Ok med manliga vänner?

Men svartsjuka behöver ju inte handla om att man vill kontrollera den andre. Jag tycker att kontroll och svartsjuka är olika saker. Kontroll är den osunda delen: viljan att veta allt, ta reda på allt, stalka, snoka, förbjuda. Svartsjuka är känslan: tänk om han tycker att hon är snyggare än jag? varför ler han sådär när hon pratar med honom?

Jag kan ibland känna svartsjuka, inte för att jag vill "äga" en annan människa, men för att jag har blottat mig för honom och vill inte att han ska såra mig genom att välja någon annan... Nu vet väl alla här inne att han inte väljer någon annan - han gifter sig ju med mig för bövelen! Men känslan, det taskiga självförtroendet, kryper fram ändå och jag blir osäker. Och alla människor upplever olika grad av osäkerhet.

Man kan ju ta någon för given oxå. Så att det är någon idé att känna sig svartsjuk för han kommer ändå inte att titta åt någon annan än mig. Så skulle ju inte jag vilja att min sambo tänkte om mig. Liiiiiiiite svartsjuk (men inte kontrollerande, inte possessiv) vill jag nog att han är. För då vet jag att han inte tar mig för given och att han anstränger sig för att "behålla mitt intresse". Och vice versa. Hänger ni med på tänket?

Som svar på TS fråga så skulle inte min sambo jubla om han visste att jag gick på krogen utan honom och dansade med olika män där. Han skulle acceptera det, han skulle lita på mig och han skulle inte förbjuda det. Sen är det ju skillnad på att gå ut och dansa med tjej/killkompisarna och gå ut och dansa med motsatta könet för flirtens skull. Jag dansar helt enkelt inte på det flirtiga sättet när jag är med tjejkompisarna (eller om det finns killar med i sällskapet) och min sambo är hemma som jag gjorde när jag var singel och var ute för att flirta!