• ETNove­mber
    Äldre 25 Oct 10:21
    2985 visningar
    5 svar
    5
    2985

    3 dödsfall i familjen sen september!

    Jag känner mig helt förstörd just nu. I går kväll dog min mamma!Sen början på September är detta den tredje personen som gått bort i min närmaste familj.Först gick min farmor bort, dagen efter gifte sig min syster.Slutet av september gick min blivande mans mormor bort.Och igår MIN mamma! Hon har länge varit sjuk i njursvikt och haft mycket andra sjukdomar så länge jag levt mina 23 år. Egentligen kan jag inte heller svara på vad hon dog av, just för det var så mycket med henne senaste tiden.Mitt bröllop är om 22 dagar! Och jag vet inte hur man hanterar en sån här förlust. Visst kan jag känna att det är skönt för henne att slippa sjukhus, behandlingar och att ständigt ha ont. Hon blev bara 51 år! Men hon fattas mig något enormt!         Jag vet egentligen inte vad jag vill med denna tråden, kände nog bara mest för att få skriva av mig detta! Har så fin och bra familj som stöttar och ställer upp för varandra!  

  • Svar på tråden 3 dödsfall i familjen sen september!
  • Äldre 25 Oct 11:12
    #1
    ETNovember skrev 2013-10-25 10:21:14 följande:
    Jag känner mig helt förstörd just nu. I går kväll dog min mamma!Sen början på September är detta den tredje personen som gått bort i min närmaste familj.Först gick min farmor bort, dagen efter gifte sig min syster.Slutet av september gick min blivande mans mormor bort.Och igår MIN mamma! Hon har länge varit sjuk i njursvikt och haft mycket andra sjukdomar så länge jag levt mina 23 år. Egentligen kan jag inte heller svara på vad hon dog av, just för det var så mycket med henne senaste tiden.Mitt bröllop är om 22 dagar! Och jag vet inte hur man hanterar en sån här förlust. Visst kan jag känna att det är skönt för henne att slippa sjukhus, behandlingar och att ständigt ha ont. Hon blev bara 51 år! Men hon fattas mig något enormt!         Jag vet egentligen inte vad jag vill med denna tråden, kände nog bara mest för att få skriva av mig detta! Har så fin och bra familj som stöttar och ställer upp för varandra!  
    jag beklagar verkligen sorgen! kan inte föreställa mig hur det känns att förlora sin mamma så tidigt.. men nog måste det vara skitjobbigt, och dessutom så nära inpå ett bröllop. styrkekramar!
  • LaVoix
    Äldre 25 Oct 11:19
    #2

    Beklagar sorgen! Svårt att veta vad man ska skriva... Men så underbart mitt upp i allt detta att du i alla fall har en stödjande och kärleksfull familj omkring dig! Hoppas att ni finner styrkan tillsammans och att bröllopet, trots allt som har hänt, blir en ljuspunkt i er tillvaro.
    Massor med styrkekramar!

  • Äldre 25 Oct 12:37
    #3

    Det var tråkigt att läsa! Beklagar verkligen!

    Min far gick bort i december och jag gifter mig først næsta år, dagen innan hans fødelsedag førøvigt Glad
    Grejjen ær den att æven om man kænner en "lættnad" øver att dom slipper lida, så kommer sorgen. Man vet inte hur man ska førhålla sig. Man undrar hur ledsen man får bli nær man ændå... lite ønskat att dom ska slippa lidandet!

    Jag kan inte sorgens alla stadier eller så, men jag har mærkt att nu efter 9 månader kænner jag en otrolig mycket sorg som jag inte kænde tidigare, tror det ær hjærnan som børjar fatta det helt. Den ær liksom... annorlunda.

    Det jag vill sæga ær att jag førstår hur du kænner. Jag var på resa i Sydamerika (hade i princip precis landat) nær jag fick beskedet om min pappa. Det blev tre jævligt konstiga veckor, men jag skøt det mest ifrån mig. Kunde inte førstå det eller ta in det...Nær jag kom hem var det begravning på en gång, så min sorg blev vældigt mærkligt. Begravningen var så avlægsen fast jag var ju dær. Vi stædade lægenheten på en gång, och det blev som en slags jættemærklig dimma. Jag hade efter tre veckor inte tagit in det, jag hade ju levt i någon typ av semesterværld.

    Hur som helst. Jag vet inte om du skriver før att bara prata av dig eller om du vill ha något superråd. Mitt råd ær att om du vill gifta dig trots detta, så ska du gøra det. Fira kærleken, fira det ni hade, fira att hon funnits. Men ær det før tufft så ær det det! Skjut på det om det kænns bættre så. Kanske vill du fokusera på sorgen och førlusten.

    Hur man hanterar førlust ær så olika från person till person. Ibland stænger jag in mig och ibland vill jag prata om min pappa. Jag gråter ganska mycket (fortfarande) nær jag ær sjælv. Jag har många stunder då jag tænker på honom utan att bli ledsen, men så kommer det såna dagar då det ær tårar i øgonen mest hela tiden. Låt sorgen vara just det - sorg. Man FÅR vara ledsen. Det spelar ingen roll om det gått en dag eller 10 år!

    Vad skønt att du har en familj som støttar dig! Om du vill prata om det, be dem fråga. Inte hur du mår, utan fråga om du tænker på henne nu, vad du tænker, vad du kænner. Om du inte vill prata om det, sæg det. Det ær jættesvårt att veta. Jag ønskar att folk hade frågat mer, før jag ville prata om pappa, men jag ville inte bara grøta ut min sorg på alla andra. Min blivande sa långt senare att det var så svårt att veta om jag ville prata om det eller inte.

    Nåvæl. Jag skickar en kram och ja... jag kænner med dig. Verkligen, verkligen. Jag vet inte hur du ska kæmpa vidare, man bara gør det. Man får sørja på sitt sætt, helt enkelt. Man får vara glad också! Man får skratta och ha det bra, æven fast man kænner sig ledsen och i sorg.

    Kram kram!!!

  • Äldre 25 Oct 13:07
    #4

    Varmt deltagande! 

    Sänder många styrkekramar till dig och denna fina låt!
    ">



    Kolla låten (vet inte varför det kom en reklam där innan, men orka se igenom den, låten är verkligen värt det), den är skriven av en som förlorat sin far.

  • Äldre 26 Oct 16:47
    #5

    Jag beklagar, jag kan inte ens tänka mig hur tungt det måste vara för dig.
    Styrkekramar 

Svar på tråden 3 dödsfall i familjen sen september!