Varför väcker en dyr förlovningsring så starka känslor?

För min del handlar det mest om att det känns väldigt amerikanskt med en stor diamantring. Som att man inte tänkt igenom vad man egentligen vill ha, utan bara tar det man har sett i filmer. Jag vet att det inte är så, men så känner jag. Kan väl bero på att jag inte är en smyckesperson och inte skulle trivas med massa diamanter själv (har slät förlovningsring och kommer ha slät vigselring också) 
Men vad andra spenderar pengar på, eller för den delen har för smak, har jag ingenting att säga om! Framför allt inte om man samtidigt  är en god och fin människa som bryr sig om andra människor...

Jag tror dock inte att det handlar så mycket om avundsjuka som folk tror. Men om vissa får ihop ett helt bröllop på 20.000 kr så är det inte konstigt att man undrar varför bara ringarna ska gå på det tio-dubbla. Eller? Att däremot hoppa på andra människor anonymt är väl lite onödigt.

Föresten, anledningen till den stora diamanten i ringen var väl förr i tiden att man skulle ha den som säkerhet ifall mannen gick och dog... Då kunde man sälja den så att man klarade att försörja sig. För förvärvsarbeta kunde ju ingen (fin) kvinna göra. 

Det ÄR tydligen känsligt när pengar är inblandade... :-P

Jag tycker det intressantaste som kommit upp i den här diskussionen är åsikten om att man inte har ett moraliskt ansvar bara för att man väljer att köpa en dyr ring. Vem har det då? Har någon annan som inte handlar diamanter ansvar för att se till att gruvarbetarna får schyssta villkor?

Vad jag däremot kan hålla med om är att det inte är ett svar på TS fråga! Så av den anledningen kan jag tänka mig att lämna den diskussionen därhän...