oengagerad och ointresserad

Hm. Min blivande vill både ha bröllop och fest men inte supersugen vad gäller att planera. Fast det är ju 1,5 år kvar så jag är lugn änsålänge. I sommar/höst får vi börja lite lätt och nästa vår är det väl allt jag tänker på. :) 

Men visst. Han är sådan i vardagen, inte bara i detta sammanhang, att han har svårt att få tummen ur och att jag måste tjata på honom som om jag vore hans mamma. Konstigt att han klarade sig innan jag träffade honom! ;) Och visst är det jobbigt ibland men sen har han andra sidor som väger upp och dessutom kan nog jag vara jobbig ibland också, och han finns ju kvar vid min sida ändå.. så.. det går nog jämt ut! :)  

Som lite förtydligande så känner jag mig som en mamma ibland vad gäller ansökningsdagar till uni/högskoleprov/sommarjobb. Kan även behöva peka ut exakt vad som ska städas. Men till saken hör att min sambo lagar all mat, tar disken, städar, tvättar osv. Så även om jag jobbar mer än honom och det inte är mer än rättvist att han ska göra det, så gör jag typ NADA i hemmet och det hade han kunnat lacka på mig för, men det gör han inte. Ibland storstädar vi på helger och då hjälper jag till, men sen är det min skit som ligger framme överallt också och måste plockas undan! :) I vissa situationer är han lite slarvig och omogen, i andra situationer är jag det. Jag är också dålig på att ta tag i saker i tid. Jag är duktig på att stöka ner. Jag är nog ganska krävande känslomässigt. Men han klagar aldrig på mig för någon av mina dåliga sidor. Och jag säger ändå till när jag tycker han inte beter sig som man borde. Så jag undrar vem som är jobbigast att bo med? :P 

Sen kan jag köpa (inte i TS fall, men där bröllopet är +1 år framåt) att han inte är lika mycket eld och lågor som jag än.. Vi har så lång tid på oss än att hinna planera. Och speciellt nu när allting redan kommer vara färdiguttänkt, då är det ju bara att göra det (som vi är så himla bra på.. ;) )