärlig person" väljer att vara anonym i en så här pass opersonlig frågeställning.

    2. Många personer - inte alla - som säger "jag är bara rak och ärlig" är egentligen fruktansvärt oförskämda i allt sitt tyckande och moraliserande. Nu känner ju jag inte dig TS, men jag har träffat åtskilliga "raka och ärliga" personer, och många av dem har varit riktigt jobbiga.

    3. Man kan vara ärlig och konkret i sina svar utan att såra människor. Genom att lyssna empatiskt och inte läsa in märkliga budskap mellan raderna brukar man komma längst. Man kan dessutom anpassa sitt sätt att kommunicera till lyssnaren/läsaren. Skriver man ett mejl till en nära vän kan man ha en viss stil, i ett öppet forum på nätet rekommenderas en annan stil.

    4. Vidare tycker jag att det verkar som att enbart inlägg som håller med TS i större eller mindre utstäckning besvaras med "tack för att du läst vad jag skrivit", resten av inläggen avfärdas med "men du har inte läst vad jag skriver."

    Jag läser ditt ursprungsinlägg såhär: du tycker att man inte ska skriva att man längtar efter en materiell sak.
    Efter det långa ursprungsinlägget följer en rad inlägg där du beskriver dina egna negativa erfarenheter av att gifta sig ung, att skilja sig och whatnot.

    Att vi har yttrandefrihet betyder att man har rätt att uttrycka sin åsikt utan förhandscensur, men däremot ska man inte förvänta sig att man kan säga vad som helst utan att få reaktioner och i vissa fall även juridiska konsekvenser. Det är sorgligt att det är så många som tror att yttrandefriheten betyder rätt att kränka andra, såra andra eller på annat sätt uttrycka sig olämpligt. För det betyder den inte.

    Man får ha vilka åsikter man vill, och man får tänka vad man vill. Däremot kan man välja sina ord och sammanhang för att uttrycka dessa åsikter. Går jag in på ett kattforum och ifrågasätter varför folk älskar sina katter då jag själv är ointresserad av katter, får jag räkna med mothugg, sårade känslor osv. Likväl har jag rätt att hysa min åsikt, men ett kattforum är kanske inte den bästa kanalen för det budskapet.

    Jag tror att du TS har rört upp folks känslor för att du på ett, tja, vad ska man säga, inte speciellt finkänsligt sätt ifrågasatt högst personliga val folk gör. Givetvis är alla välkomna på detta forum, men det är inte så vanligt att folk som varit gifta i många år hänger här och diskuterar bröllopsplanering. Eftersom du varit gift i många år och knappast planerar bröllop tror jag folk har svårt att förstå varför du engagerar dig så starkt i folks sätt att uttrycka sig då de planerar en fest.

    Det är väldigt få som gifter sig utan att ha varit sambor i dag, och jag kan säga att för egen del förändrades inte relationen speciellt mycket efter att jag började använda ring. Har man bott ihop i flera år och känner varandra väl, för äktenskapet knappat med sig så många överraskningar. Därför tror jag inte heller att folk har ett så stort intresse av att diskutera sina förväntningar på äktenskapet, plus att det kanske känns lite för privat. Servetter, blommor, ringar, klänningar är personliga val, men inte speciellt privata. Skulle du däremot gå in på något forum för djupt troende som väljer att vara särbor tills de gift sig, så skulle du nog antagligen hitta fler trådar om "hur tror ni äktenskapet/livet som gifta blir".
    Det var ett långt inlägg, jag ska försöka svara på allt utan att bli alltför långrandig.

    1:Du är inte mindre anonym än jag. För vara helt öppen med vem man är måste man använda sitt namn som nick, och det gör väldigt få, om någon. Några har te x Johanna och Björn, men det finns säkert några dler par som har de namnen.

    Men visst har du en poäng, en riktigt ärlig människa borde inte skriva under "anonymt nick". Nu är det dock så att några jag känner IRL vet att jag börjat skriva här och vet vilket nick jag har. Av olika skäl vill jag inte att de ska förstå att det är jag som startat dwenna tråd. Hade det inte varit för det hade jag använt mitt nick (vilket som sagt inte innebär stt man är så värst öppn med sin identitet heller).

    Men som sagt, jag är inte mycket mer anonym än du ändå!

    2. Jag har som sagt ofta fått höra att jag är för burdus och att jag "klampar på" lite grann. Oförskämd har jag aldrig kallats. Det här är något jag får försöka jobba på, men tyvärr blir det ju så att när folk bemöter mig otrevligt  (vilket ju hände här i tråden hela tiden) får jag "taggarna utåt" och glömmer allt om att ta det lite lugnt... Men jag undrar faktiskt hur så många kunnat ta så fruktansvärt illa upp av att har en fundering? Som jag sagt ett antal ggr nu skrev jag att jag ändå trodde att det var giftermålet man såg fram emot, att man inte alls bara brydde sig om ringen på det sätt som jag skrev. Men det tycks inte gå fram, utan man fortsätter mala på om hur fel jag har och gör. Helt utan att undra om jag tar illa upp och blir sårad...Flört Det gör jag inte och det blir jag inte, jag blir dock väldigt irriterad när jag gång på gång får förklara mig och folk inte bryr sig om att läsa mina förklaringar. Jag försöker inte få någon att ändra åsikt, det är inte därför jag vill att mina inlägg ska läsas ordentligt. Nej, anledningen till att jag vill det är att folk kanske skulle lugna sig lite grann då, och få sig en tankeställare om vad uag egentligen försöker säga så vi kan ha en sansad debatt.

