När bröllopsklockorna tystnat - vad hände?

På tal om barnen, min mor och far var aldrig gifta, men jag var ungefär 4 när de "skiljde" sig (ingen skillnad för ett barn) och det har aldrig någonsin spelat någon roll för mig, aldrig variet ett problem, jag kom aldrig i kläm.

Kan inte se framför mig att de varit tillsammans ens.

Så jag tror inte man ska dra alla över en kam och säga att man måste tänka på barnen och hålla ihop för dem. Jag menar snarare tvärtom, ett barn ska inte växa upp i en miljö där föräldrarna mår dåligt, är arga, ledsena, besvika, för barnets skull. DET kommer ge barnet större men än att mamma och pappa bor i olika hus.

Sedan finns det så klart barn som upplever att en skilsmässa krossar hela deras världsbild. Det betyder ändå inte att man ska kämpa i evig tid för något som inte fungerar.

Ville bara nämna det... annars är jag också för att man verkligen kämpar för äktenskapet, annars kan man lika gärna struna i att gifta sig. Ser bara ingen anledning att skylla på barnen.

Ofta vet man när man verkligen kommit till punkten då "enough is enough". Många orkar bara inte ta sig dit.