• Äldre 16 Nov 22:39
    4994 visningar
    27 svar
    27
    4994

    Till minne

    För mig är det väldigt viktigt att man minns dem som inte finns med oss längre, och som inte kan närvara på
    vårt bröllop.
    Hur kan man göra det på bästa sätt i kyrkan, kan man be prästen säga något om det?
    Eller skall jag själv kanske säga något om det?
    Eller skall man ta det på festen? Och kanske jag ska säga något om det då istället?

    Hur hade ni gjort? 

  • Svar på tråden Till minne
  • Äldre 17 Nov 07:05
    #1

    Man kan ju be prästen nämna det i vigseltalet.

  • Äldre 17 Nov 11:28
    #2

    Tack så bra.

  • Äldre 17 Nov 13:17
    #3

    Ska man kanske ha en tyst minut också. För att visa dem bortgångna respekt?

  • Äldre 17 Nov 14:30
    #4

    Jag skulle föreslå att inte ha det, för att vigselakten inte ska präglas av sorgen, utan av glädjen.

  • amerik­a
    Äldre 17 Nov 15:00
    #5

    Nu är ju inte det riktigt samma sak men när min yngsta son döptes, hade en mycket kär släkting till oss nyligen gått bort. Och vi hedrade honom genom att nämna honom i förbönen. Det kändes väldigt personligt och fint och alla blev rörda men ändå så tog inte sorgen över (som Kjell Präst påpekade) då ett dop ju är en ljus och glädjefylld händelse.

  • Äldre 17 Nov 16:03
    #6

    Bröllop bryter sorg sägs det ju så det där med tyst minut känns overkill

    finns det någon särskild ni har i åtanke som ni skulle vilja ha "med" på ert bröllop så kan ni be prästen säga något i bönen eller i vigseltalet.

     

  • Äldre 17 Nov 17:14
    #7

    Bra förslag att nämna de som gått bort. Tyst minut kan vara lite för mycket. Då sorgen kan ta över glädjen som bröllop ändå är.

  • Äldre 17 Nov 18:15
    #8

    Jag hade inte haft en tyst minut. Min mamma dog när jag var liten och min pappa nämnde henne i sitt tal och sedan valde jag att lägga min brudbukett på hennes grav. Mer än så gjorde vi inte. Vi ville inte att sorgen skulle ta över glädjen.


  • Äldre 17 Nov 18:19
    #9
    PimPim83 skrev 2013-11-17 18:15:43 följande:
    Jag hade inte haft en tyst minut. Min mamma dog när jag var liten och min pappa nämnde henne i sitt tal och sedan valde jag att lägga min brudbukett på hennes grav. Mer än så gjorde vi inte. Vi ville inte att sorgen skulle ta över glädjen.
    ja precis... jag la halva min bukett på svärfars grav som en fin gest från mig. Han dog flera år före jag träffade min man och det var en gemensam gest från oss till honom att gå upp på graven och lägga en liten bukett från brudbuketten på graven. 

    Ibland behöver det inte vara svårare än så 
  • Äldre 17 Nov 19:26
    #10

    En tanke är annars att ha små ramar i buketten med foton på de ni vill "ska vara med". Vi tänker ha så fast dock inte folk som gått bort utan våra barn.

Svar på tråden Till minne