    3. Jag undrar lite över hur folk kan örvänta sig att jag ska "lyssna empatiskt" på dem och ha en lugn kommunikation, när de inte visar tecken på att vilja ha det och göra samma sak för mig.Debatten snuddar stundtals vid ren intellektuell ohederlighet (börjar känna mig som en trasig grammfonskiva här) och när folk ägnar sig åt sådant varken kan eller vill jag vara trevlig och "empatisk" mot dem. Om de kunde diskutera på ett ärligt sätt vore det förstås helt annorlunda.

    Eh...ja? Det är väl självklart att man skrver annorlunda i ett mail till en kompis än i ett inlägg på ett diskussionsforum?

    4. Ja, är det så konstigt tycker du? Borde jag skriva "tack för att du lst vad jag skriver och örstår" till folk vars inlägg bevisar att de inte läst mina ordentligt, och fast de bevisar gång på gång att de inte förstår vad jag menar? Ska jag ljuga och hyckla för att göra er nöjda? Glöm det...

    Du behöver inte förklara principen med yttrandefrihet för mig, tack. Jag skrev "relativ" just eftersom det finns inskränkningar i vår yttrandefriheten, tex just den att yttra sig på ett kränkande sätt. Den inskränkningen har jag absolut inget emot, den gynnar oss ju samtidigt som den hindrar oss. Som sagt, det var med just detta i tankarna jag skrev "relativ" yttrandefrihet. Nu kan naturligtvis ingen läsa mina tankar (hoppas jag!) så jag kanske skulle ha varit tydligare. Samtidigt tycer man ju att vuxna människor ska förstå vad som avses när man skriver så. Där ser man hur fel det kan bli när man inte uttrycker sig klart...

    Vad rolig du är! Först vill du vara lite storsint: Givetvis är alla välkomna på detta forum, - Kalaspinglan.

    Sedan tycks du tänka att "äh, åt helvete med att vara storsint. Kärringar som gifte sig på Anno Dozumal har inget här att göra, och det ska hon allt få veta:

    men det är inte så vanligt att folk som varit gifta i många år hänger här och diskuterar bröllopsplanering.

    Eftersom du varit gift i många år och knappast planerar bröllop tror jag folk har svårt att förstå varför du engagerar dig så starkt i folks sätt att uttrycka sig då de planerar en fest. - Kalaspinglan

    Du tror/tycker alltså att det enda bröllop man "får" planera är sitt eget? Du kan inte alls föreställa dig att man planerar någon annans bröllop? Du som predikar om hur man bör uttrycka sig borde ha funderat lite över hur du själv uttrycker sig, kanske. Jag har en styvdotter/bonusdotter som ska gifta sig snart, och jag har under alla hemska stressiga förberedelser börjat läsa här på Bröllopstorget. Där är anledningen till att en gamling som jag, som varit gift sedan Hedenhös, hänger här.

    Du har helt rätt i att många gifter sig utan att vara sambo, så de känner redan till den tråkiga vardagen. Men du har helt fel om du tror att ett längre samboförhållande är en garanti för att ett äktenskap ska lyckas!
  • Anonym (Illa!)
    Frusna Flickan skrev 2014-03-10 16:32:41 följande:
    Jag tror att de flesta menar att de längtar efter att få visa för hela världen att de gift sig och fått drömprinsen men självklart är det väl inte ringen som är det viktigaste. Tror dock inte att någon tycker att ringen är viktigare än mannen och kan inte förstå varför det skulle se illa ut att säga att man längtar efter att få bära ringen. Jag längtar efter att få bli gift med mannen jag älskar, att få ha bröllop och att få bära mina ringar. Jag tycker snarare att det är ett problem att folk ska märka ord så ofta.
    Så att säga vad man tycker är att märka ord? Där ser man.

    Då kan jag väl lika gärna fortsätta fortsätta märka ord och notera att du längtar efter att bli gift, få ha bröllop, bära dina ringar-men inte efter att vara gift. Semantik, jag vet, jag är säker på att du läntar efter att vara gift också.Men det är just det här jag menar. Man längtar efter bröllopet och att få bära sina ringar men man säger inget om att vara gift, livet efter bröllopet och påtagningen av ringarna.

    Jag förstår precis vad ni menar, det gör jag, jag tycker bara det ser lite illa ut när man skriver så. Men min åsikt är alltså att märka ord i dina ögon. Det får du naturligtvis tycka, men då kanske du kan låta mig tycka vad jag vill också. Det är inte en rättighet som du bara kan förvänta för egen del, och förvägra de som tycker annorlunda än du.
  • Anonym (Illa!)
    bettansss skrev 2014-03-11 09:53:01 följande:


    Mycket lustigt. Som sagt, vill att deras åsikter ska respekteras men de gör inte likadant mot den som tycker annorlunda än de.

    Hur klarar ni er ute i verkliga världen? Säger ni till folk att de är fåniga för att har en annan åsikt om saker och ting där också? Viftar ni med "skämtbilder" framför näsan på dem och hånar dem? Det skulle ni nog inte drömma om eftersom det är så oerhört barnsligt och respektlöst (för att inte tala om att att ni knappast skulle våga).

    Jag kan respektera andras åsikter även om jag inte håller med, men det är tydligt att majoriteten i den här tråden inte klarar av det. Men jag har förklarat vad jag menar så grundligt att det borde gått in hos alla nu, så jag lämnar tråden.
Svar på tråden "Längtar efter att få bära ringen" - ser hemskt illa ut!