Bröllopstankar

Jag ville egentligen ha barn och började kolla med min (då) sambo hur sugen har var och om han kände sig redo. När vi väl diskuterade igenom det ordentligt så kom vi fram till att han inte riktigt var redo för barn än, men gärna ett giftermål, vilket jag egentligen inte var så intresserad av. Men vi kom också fram till att när vi gifte oss vi ville ha en stor fest för alla våra vänner och inte behöva tänka på att hålla koll på några småbarn.

Så då började vi planera giftermål. Vi var och tittade på förlovningsringar och bestämde oss, och sen tyckte jag att det är väl bara att gå och köpa dem och börja ha dem på sig, men då sa han bestämt ifrån att jag fick sluta lägga mig i för det här ville han ta hand om.
Så på vår 5-årsdag friade han "på riktigt" i solskenet på vår balkong med kräftor och bubbel :) och ungefär ett år senare gifte vi oss borgligt.

För min del var det viktigt att beslutet var vårt tillsammans, inte nått som han hade funderat ihop och sen gav mig tre sekunder att svara på. Rosor, choklad och gå ner på knä-grejen var inte intressant och hade också varit väldigt otypiskt oss som par.
Hur känner du själv? Vill du ha den grejen? Många par struntar ju i den och blir lika gifta ändå ;) Det viktigaste är ju att båda vill gifta sig, hur man kommer fram till det är bara en detalj.