• CoG

    Jag ar lite besviken pa min mammas presenter till min fastman...

    Hos oss har vi bestämt att vi bara ger julklappar till barnen,
    det blir ändå mest bara pengabyte och känner man inte varann väldigt väl kan det bli rätt opersonliga saker och inte behöver man väl ge julklappar till vuxna?

    Jag och min blivande gav bort kort på barnen och sedan ett "julkort" där det stod att dom fick en julklapp som gav liv (unicef).
    Jag ger julklapp till min blivande men alla andra vuxna får nöja sig med vårat sällskap och något gott som vi tagit med till julmaten.

    Sen får vuxna stå för sina egna beslut, du ska väl inte be om ursökt för din mammas räkning?
    Om inte du valde ut julklapparna till honom har ju inte du ngt med det att göra.

    Till nästa år kanske ni ska göra ngn typ av förändring så att det slipper bli sådär.
    Kanske önska ngt till er tillsammans, eller helt skippa julklapparna?

  • CoG

    Det där är något som är mycket viktigare än det tråden gällde.

    Påminn dina föräldrar till nästa jul och till fördelsedagarna att ge ngt, om än liten.
    Men bara för att visa att dom också hör till familjen.
    Det handlar inte om att ge någon tillrättavisning, det är inte säkert att dom tänker på det.
    Men din sambos barn är ju deras bonus barnbarn, tänk vilken tur att dom fått såna :)

    Jag har ett barn sedan tidigare och min blivande har redan från start varit noga med att säga till sina föräldrar att räkna in henne, och ännu mer nu sen vi fått ett gemensamt barn.
    Hon ska inte behöva känna sig utanför på något sätt.


    majjja skrev 2012-12-30 09:09:44 följande:
    Det enda som jag kan bli lite ledsen över, är att mina föräldrar aldrig kommer ihåg att köpa något till min sambos barn. Nu firade de julen hos sin mamma i år, men för bonusarnas skull hade jag önskat att de tänkt på det. Förra året när vi firade ihop fick devinte något alls heller. Men det kanske kommer med åren, eller så gör det inte det. De får ju av oss och jag känner väl inte att jag har någon lust att ge mina föräldrar några tillrättavisningar, men visst är det ju lite tanklöst av dem att göra sån skillnad på dem.
  • CoG

    Okej,
    ja man är ju olika.

    Men det borde ju gå att smyga in på något sätt, kanske så att hon nästan tror att det är hennes egen ide...för då är det ju ingen risk att hon tar illa vid sig.


    Hur gamla är barnen?

    För oss blir det kanske en viss skillnad.
    Min dotter bor med oss på heltid, hennes pappa har träffat henne 2 ggr senaste 2 åren så hon har ingen annan familj än vår.
    Och därför skulle det bli extra fel om hans föräldrar inte visade för henne att hon också är inräknad.
    Vi ser oss som en kärnfamilj och min dotter säger "pappa" till min sambo. Inte för att hon inte vet att hon har en annan pappa, för det vet hon.
    Hon var 5 år då vi separerade.
    Men då han slutade höra av sig och träffa henne, då frågade hon om hon fick säga "pappa" till min nya sambo, "för annars har jag ingen pappa" sa hon.

    Hans föräldrar blir då hennes ända farföräldrar, eftersom att de biologiska inte heller bryr sig.


     


    majjja skrev 2012-12-30 10:10:12 följande:
    Cog: jo, jag vet. Jag borde kanske det. Får prata med dem om det vid tillfälle. Min mamma kan vara lite känslig så risken finns att hon blir jätteledsrn och känner sig dum. Det är ju ingen konstig sak alls att ta upp, saker har väl en tendens att blåsas upp av vissa i familjen bara.
Svar på tråden Jag ar lite besviken pa min mammas presenter till min fastman...