Så ledsen över dem som väljer att INTE komma på vårt bröllop...

Jag tycker att bröllop ÄR himla kul att gå på och jag har varit på ganska många genom åren (ett tjugotal, när jag räknar efter...) Jag känner mig hedrad att vara en av dem som brudparet vill dela sin dag med. Jag förstår att inte alla har möjlighet att vara med, men för mig är bröllop ett sådant event som om jag inte har något annat redan inbokat, så tackar jag ja.

Jag håller med ovanstående inlägg: man märker vilka som är de riktiga vännerna. På ett smärtsamt sätt, dessvärre. Men jag kan inte låta bli att ibland undra om brudparet verkligen är nära vänner med alla 120-130 gästerna, har man så många vänner i sitt liv? Kanske jag som är ovanligt vänfattig då, för jag får knappt ihop ett tiotal par som jag tycker skulle platsa på vårt bröllop. En del har ju stor släkt förstås och bjuder man alla i släkten, blir ju det många. Men vänner...?
Nu påstår jag inte på något sätt att detta gäller för dig TS, det är bara en högst personlig reflektion.

För min egen del kan jag säga att från när jag gifte mig första gången för 18 år sedan, är det många vänner som var med på bröllopet som jag knappt haft kontakt med sedan dess. Och det trodde man ju inte då...

Bara folk hör av sig senast det datum ni sagt som sista svarsdag så är väl allt frid och fröjd. Om man vill ha svar tidigare än så, ska man sätta ett tidigare datum. Jag vet att jag själv är sån som lätt kan skjuta på saker till sista minuten, men jag håller mig "inom gränsen". Visst, man kan tycka att de borde kunnat höra av sig tidigare att de skulle resa men är det före sista svarsdatum så måste det ändå vara okej.