någon mer som satte igång på bröllopsnatten?

TS!! Jag är så GLAD för DIN skull!! Och såååå avundsjuk!! Jag dölängtar en ett eget barn då alla mina vänner redan är 2-barnsföräldrar och vi alla är i 30 års-träsket :) Jag har alltid älskat barn och tycker att det är livets mening! Sen vad alla andra tycker, ja, tur att vi alla ör olika :) Vi kommer att gifta oss sommaren 2015 så först då kommer vi börja "försöka"!!! Vi vill också gifta oss innan vi får barn, och jag själv skulle bli överlycklig om jag blev gravid så snabbt som möjligt efter bröllopet! Önskar er ALL LYCKA i världen och hoppas ni får en underbar liten knådding!

Är själv gravid men blev det ett par år efter bröllopsnatten :) Tänkte inte skriva nå mer i denna tråd mer än att jag tycker att vi ska glädjas åt varandra! Är jätteglad för dig och din man TS och alla andra som väntar barn. Den lyckan är obeskrivlig! Jag har människor i min närhet som gått igenom missfall samt har svårt att få barn som är superglada för vår skull ändå.

(Bild tagen från: www.tickledmummyclub.com.au/sage-frugal-tips/...#)

Lycka till med era graviditeter!

TS och andra som tycker att vi är några som gnällt i tråden:

 

Jag tycker inte att jag hade en dålig ton, och jag gick åtminstone inte till personagrepp på TS, vilket hon däremot gjorde på oss som påpekade att hon uttryckte sig lite märkligt. Kanske är vi bara två stycken som har tolkat hennes formulering på det sättet, men då kunde hon ju haft hyfs att bara sagt "förlåt, tänkte inte på att det kunde tolkas så". Tycker att den som haft hårdast ton här inne är TS själv.

 

Tycker för övrigt att ni kan flytta den här diskussionen till familjeliv, där den hör hemma. Det finns en anledning till att FL är uppdelat i "Planerar barn" och "Väntar barn" och övriga kategorier. Vi som längtar efter barn vill inte alltid höra om er som är gravida, även om vi självklart är glada för er skull.

Det kan ju också vara så att folk som är lyckligt gravida inte alltod orkar höra om dem som inte är lyckliga och gravida...

Man får helt enkelt hålla sig till trådens topic och läsa det man vill läsa och hoppa över det som inte passar. Man kan inte göra alla glada hela tiden.

Vår dotter är född nio månader och fyra dagar efter vår bröllopsdag

Detta är ett disdkussionsforum där det alltid kommer finnas folk med andra åsikter än jag . Så när man startar en tråd så bör man vara beredd På att kunna ta andras åsikter . jag förstår att Ts inte menade någonting illa med det hon skrev. Men oavs ett om det var menat eller inte var det några som tog illa upp . Missförstånd sker hela tiden men då är det viktigt att visa lite empati och be om ursäkt om man sårade någon i det man sa eller skrev . Det är en del i att vara vuxen , att kunna stå för sina misstag även om dem inte var menade.

Nu tar vi tillbaka tråden - här är en till som längtar tills bröllopsnatten. ;)

Hej TS,

 

Ville bara säga att jag gjorde det tidiga ultraljudet idag. Allt såg bra ut, det var helt fantastiskt att se den lilla där inne i magen (den vinkade typ åt oss, haha, eller ja... den sprattlade med armen men man får ju ha lite fantasi). Blev också framflyttat några dagar... så i 9+2 är jag nu!

Om den kommer ut som planerat så dyker den upp 19 dagar innan vår första bröllopsdag! :)

Skriver anonymt bara för jag, eller vi, är inte redo att säga det offentligt än om vänner eller någon släkt skulle hitta forumet.. Men vi kommer också försöka oss på att få barn precis efter bröllopet! Gifter oss på sensommaren nästa år. Längtar jättemycket :) Samtidigt som det känns väldigt läskigt, haha!

