Kärleksbarnen lyser med sin frånvaro..

Vi har det likadant som ni, vi försöker och försöker men det blir inget plus.

Det är jobbigt!

Vi har turen att inga av våra närmsta vänner har eller ska ha barn, så vi blir itne avundsjuka på de närmaste. Men när man själv inte lyckas så tycker man att man ser barn överallt! Och man bara önskar att det var vi som gick där med magen i vädret eller som är ute och går med barnvagnen.

Jag bara fasar för att något av de paren som vi umgås mest med inom det närmaste ska säga att de är gravida. Jag tror inte att jag kommer kunna hålla tårarna inne då. Och även om jag egentligen är glad för deras skull (om det skulle hända alltså) så kommer jag att gå sönder av olycka för att vi inte lyckats, vi som försökt så länge nu.

Vi har i alla fall bestämt oss för att söka hjälp nu.