Gäster

Om ni ska följa etikettreglerna så bjuder man alltid etablerade par.
Vad som är etablerat eller inte kan diskuteras.
Men man brukar väl lite sådär halvluddigt säga att om ni tycker att dom verkar seriösa - så är dom etablerade...
Har man råd så tycker jag att man alltid bjuder med respektive dock, även om dom nyss har träffats.
Sen får man kanske dra gränsen någonstans. Småkusinernas pojk/flickvänner kanske inte behöver bjudas med...

Och ja jag skulle skickat inbjudan även till dom som anses självklara.
Helt enkelt för att undvika missförstånd.
Kostnaden för kort och porto är så liten, men en fnurra på tråden med en vän eller släkting kanske kan kosta destå mer på det psykiska planet...  

Ja, om man vill följa vedertagen etikett så bjuder man med respektive. Däremot är det inte sed i Sverige att bjuda "+1" alltså att alla har rätt att ta med sig en date. (vilket faktiskt förekommer att gäster numera tror-antagligen påverkade av vad de sett på film).

Det som kan vara lite marigt i sammanhanget, är ju att förr var man ett etablerat par när man var förlovad. Nu kan det vara svårare att hitta en allmänt vedertagen "regel" för när man kan anses etablerade.

Den enda gång jag själv tycker att man kan frångå respektive-tanken, är ifall man bjuder ett helt gäng i egenskap av tex gamla klasskompisar eller arbetskollegorna från jobbet och att de alla är infromerade om att man vill ha plats för dem som grupp liksom.

I slutänden gör man ju som man själv tycker, men det är då bra tatt veta om att man bryter mot det som allmänt är "hur man gör" och är beredd på att det kan komma frågor/reaktioner på hur man tänkt-helt enkelt för att man valt att göra något annorlunda.

Och inbjudan ska du skicka till alla!

Jepp, det här är en bra grej att tänka på - och som jag glömde skriva...

Enligt Ribbing ska man bjuda etablerade par så som t.ex. gifta, sambos och förlovade par då de ingår i en enhet. 

Bjud alla, även de sk självskrivna!
Vi glömde bjuda en och det blev ledsamheter och det är aldrig kul.

Och etablerade par är gifta, sambos, eller de som varit ihop minst ett halvår brukar jag tänka, alltså
inga dejter eller liknande.

Tack för alla svar. Ja man vill ju inte att någon ska känna sig utanför. Sen att jag misstänker att vissa av mina "vänner" kommer känna sig utanför för hon inte blir bjuden skiter jag blankt i då hon svikit mitt förtroende

För oss kommer det blir svårt att bjuda med alla respektive, då vi kanske inte har råd att bjuda alla... Stora släkter och många vänner... Vi får helt enkelt se hur det blir.
Min fästman har varit bjuden på många bröllop utan mej (både innan och efter vi träffades). Han skulle vilja bjuda igen till alla. men det kommer inte att gå när vi är uppe i över 100 gäster redan när vi bara bjudit våra närmaste... 

Vi kommer bara att bjuda de vi känner, i inbjudan kommer vi däremot (på något sett) få fram att de får ta med sig en pertner mot att denna betalar en kuvertavgift. Vi har inte råd att betala för en massa människor som vi varken känner eller skulle sakna på vår dag...

Självfallet bjuder man in ALLA.

Angående oinbjudna vänner så kan det säkert bli en hel del sura miner, men det spelar ingen roll. Vill ni inte ha dem där/inte har råd/plats så får de acceptera det. Vi kommer inte att bjuda alla våra vänner utan bara de absolut närmaste.
Jag FUNDERAR däremot på att kanske meddela dessa vänner om tid och plats för vigseln och att de är välkomna att närvara då, men att middagen och festen bara är för våra närmaste. Men vi får se, antagligen blir det inte så i slutändan..  

*Skickar inbjudningar till ALLA som är inbjudna alltså..

Man brukar enligt etikett bjuda alla respektive i ett par där dom är sambos/förlovade eller gifta.

Inbjudningar skickar man i regel till alla personer eller par som är bjudna, oavsett om de är självskrivna eller inte :)

 

Inbjudan är ju i hög grad till för att informera gästerna om dag, tid, plats, klädkod osv samt vilka som är bjudna. Därför är det ju bra att även de "självskrivna" får ett inbjudningskort så de också säkert har informationen. Även om det kanske gäller en annan tid och plats för dem gäller ofta det allmäna inbjudningskortet för deras familjer.

Förstod att d va så du menade 

Vi skickade ut våra inbjudningar tidigt. Det har lätt till problem med att vissa av våra kompisar träffat nya folk sedan dess och bjudit med dessa UTAN att säga det till oss. I ett fall var det en gästs förälder som berättade att hans nya flickvän tänkte vara med. Vi har aldrig träffat henne, hon var inte bjuden och de har inte (inte ens nu) OSA'at.

Jag kände bara att jag blev riktigt arg. M2b lugnade mig och jag sade något som "JAJA, de bor inte i samma stad och han har nyss börjat plugga- han kommer att supa mycket och inte ha tid till henne och så kommer hon att göra slut."

Och jag fick rätt

Men jag tycker absolut inte att man har en obligation att bjuda människors pojk/flickvänner ifall man inte känner dessa, och om inte paret är etablerat tillsammans i livet. Framförallt kan man tänka såhär: Hur kul är det egentligen att gå i bröllopet till någon man inte känner, med en massa folk man inte känner?

Fast, det beslutet är ju faktiskt upp till den inbjudne att fatta. "Tycker jag att det här verkar vara en trevlig och givande tillställning nog för att jag ska låta den ta min tid i anspråk?" Ja tack eller nej tack. Det inbjudaren har att ta ställning till, är ju hurvida man tänker sig välkomna vederbörande eller inte med en inbjudan. Och anledningen att man bjuder med någon att delta, måste väl rimligen vara att man tycker att den hör dit av ena eller andra skälet. För somliga räcker det att en person blivit en del av en annan gästs liv och därför räknas in i gemenskapen. För någon annan krävs det en närmre bekantskap på det personliga planet sedan längre tid tillbaka. Men väljer man att bjuda utan partner, när någon kasnke själv tycker sig vara etablerad, så är det väl värt att man vet om att man då frångår en norm. "jag tror inte hon skulle ha kul ändå" tror jag inte är en lyckad förklaring.

Ja, jag tycker du har rätt. Det är fint och bra och riktigt att man inkluderar sina vänners/gästers kärleksintressen i en större gemenskap.

Men jag tycker också att i och med att väldigt många par numera inte bor tillsammans, dels för att det är så svårt att hitta jobb/utbildning på samma ställe och dels för att det är rätt vanligt att man blir tillsammans med någon från ett annat land, och då har man oftast varsina vänskapskretsar, så börjar kanske konventionen att man alltid bjuder två delar av ett par att bli lite gammaldags eller åtminstone lite konstig i många situationer?

Jag och min m2b har bott tillsammans (så mycket som möjligt) i fyra år men vi går inte och blir inte bjudna på alla de samma bröllopen. Det vore konstigt, i och med att jag har mitt umgänge i Norge, USA och England och han har sitt i Sverige. Vi pendlar också mellan olika städer i Sverige när vi bor här och jag känner t.ex bara enstaka delar av hans gäng i Stockholm.