Hihi, ett väldigt fint flimmer ja ;)

Vi började försöka strax efter vårt bröllop som var nu i somras och jag trodde aldrig att det skulle gå så fort men jag har plussat bara för en timme sedan! Min man är på resande fot (flyger) och kommer hem ikväll så jag kan inte ens nå honom för att berätta. Jag måste vänta tills jag hämtar honom på flygplatsen i kväll och jag är i total chock just nu. Jag vet inte ens hur jag ska berätta för honom.

Ja, jag tycker att det känns jättejobbigt att inte få se bebisen igen innan i slutet av januari (rutinultraljudet). Särskilt då det är nu man börjar berätta för folk samt att jag börjar må lite bättre... då känns det ju instiktivt som om något är fel, men det är det antagligen inte :)

Vad fan gör du inne i denna tråd överhuvudtaget om du nu avskyr barn? Gud vad du måste må dåligt för att sitta och gå in i trådar som inte har med dig eller ditt val i livet att göra! Blir så trött på sådana människor som dig!

TS! Är super glad för dig och för er alla andra som är gravida i samband med bröllop! Vi kommer också att börja på bröllopsnatten med den enkla anledningen, att vi vill vara gifta innan vi skaffar barn.

Och alla ni som tänker klanka ner på detta, byt tråd eller gör något med era liv för att må bättre, för uppenbarligen är ni så bittra och olyckliga så det skriker om det!!!

Kram på dig TS!!!

Hej,

 

Det var ett tag sen :)

 

Mina symtom kvarstår, även fast jag nu är piggare vissa dagar... Svullnaden på magen har nu gått ner och nu ser jag mer gravid ut (mindre mage men större kula just där den "ska" vara). På fredag ska vi göra ultraljud nummer två bara för att stilla vår nyfikenhet och se så att allt ser bra ut, därefter ska vi börja berätta mer officiellt.

 

Jag längtar också jättemycket efter sparkarna ;)

Usch vad ledsen jag blir när jag läser din kommentar TS. Precis som att ett lyckligt liv är lika med att få barn. Så är det långt ifrån för alla tyvärr! 

Som tur är tycker vi inte alla samma som du, jag tycker faktiskt det du skrev var rätt okänsligt... och jag hade inte läst tråden innan. Det har jag nu och det är trist att du inte kan se att man kan ta illa upp av vad du skrev, för det verkar det ju vara fler än mig som har gjort.

Om jag skulle ha problem med att bli gravid (vi har inte börjat försöka än, vill också vänta till efter bröllopet) så skulle jag förstås tycka att det vore fruktansvärt, och med säkerhet tycka att det vore tungt att läsa om andras babylycka. MEN - det är väl inget tillräckligt skäl för att tycka att TS beter sig illa som beskriver sin lycka? Hon har ju inte tvingat någon att läsa denna tråd, det går man in och gör helt frivilligt. Om man mår dåligt att läsa om andras lycka är mitt tips att man helt enkelt låter bli.

 

Det är tråkigt att läsa en tråd som var tänkt (gissar jag) att dela glädje men som istället blivit ett forum för påhopp. Jag hoppas och tror att TS och alla andra som är/varit lyckligt gravida förstår att det måste vara jättejobbigt att vara ofrivilligt barnlös, men samtidigt så måste alla som är just ofrivilligt barnlösa också kunna förstå att man kan vara lycklig och att man även har rätt att uttrycka sin lycka.

 

Alla är vi olika, alla tänker, agerar och drömmer olika.Vissa drömmer om barn men förblir barnlösa, andra vill inte ha barn men råkar ändå bli gravida. Vissa vill ha barn och får sin önskan uppfylld, och andra som inte vill ha barn och lever lyckliga hela livet, helt barnfria. Man kan både vinna och förlora, och jag hoppas att alla medmänniskor här inne och "IRL" inte missunnar någon som är lycklig, oavsett vad den lyckan baseras på.

