Kan man önska sig pengar i present fast man inte behöver det?

Jag håller helt med om att ni ju givietvis nu kan flytta över det ni ligger plus till nya/andra sparanden och nöjt konstatera att er budget räckte.

Däremot förstår jag frågeställningen om det här med att önska sig pengar och jag tycker det kan finnas en liten känsla i den som inte är nämn än. Nämligen att det numera är så detlajstyrt, det här med "önskningar" om present/gåva, att det inte finns något utrymme alls kvar för givarens fantasi, kreativitet eller önskan om att få ge något efter eget hjärta.
Det kan ibland kännas som att brudparet (jubilaren) redan har bstämt sig för att alla kommer att ge så jävla fula saker att man absolut inte vill ha dem. Det är liksom kontroll ända in i även det som faktiskt är gästernas sak. Och då tänker jag på allt ifrån hur hippan ska vara, till vad för färger gästernas kläder ska gå i-ja, och då givetvis vad de ska ge för presenter.
Och jag skulle tycka det kändes jätteknäppt att komma med pengar till vissa i min krets, när både de och jag vet att jag är sjukskriven och har nada, medan de tjänar skitbra och /eller sitter på kapital. För mig känns det mycket mer värdefullt-och för dem med, när jg ger något som de inte kan, som att jag har planterat "kärleksrabatt", eller kryddgård nära grillen, eller gjort brudbuketten i gåva, hjälpt till med dekorationer av lokalen etc. Och när jag köper en present, så kan jag välja noga och ofta passa på när de rear kvalitetsvaror, så jag an lyckas ge en fin linneduk med servetter och allat, utan att det alls behövde kosta så mycket, men värdet är ändå "finst nog"

Har brudparet önskat sig en upplevelse, (som ju också är rätt vanligt) är också friheten större. Då kan jag bjuda in dem till något jag hittar på som innebär umgänge och trevligheter där det kan bli väldigt väl uttänkt utan att bli dyrt etc.

Den delen i det här med att önska sig reda pangar, tycker jag är lite trist. för det blir så lätt att den som kunde stoppa 3000 spänn i det där kuvertet var mest generös-tors att 300 kanske för mig var allt jag hade. Den känslan är trist, när man dras med att ha dåligt med pengar.

Nä, så om folk faktiskt har gott ställt, då känner jag mest att de vill inte ha mina presenter för de kommer inte att gilla dem ändå och litar inte på att jag har smak, fantasi och fingertopsskänsla nog att tänka ut något bra.
Sedan kan man ju ha något specialintresse som gör att man tex önskar sig "en matupplevelse", eller "en drickbar gåva" osv. Eller "ett bidrag till garaget, altanen, verandan" elelr vad man nu har för pengaslukande projekt inplanerat. Vid en sådan önskan, skulle jag isåfall kunna ge min tid och arbetskraft som gåva. "Vi kommer till er och målar och med oss har vi en back öl-ni fixar sängplats".

Absolut! Jag tror visst att önskelistorna fyller en funktion även för gästerna. Det är väl just den detaljen -att det är menat att underlätta för gästerna, så att det intte mer känns som en beställningslista, som blir den ibland hårfina skillnaden. Och pengar i ett kuvert klan man ju faktiskt lägga oavsett önskelistan egentligen, så den friheten kan man ju som gäst ta sig, om man ttycker det kreativa känns jobbigt.

Sedan beror det ju på i vilken relation man står också-jag har ju bra mycket mer att utgå ifrån om det gäller min syster eller allra bästa vän-där en present också kan li djupt personlig genom att kanske knyta ab till gemensamma minnen och sentimentala värden, än om jag hamnar på fest hos en ganska ny bekantskap som jag inte kan lika bra.

Jag tycker som sagt inte ni ska känna att det är något fel att ha önskat till en resa-det torde bli allt vanligare i takt med att vi gifter oss i en tid i livet då vi ofta redan har vårt husgeråd etc. Och som redan sagts i tråden, kan ni ju under denna resa göra saker som kan komma med i tackkorten så gästerna får del av vad de egentligen gav er.

Haha, ja jag vet inte riktigt vad ni lägger i ordet-det jag själv tänker på är att jag ju är utbildad i ett kreativt yrke och med mycket mer tillgångar just i att kunna vara kreativ, än vad jag är stadd vid kassa vad gäller pengar.
Och visst, folk kan vara hur kostiga som helst med hur de väljer. jag har en svärmor där jag ibland haft goda skäl att undra "men hur i eherrans namn tänkte hon nu" och det gäller faktiskt även min ammam, hur omtänksam hon än är. men då kan jag ändå känna att "ja, so what, det får äl vara så då" hellre än att jag ska diktera för någon av dem vad jag "ska" ha, i för noggranna direktiv.
fast, i vår lilla familj skulle det utan vidare kunna hittas en finservis att samla på, en serie glas att ställa i vitrinskåpet eller bestick av finare slag och sådant som "alla andra" på BT uppenbart har mer än nog och i överflöd av. Jag får dessutom gärna en vas eller en fin skål att lägga salladen i.
Vad jag tycker man kan akta sig för att ge, är väl typ sådant som folk förväntas hänga upp på väggen, det blir nog oftare fel än rätt tror jag.
Men berätta-det är ju skitkul med sådana där galna exempel på presenter! Vad är det folk gjort när de varit sådär kreativa???

Då är det nog flera av dina gäster som är glada att du önskat dig bidrag till bröllopsresan. Det är hemskt att försöka tänka ut något åt folk man vet vill välja allt själva. Fast, om du är matnörd, borde väl upplevelser som inbegriper mat gå att ge utan att tidspunkten är så låst? Bara som ett exempel på bra pesent tänker jag.

Ja, eller tills ni ska göra det varje BT-invigd vet kommer :förnya er löften-gärna redan om ett år, så ni får rätta till ALLT som inte blev exakt som ni tänkte er på Er Dag.

-Eller så inväntar man nästa större jämna födelsedag.