Hur fixar du ensamhet?

Jag älskar att vara ensam, jag har stort behov av ensamtid och blir galen av att ha folk omkring mig för långa perioder i taget. Maken inräknad, så även om jag också tycker mycket om att resa och göra saker tillsammans med honom drar jag alltid en lättnadens suck när semestern är över och han går tillbaka till jobbet. (Jag jobbar deltid och udda tider, så det blir en hel del tid ensam hemma för mig.) Hur mycket jag än älskar min man händer det att jag saknar singeltiden just för den långa obrutna ensamtiden ibland! (Som jag förstås hatade ibland också.)

Så ensamheten skulle jag nog klara av bra även om ett år skulle vara i längsta laget. Överlevnadsgrejset skulle vara värre. Att hela tiden kämpa för att hålla mig vid liv - där är det nog större risk att jag skulle ge upp och bara sätta mig ner och dö, typ.