Har Ni bra eller dålig relation till Era svärföräldrar?

Det beror på vem man pratar om! Men svärmor har jag en jättebra relation! Vi skulle nog kunna umgås själva, och hon har jättebra relation med min mamma! Men nu ska min m2b plugga utomlands den här terminen, och jag tror ändå inte jag kommer umgås med henne lika mycket som vi gör nu, för det är ju ändå min m2b som är länken mellan oss! Vi kanske kommer ses nångång, men det kommer nog bli mest fb och telefon kontakt den här terminen... Med svärfar har jag inte alls samma relation. Mina svärföräldrar har varit skilda i över 20 år och min m2b och hans syster har aldrig haft en riktig relation till honom heller... Han har sen skilsmässan knappt varit närvarande i deras vardag... Och det märks ju nu.. Sen är han VÄLDIGT speciell med och lite läskig tycker jag så det räcker för mig att vi ses 2 gånger om året..

Jag har två uppsättningar svärföräldrar, eftersom de är skilda och omgifta båda två. Tycker jag har en bra relation till båda paren, men inte umgås vi på det sätt som TS verkar efterlysa. Vi åker tillsammans och hälsar på dem då och då, och de kommer till oss ibland. Iofs har jag sovit hos svärmor ensam någon gång, men det har varit av praktiska skäl när jag jobbade i närheten och lite långt hemifrån.

Svärföräldrarnas direktkontakt med mig inskränker sig till kommentarer på Facebook. Och så har jag spelat Wordfeud med svärmor!

Inte bjuder de hem mina föräldrar heller, utan de ses vid typ födelsedagar (kanske) och bröllopet förstås. Eller nu ljög jag, det ena paret har blivit vänner med mina föräldrar så de har åkt och hälsar på varann helt utan vår inblandning, men det andra paret träffar de vid de tillfällen vi bjuder in båda samtidigt och inte på egen hand.

Jag ser inget konstigt i det. Jag har ju min relation till mina föräldrar, och han har sin relation till sina. Partnern hänger med på ett hörn och det är ju bra om man tycker det är trevligt att träffas, men mer än så har i alla fall jag inget behov av.

Jag håller med de andra som skrivit. Avsaknaden av det du vill ha är inget ovanligt eller onormalt. Jag har en bra relation med mina svärföräldrar, de är trevliga, snälla och vettiga människor. Men jag tror inte vi skulle ringa varandra för att fika själva. Däremot blir det inte konstigt om vi skulle hamna ensamma med varann när vi umgås allihop.

Jag säger samma sak som de andra i denna tråd: En sådan relation med svärföräldrarna är inte speciellt vanlig. Jag känner ingen som har det så. Möjligen sett någon romantisk komedi med ett liknande scenario.

Om du vill "bonda" mer med svärföräldrarna får du nog ta initiativet själv till att hälsa på, kanske bjuda hem dina föräldrar och svärföräldrarna på middag samtidigt så de lär känna varann, fråga mer om deras dag/liv/jobb/intressen. Visa att du är intresserad av en närmare relation.

Dock tycker jag att det du beskriver påminner mer om hur en mamma är med sitt eget barn. Men jag kan inte påstå att jag och min mamma hänger på stan och fikar. Ändå har vi en toppenrelation.

Min relation med svärföräldrarna är över förväntan. De är vänliga och trevliga och intresserar sig för hur det går för mig. De berättar gärna om egna upplevelser. Men jag träffar sällan dem på egen hand och pratar inte med dem i telefon bara för att "kolla läget".

När jag och fästmannen var särbos bodde jag i Stockholm och kunde jag träffa svärmor på en fika/lunch/middag på stan när hon var i huvudstaden för en kurs. Och under denna period brukade mina föräldrar bjuda över min fästman på middag då och då eftersom de bodde i samma stad. Förutom det så träffar vi oftast respektive föräldrar när vi åker dit tillsammans och hälsar på eller bjuder in dem till oss.

Som sagt. Du ska inte ha för höga förväntningar. Att de inte intresserar sig aktivt beror knappast på att de inte gillar dig. Du är inte deras dotter helt enkelt.  

Jag hoppas jag inte låter dryg, det är inte min mening.  :) Bilden jag fick av TS beskrivning var att hon förväntar sig att hennes svärföräldrar ska ta initiativ till att träffas och att hela ansvaret ligger på dem och inte på henne att de tträffas. Om hon nu gärna vill träffa dem eller sin svärmor på tu man hand så kan väl TS själv ta initiativet, nån eller några gånger och sen hoppas att hennes svärföräldrar börjar ta initiiativ efter det? Eller om hon vill att hennes föräldrar pch m2b's föräldrar ska träffas så kan hennes föräldrar bjuda hem svärföräldrarna nån gång och sen se om intresset dyker upp efter det? Relationen borde ju ändå vara ömsesidig? De kanske bara väntar på att TS ska initiativet samtidigt som hon väntar på ett de ska ta initiativ?

