Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva

    Läser jag fel, eller står det i din trådrubrik att "...vill inte leva"

    Vem är det som inte vill leva?
    Är det din psykiskt sjuka svärmor?
    Eller är det du?

    Eller, är du bara jävligt förbannad och kallar din svärmor psykiskt sjuk för att förminska henne och vad har isåfall att inte vilja leva i sammanhanget att göra?

    OM din svärmor är psykiskt sjuk och inte vill leva-då har ni värre problem än att hon gapar åt dig.

    Om du själv är så dramatiskt lagd att du hojtar att du inte vill leva för att någon är arg på dig-då undrar jag om inte ditt eget sätt att hantera saker på ställer till en del problem för dig-och för din blivande make.

    Vad är det här fråga om egentligen?

    Intrycket jag får av dina olika samlade trådar den senaste tiden, är att du inte har det så bra inombords och skulle behöva hjälp att göra något åt det. Det känns inte alls harmoniskt-vem har du att tala med utom din man? för du har en hel del att få ur dig verkar det, och i de perioder i livet då man har det, kan det vara bra med någon utomstående som kan fungera som bollplank och där man får hjälp att se saker ur lite andra vinklar.
    Med eller utan svärmor i ditt liv, tror jag att du skulle ha glädje av att få snacka med någon.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman

    Vad är det du vill med den här tråden?

    Har du själv ens reflekterat över det? Vad vill du att alla vi andra som är dina mottagare ska göra?

    Ta och tänk en stund över din egen impulskontroll-man kanske mårbättre i långa loppet om maninte startar trådar medan man är starkt känslomässig, utan tänker igenom vad man tänkt skriva lite.

    "Snälla hjälp mig..." -med vaddå?

    "..svärmor är psykiskt sjuk" -Nå, det verkar mer som ett omdöme av dig, mer än som en diagnos ställd av läkare. Säkert kan många ge tips om hur man som anhörig kan fungera i sammanhang där någon har en psykisk sjukdom-men det verkar inte vara det du är ute efter. Vad fasen ska någon svara på att du hatar henne menar du?

    "...jag vill inte leva"  -Ta bara helt enkelt och låt bli att säga sådana dumheter och överdramatisera inte situationer utan fog! Man häver inte ur sig sådant hur som helst-inte ens på ett forum! Folk begår självmord tillräckligt för att det ska vara allvarligt att säga sådant! Man behöver inte lägga sig ner och sluta äta, tappa livslusten eller låta hela världen falla samman över någion konflikt alls-det är inte ett normalt eller sunt reaktionsmönster. om det verkligen va r så du reagerade, då behöver du se över din egen mentala hälsa. 

    Vad du har för realtioner och vad du löser och inte i ditt liv är ju faktiskt helt oviktigt för alla oss andra-om det nu inte vore för att du ropar ut "hjälp mig!!!" och har långa utläggningar om hur dåligt du mår. Sedan, när du får svar, så mår du plötsligt jättebra och för att bevisa det, rabblar du upp vidrigheter du genomlevt. Jaha? Varför ska vi få allt det öst över oss? Du använder dina motgångar och svårigheter som någon slags trumfkort "jag har faktiskt varit med om det här och det här, så jag är minsann satrk eller vet vad kämpa innebär" Jaha? Vad är det du vill?

    Är du ensam på en ny ort där du inte trivs, drabbad av förfärliga sjukdomar, drabbad av en förfärlig svärmor och antagligen den som genomlidit värst trauman av alla här....

    ...eller är du minsann glad lycklig och starkast av alla för du har minsann kämpat igenom allt? Och har massor av vänner?

    Jag tycker du startar trådar som ropar ut din nöd i alla möjliga avseenden. När någon sedan svarar, så blir du arg.

    Hur ska du ha det?!?
    Menar du vad du säger när  vräker ur dig saker, eller ska man utgå ifrån att du bara spyr ut det som råkar dyka upp i huvudet och sedan ska man anta att du egentligen menar något helt annat?
    Och skyll nu inte på din dyslexi, för man kan mena det man säger även om man har svårt att stava!

