Varför väcker en dyr förlovningsring så starka känslor?
Efter en tid på BT har jag noterat att stora diamanringar som kostat en del väcker starka känslor.
Är det för att vi i Sverige är uppväxta med jantelagen och att allting bör vara "lagom"? Eller är det någon annan bakomliggande orsak till detta? Skulle vara intressant att höra vad ni anser och hur ni resonerar kring detta.
Jag har till viss del relativt svårt att förstå denna mentalitet då jag bott utomlands så länge. Bland mina vänner är det inte ovanligt med ringar runt 2-3+ karat. Att få en slät förlovningsring vore otänkbart. Min väninna kom nyligen hem efter semester i Sverige och berättade att hon inte såg några större diamanringar överhuvudtaget. Hon upplevde att hennes förlovningsring på drygt 2 karat ansågs som enorm.
Hur tänker ni angående detta? Tror ni att trenden kommer förändras nu när tex prinsessan Madeleine stolt visar upp en drygt 4 karat stor Tiffany Novo ring? Skulle vara intressant att höra hur ni alla tänker kring detta?
Obs! Låt oss hålla en god tåd i denna tråd och undvika pajkastning eller dylikt.
Men JAG personligen skulle aldrig lägga så mycket pengar på en ring, som skulle mätta hela Afrika under en månad. Nu kanske jag överdriver men så tänker jag.
Sedan är det mycket vanligare med en slät förlovningsring och sedan en mer påkostad alliansring och inte en två ringar med jättestenar i alla fall här.
Tycker man om stora diamanter, har råd och har gott samvete, så köp. Jag skämdes när jag kollade på (och faktiskt ville ha) en ring med 0,5 carat jag, men vi är så olika allihop.
Och jag tror så här, här i Sverige är det inte så mycket att man måste VARA lagom, men det är själva skrytet i sig som folk inte gillar. Jag menar, om man nu köper den finaste ring man sett är det inget fel i det, men varför måste man skryta om priset?
Gör som ni vill och följ hjärtat, det stämmer väl i de flesta fall!
)