För övrigt instämmer jag med de flesta andra i tråden. Jag träffar mina svärföräldrar mest tillsammans med min m2b och det brukar vara väldigt trevligt och vi har lite kontakt över sms och fb, men träffas oftast inte på tu man hand .

Det du skriver TS, om relationen till svärmor, är något jag aldrig ens hört talas om. Jag har en bra relation till mina svärföräldrar. Faktiskt har jag varit inneboende hos dem två gånger, men egentligen varit sambo med min karl och bara bott hemma hos dem. 
Jag kan träffa mina svärföräldrar själv, jag brukar ringa eller smsa med min svärmor och någon gång har jag åkt dit för att låna symaskin eller liknande. Min sambo har kontakt med mina föräldrar (och syskon) utan min inblandning, men när vi ses är det oftast tillsammans. Mina föräldrar bor 15 mil härifrån, medan svärföräldrarna bor i samma stad, 15 minuter bort. 

Min familj älskar min sambo, och jag känner mig älskad av min sambos familj. Jag kan prata med min svärmor om ganska precis allt, men då hon svarar får jag råd utifrån att hon är mamma till min sambo. Typ när jag pratade om bröllop och eventuella barn i våras. Hon har min sambos bästa för ögonen, precis som att min mamma har mitt bästa för ögonen.

Mina föräldrar och mina svärföräldrar träffas bara genom oss, men på födelsedagar kan de gratta varandra, som när svärfar fyllde jämnt förra året. De ringer inte för att höra hur det är med mig, men när vi träffas kan de fråga och vara intresserade av vad jag svarar. 

Jag tror du ska sänka dina förväntningar. Du bli deras svärdotter, inte deras dotter, och det är en väldigt stor skillnad. 

Jag har en jättebra relation till mina svärföräldrar. hon kommer ofta och hälsar på och sover över ett par nätter ibland. Hon är jättegullig! Och min blivande har jättefin kontakt med mina föräldrar, han är där och fikar utan mig och allt detta sker helt naturligt. Men alltså om du nu vill att ni ska fika och ringa varandra får väl du ta det steget själv? Vad är problemet? Du verkar ha alldeles för höga förväntningar. Se till att ni får den relationen du önskar själv som sagt.Tycker du är lite barnslig nu

Det låter som att du har för höga förväntningar ja.

Visst kan min svärmor ringa om hon vet att jag är sjuk och höra hur jag mår. Men det är inget hon prioriterar att komma ihåg och hålla reda på liksom.
Om vi är uppe hos dom och hälsar på så kan det hända att vi gör något tillsammans medans maken är i verkstan med svärfar (alltså hans pappa ) och fixar bilen exempelvis, och svärföräldrarna kan ringa och fråga om jag är hemma när dom är i stan av någon anledning även om dom vet att maken jobbar. Men det är inte så att vi har en aktiv relation där vi träffas regelbundet bara vi.

Svärmor bjuder in min bror och brorsdotter varannat år (de år som brorsan har sin dotter på jul) så dom firar med oss. Första året det skedde var mamma fortfarande relativt pigg så hon var med upp också och svärföräldrarna hälsade på mamma en gång när dom var i stan också. Men det är inte heller något som dom liksom gjort ett aktivt beslut att göra, det var liksom bara lämpligt.
Min bror är ensamstående förälder och nu när vår gemensamma mamma är död så finns det ingen anledning att han ska sitta själv varannan jul med dottern. De andra jularna när dottern är hos sin mormor på familjefirande (hon får inte vara hos sin mamma ensam) så brukar brorsan antingen passa på att ta en härlig lång barnledig helg och bara ladda batterierna lite hemma, eller så åker han till någon kompis. Men när dottern är med honom på jul så är det ju bättre att dom firar med oss och makens brorsbarn  Så det är alltså bara praktiskt. Inte för att svärmor så gärna vill ha något familjeband med honom och mig 

Vi bor 16 mil från makens föräldrar och 19 mil från min pappa och hans sambo. Min bror bor i samma stad som oss och givetvis har brorsan och maken en egen relation då vi tre (+ brorsdottern) är den enda släkt vi har här i stan.
Svägerskan som bor i samma stad som svärföräldrarna har en annan relation där. Dom har åkt på shoppingresor tillsammans och lite sånt. Men jag har inget sånt intresse heller så jag skulle inte ha följt med även om jag hade bott "rätt" till...  

Vill du ha en närmare relation med dina svärföräldrar och vill att dom och dina föräldrar ska ha en nära relation också så måste du nog bjuda till själv... Det är ditt ansvar, inte deras  

Vad gör du själv för att få en närmare relation?