    Du behöver på allvar tänka igenom hur den sammantagna bilden av dig blir på forumet och fatta beslut om det är så du vill att det ska vara, för det är faktiskt inte upp till oss andra-vad och hur du skriver blir det intryck du ger. Och just nu framstår du som fullständigt obalanserad och instabil så det skriker om det.
    Alla varningsklockor jag har ringer så det dånar. Jag tror att den i din värld som behöver hjälp är du. Och det omgående och på flera plan. Jag vore en usel medmänniska om jag inte sa det till dig rakt ut, för jag tror att det är exakt vad du behöver få klart för dig.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    mirre01 skrev 2013-03-28 17:10:59 följande:
    jo jag skylle rpå min dyselexi som gör det svårt att stava för mig och osäker och detta är ett handlikapp, men varför du känner ett behov att skriva så (påhopp) vet jag inte hur som havet har NI redan bestämt hur ni läser av forumet min kille läste nyss allt och tyckte ni inte alls fatta att han faktiskt gjort sitt eget val, och jag hänvisar till tidigare inlägg där de står att ja jag mådde skit och kände så då. och jag står för allt, tack och hej för mig 
    Därför att du beter dig aggresivt, ilsket och ganska rejält otrevligt i tråd efter tråd, och sedan skyller du ifrån dig på tusen saker där i andra typ ska skämmas som är dumma mot stackars dig som varit med om så mycket hemskt/är så sjuk/ mår så dåligt fast det enda vi försöker säga är att du

    *inte verkar må särskilt bra

    *tycks vara väldigt fokuserad på allt som är problem

    *Utan undantag avfärdar alla förslag som omöjliga

    Jag undrar fortfarande: Vad är det du vill?

    Vill du bara ha en soptunna att vräka ur dig all din skit i?
    För isåfall tycker jag det är ganska otrevligt och inte ett speciellt begåvat sätt att röra sig bland folk på. Man får ge och ta lite-inte bara dumpa sitt skräp på andra. särskilt inte om man inte vill ha någon hjälp egentligen.

    Det är inte ett påhopp att uppmana dig att sluta skylla ifrån dig eller använda dina upplevelser för att ge andra dåligt samvete. Det är en reaktion på ditt beteende. Du beter dig lynnigt här på BT och det håller inte i längden. det ger dessutom anledning att misstänka att du inte är särskilt sansad ute i resten av livet heller.

    Vad du än varit med om tidigare i ditt liv, så är du inte ett offer här på BT-ingen har gjrot dig ett smack-men frågan är hur länge till någon kommer att vara intresserad av att svara i dia trådar, med tanke på hur du bemöter dem som bryr sig nog för att försöka.

    Ta och tänk till kvinna!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    mirre01 skrev 2013-03-28 18:09:37 följande:
    jag kan INTE stå för hur du ni andra uppfattar tråden, det är upp till er hur ni läser den, jag har sagt mitt och sår för de sen att ni bara känner som ni gör vilket är att trycka ned på mig som en hemsk individ som inte vill ha med min svärmor att göra sen sitta och säga gåtill psykolog, och att jag tvingar min kille välja BULLSHIT alla dessa påstående, jag har sagt att det ej är så men NI fortsätter säga samma sak det ÄR så så tyck de nu nu hoppar jag denna tråd 
    Vet du vad-jag skiter blankt i din svärmor och vad det nu är du håller på med i er relation. det jag kommenterar är hur du uppför dig HÄR på forumet. Och jag tycker uppriktigt sagt det verkar som du har svårt att fatta vad det är jag säger.
     
    Släpp svärmorsgrejen-det är inte henne jag snackar om!!!

    Jag skiter i detaljerna i dina olika trådar-det är hur du själv diskuterar jag ruttnar på. Lägg av! Vi andra är inte dina personliga skräpkorgar och du har inget konto för att veva omkring dig hur som helst.
    Jag säger det för sista gången: Vad är det du vill? Vad håller du på med? Här alltså, inte i fråga om vare sig din svärmor eller någona v alla de andra trådarna.

    Jag tror på riktigt att du inte har en aning om varför du startar alla dessa trådar och hur mycket ångest du öser ut. det är precis därför som jag säger att du behöver mycket mer hjälp än vad någon här kan ge dig.

    Lite vanligt stöd i motigheter i livet kan man få och ge även bland folk på ett forum. men så djupa saker som det du drar upp-det ena efter det andra, det behöver man proffessionell hjälp med. Att du inte ens begriper vad jag säger och kalrar av att uppfatta det, är för mig det yttersta beviset på att det jag säger är sant. Att försöka prata med dig vidare är antagligen helt lönslöst, men nu har jag i vart fall sagt det jag menar-att du inte förstår vad jag säger får jag lämna därhän.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden snälla hjälp mig svärmor är psykiskt sjuk & nu är vi osams vi ej leva