Hur tacklar ni sura miner gällande gästlistan?

Okej, nu kanske inte det här är vad du vill höra, alls, men jag tänker säga det ändå och jag menar inget illa med det.

För det första, att ingen/inte så många gratulerat eller tackat för inbjudan är inget konstigt. Vissa gör så, men majoriteten oftast inte. Det är inget konstigt och jag tycker inte att du/ni ska tolka så mkt in i det. Man får en inbjudan, man blir glad, man lägger undan den och förhoppningsvis kommer man ihåg att svara i tid ;) Livet går vidare så att säga, tiden tickar på. Det är inte så att man måste tacka för en inbjudan och att man inte gör det, betyder inte att man inte blir glad över den.

För det andra, så tycker jag det är konstigt med människor som tar på sig att konstatera hur etablerade andra par är. Jag har en bekant som varit tillsammans med sin partner i över 10år, dom är särbos, inte förlovade och inte gifta. Är inte dom ett etablerat par? Har en annan bekant som just förlovat sig och flyttat ihop med sin partner, efter dom känt varandra i ca 2 månader. Är dom ett mer etablerat par pga det? Nej, låt paren själva avgöra hur seriöst deras förhållande är och hur etablerade dom är.

För det tredje, så säger ju faktiskt etiketten att man bjuder in par tillsammans och om paren nu anser sig vara etablerade, och ni vet om att dom har en partner, så är det väl inte så konstigt om dom ifrågasätter varför inte deras partner räknas och blir inbjuden? Ni markera ju rätt tydligt att ni inte tror på och erkänner deras förhållanden och att ni inte är intresserade av att lära känna deras partners. Det är väl klart att någon sådant kan svida lite, där tycker jag faktist att ni bör ha lite förståelse och försöka se det ur deras perspektiv lite.

Med det sagt, så är det givetvis så att ni har all rätt att bjuda in, eller inte bjuda in, vem ni vill. Däremot så tycker jag att ni som sagt då också måste ha i åtanke att alla kanske inte delar er syn och förstår hur ni resonerar. Ni kan då antingen ta det till er och ändra er, eller så kan ni stå på er och försöka ignorera alla sura miner.

Vi hade faktiskt precis samma problem. Vi har inte bjudit några kusiners respektive, utan bara då våra mostrar/morbröder/fastar/farbröder med sin respektive och deras barn, alltså våra kusiner. Kärnfamiljen så att säga.

Vi valde så för att vi för det första har begränsat antal platser och begränsad budget. Vi valde bort kusiners respektive för att kunna bjuda våra vänner, som vi faktiskt vill ha där.

Min killes moster blev jätte sur då dotterns pojkvän inte var bjuden. Han hade "räknat med att få komma", vi hade inte yppat ett ord om vilka som var bjudna innan inbjudningarna gick ut. Hon började tjaffsa om att vi skulle göra undantag och hon skulle betala för honom osv osv.

Vi löste det genom att säga rakt ut att det är väldigt tråkigt att ni vill göra det här till en disukssion, men vi kommer inte göra några undantag. Dom som är bjudna är jätte välkomna men tyvärr kommer våra kusiners respektive få stanna hemma.

Hon tycker att vi är oresonliga och egoistiska och vi valde att inte bry oss. Vill dom inte komma, ja då gör dom inte då. Ska vi bjuda honom, ja då måste vi bjuda alla. Vilket innebär cirka 10 personer till minst.

Det är tråkigt att det ska bli tjaffs, men vi kommer inte ge med oss. Hon har "hotat" med att kyrkan faktiskt är öppen för alla. Och ja, så är det absolut men han kommer i alla fall inte få följa med på festen så då får han åka hem sen efter kyrkan. Vi kommer inte ändra oss för att han råkar stå där.

Det är jobbigt att det ska bli tjaffs, men bröllop verkar dra fram det värsta ur vissa. Jag tycker att ni ska stå på er!

Nej, de ska inte få er att känna sig vare sig dumma eller snåla. Förstår att ni har ångest och tycker det är skitjobbigt, men det borde inte vara så! Det är ER dag och ni bjuder vilka NI vill. Ni har flera fullgoda skäl till varför hon inte kan komma, och har redan sträckt er till att bjuda henne på "efterfesten", vilket ni egentligen inte behöver. Kanske vore de helt enkelt bättre om de inte kom alls?

Låt inte sådana energitjuvar förstöra för er! Ni har det bättre utan dem :)

Daniiel - jag kan nog tycka att du går lite väl hårt åt mig och jag hoppas att det beror på att du missuppfattat mig. Jag skriver från mobilen nu så jag måste tyvärr vara lite kortfattad... Jag drog mig för att skriva "etablerade par" eftersom jag förstod att någon skulle hugga på det. Med det menade jag inte att jag inte tror på dom som par och det är knappast det uttrycket jag använt när jag gång på gång fått förklara varför hon inte är bjuden. Det jag menar är att hon inte är en självklar person i familjen. Hon är alltså ingen vi träffar på högtider, födelsedagar osv. Vi har endast träffat henne totalt 3 gånger. Och om vi skulle bjuda henne så skulle vi såklart bjuda kusinens syskons respektive (de är 14 och 19 år gamla med pojkvänner) för de är väl lika mycket par som alla andra? Vi har som sagt ett begränsat antal platser och hur skulle vi ha gjort menar du? Jag förstår inte riktigt? Ska man planera ett bröllop utifrån att man "måste" bjuda folk man inte känner? Jag tycker att det låter lite märkligt måste jag säga.

