Hej!

Jag är ju då den som är så i vårt förhållande.
Det handlar mycket om att de flesta grejer i vår lägenhet är mina. Det är jag som betalar nästan allt då min sambo är arbetslös. Jag kan bli tokig om han har gjort något med "mina" saker som kan leda till att de blir förstörda, än mer just eftersom vi har dålig ekonomi men även för jag känner det är respektlöst. Jag kan också göra fel med mina saker, och blir då även sur på mig själv. Det behöver verkligen inte betyda att jag ser ner på honom utan snarare "stressar" det mig att vi ska ha råd att köpa nytt och lite att han inte bryr sig om att vara rädd om mina saker. Myntet har ju som bekant alltid 2 sidor och jag mår iaf bättre av att få ur mig om jag blir irriterad för något han gör direkt, istället för att gå och hålla det inom mig. Jag blir sur där och då och sen lugnar jag mig och vill han inte det får han helt enkelt vara rädd om mina grejer - även om inte alla grejer jag reagerar på är lika värdefulla!