 

Med det sagt så hoppas jag att alla - gravida som barnlösa - i denna tråd hittar sin lycka, oavsett om den är beroende av barn eller inte.

Såvitt jag vet finns det inga risker med att göra många ultraljud. Läste för länge sedan att en undersökning i USA hade visat att pojkar vars mödrar gjort många UL i höre grad blev vänsterhänta än pojkar vars mödrar gjort få UL, men man var inte helt säker på sambandet. Så ser man det som en stor nackdel att vara vänsterhänt kan det tydigen finnas vissa risker. Konstigt nog gällde det bara pojkar, inte flickor.

Vad gäller "sidodiskussionen" som uppstått har jag förståelse för bägge sidor. Naturligtvis är man överlycklig när man blir gravid och man vill självklart basunera ut det för världen, lika självklart är det jobbigt att höra sådant för de som inte kan få barn. Jag tycker du TS visar stor okänslighet när du säger att de som tycker det är jobbigt ska ändra på sig, att det inte är ditt problem om någon blir ledsen. Du förstår uppenbarligen inte vilken enorm sorg det kan innebära att inte kunna få  barn. Du säger att ni ju faktiskt fick vänta i 3 månader innan något hände så det gick inte alls "på direkten", men faktiskt är det väldigt kort tid i de här sammanhangen.

Självklart ska man vara glad och lycklig när man väntar barn, men man kan också ta lite hänsyn till människor som inte får uppleva den lyckan..

Å andra sidan är det ju ingen som tvingar någon attt läsa sådana här trådar, om man inte kan få barn och tycker det är väldigt jobbigt att läsa om andraas "babylycka" (för att använda ett tramsigt uttryck från kändisblaskorna) ska man förstås inte plåga sig själv genom att göra det. Jag tror bägge sidor har lite svårt att förstå varandra, och i just den här tråden har det tydligen blivit omöjligt att mötas halvvägs och ens försöka förstå varandra.

Sedan tror jag det största "problemet" är ditt ordval i startinlägget - det om ett perfekt liv. Jag förstår hur du menar, för dig blir livet fullkomligt och perfekt när du nu blir mamma, men det kan misstolkas och uppfattas som att livet inte är perfekt utan barn.  Det kan naturligtvis vara provocerande för de som av någon anledning inte har barn. Men där måste nog den gruppen förstå att det handlar om din personliga syn på saken; att för dig är livet perfekt när du får barn. Man ska inte ta allt så bokstavligt, men på internet kan det ju vara svårt med kommunikationen och det blir ofta missförstånd. Man kan inte se andras ansiktsuttyck eller höra tonfall när man läser en text, och ibland blir budskapet, eller kanske snarare tolkningen av budskapet, fel. Läser man dina ord och tolkar dem bokstavligt kan man få intrycket att du anser att livet blir "mindre värt" om man inte har barn, och är man då ofrivilligt barnlös (eller frivilligt barnlös för den delen) blir man naturligtvis sårad av det.

Du ska vara lycklig över ditt väntade barn, och det är inte fel att vilja berätta för andra om det. Jag har också varit gravid så jag förstår precis hur du känner det. Men som sagt, alla får inte uppleva den lyckan och det sägs ju vara en av de största livskriser en människa kan gå igenom, så jag tycker man måste ha lite förståelse för dem.

Samtidigt - de som inte kan få barn måste ju inse att de som kan få barn vill dela sin lycka med omvärlden, och eftersom man vet hur högt man önskar sig ett barn borde man förstå den lyckan.

Allt handlar om den här svåra kommunikationen, och allt hänger på människors vilja och förmåga att ha förståelse för varandra och sätta sig in i andras känslor. Det är inga lätta grejer, det här!

Jag sänder mina varmaste gratulationer och lyckönskningar till dig och andra gravida, jag hoppas allt går väl och att era liv blir fyllda av lycka och glädje.

Ursäkta min långa "predikan"...