Som jag skrev, så menar jag inget illa, men när par skriver att gäster reagerar med tex sura miner över att brudparet frångått vanlig etikett och hur det brukar gå till, så tycker jag att det är bra om brudparet är medvetna om det och på så sätt kanske kan förstå om inte alla delar deras tanke om att "Det är vårat bröllop och vi gör som vi vill!".

Jag menar bara att man ska vara medveten om att det är hur andra människor, tex din kusiner, kan uppfatta erat val om att inte bjuda in deras partners. Ni kanske inte menar att ni inte tar deras förhållanden på allvar, men så kan det uppfattas av andra.

Nu stod det ingenstans i TS att det handlade om tonåringar eller hemmaboende barn. Då är det en annan sak tycker jag. Du skrev bara att dom var under 25år, men det är många under 25år som flyttat hemifrån och är i seriösa förhållanden utan att för den sakens skull vara sambos eller förlovade. Är det hemmaboende barn, så bjuder ni in familjen tycker jag och då håller jag med om att barnens partners inte är några ni ska räkna med.

19-åringen kanske bor hemifrån visserligen? Om fallet är så, och hans partner är presenterad för familjen och vänner, så anser jag att det är ett etablerat par och att partner därmed bör få en inbjudan också.

Men som jag skrev, ni får givetvis göra som ni vill. Det är ingen lag på att bjuda etablerade par, men det hör till god ton och därmed kan det vara bra att vara medveten om det och därmed också ha lite större förståelse för varför andra kanske reagerar som dom gör.

Om par är "etablerade" eller ej är nog bara paret själva som kan avgöra, och om man ens vet att de har en partner så är de väl etablerade??

Jag förstår att de upplever det konstigt att inte respektive är bjudna , jag anser det vara kotym och alla våra gäster är bjudna plus en , personligen upplever jag det som en typ av markering när man väljer att utesluta ena delen av ett par.

Som sagt det är eran dag och ni gör som ni vill, men för oss är dagen lika mycket för gästerna som för oss =)

Jag förstår vad du menar men jag tycker faktiskt fortfarande att du var lite väl hård i ditt första inlägg. När jag skriver att vi är ledsna så menar jag verkligen det på riktigt. Vi tänker på det här hela tiden och speciellt min fästman tycker att det är jättejobbigt eftersom det här är personer han i princip växt upp med. Det kändes som att du "läxade upp" mig trots att jag är vuxen och är väl införstådd med hur de tänker. Jag tycker dock inte att det är ok att ringa och tjata eller syssla med utpressning. Det är inte schysst.

Vill även tillägga att jag tycker att vi skött detta på ett snyggt sätt och inte på något sätt varit sura tillbaks, vi har båda sagt och skrivit långa förklaringar med förstående ton till dem om varför det tyvärr inte går.  Vi har redan fått prioritera bort vänner som vi gärna skulle vilja ha där pga all släkt som jämt är ett "måste" på gästlistan. Om vi då även skulle vara tvungna att bjuda kusiners flick/pojkvänner så skulle vi helt enkelt bara ha släkt där nästan. Det är tråkigt tycker jag, att man inte ska få bjuda de man vill och kan. Bröllopet har redan blivit mycket större än vi ville från början och att då få kritik och tjat för vem man bjuder är inte så kul.

Men egentligen är inte frågan om de är etablerade par eller ej. Det gäller helt enkelt att vi bestämt oss för att dra gränsen vid kusiners respektive och jag tycker att man som gäst får acceptera det. Min kille har till exempel blivit bjuden på bröllop utan mig då jag inte alls känt brudgummen. Det är tråkigt att inte få gå på bröllop såklart, men jag tycker att man kan visa lite förståelse och min kille hade aldrig ringt och tjatat sig till en plats till mig. Det vore riktigt pinsamt tycker jag och tyder på dålig uppfostran, det om något borde vara ett etikettsbrott?

Fast det är ju inte ena delen av ETT par. Det är alla kusiners respektive. Vi har inte möjlighet att bjuda alla dom. Jag tycker inte alls att det är en markering, vi känner helt enkelt inte henne och vi har helt enkelt inte så många platser. Alternativet vore då att inte bjuda några kusiner alls. Vi har inte råd eller plats för alla och så är det bara.

Jag har inte erfarenhet av att det skulle vara så ovanligt att bara bjuda en person i ett par.

Och än en gång: jag ånmgrar att jag skrev "etablerade" då jag redan innan förstod att vissa skulle missuppfatta det. Det jag menade när jag skrev det där var att kusinerna generellt inte var "etablerade" par, inte just det paret det här handlade om. Och med att kusinerna generellt inte är etablerade par menar jag bland annat att vi har tonåringar (vissa hemmaboende) med pojk- och flickvän.

Tråkigt om du uppfattade det så, för jag anser fortfarande inte att jag var för hård i mitt första inlägg. Jag tycker att jag förklarade sakligt hur jag ser på saken.

Och nej, självklart ska inte någon utöva utpressning mot brudparet och ringa och tjata. Och jag förstår om ni är ledsna över situationen, att det har blivit som det är. Du har rätt i att gästerna får acceptera er gräns, men jag står fortfarande fast vid att om man bryter etiketten som finns, så bör man vara medveten om att det kan bli sura miner från gäster.

Vi valde också att frågå etikett och tradition på vårat bröllop, ett medvetet val och hade det blivit sura miner över det, så hade vi kanske tyckt att det var tråkigt, men vi har åtminstone gjort ett medvetet val och kan stå för vårat val. Precis som ni gör med erat och jag har inte heller påstått att ni gjort fel, bara att sura miner är (tyvärr) något man kan få räkna med om man väljer att göra saker och ting annorlunda.