Gammal ring

Ett smycke med historia är unikt, så ja absolut!!

Jag hade varit överlycklig om jag hade kunnat få ha ett sådant smycke! Så länge tanken inte är att göra om ringen helt, utan möjligtvis bara storleksändra, så tycker jag det är helt okej :)

Vi tycker också det är fint
Men någon hade den uppfattnigen att det vore fel eftersom det en gång varit en vigselring
 

man kan ju gå till en guldsmed och göra om ringen fast använda samma metall..

Det är precis den saken jag pratar om. Att jag aldrig någonsin skulle klara av att faktiskt förstöra en sådan gammal ring som funnits så länge inom släkten. Jag hade dock känt mig otroligt hedrad att få bära en sådan ring, om den får vara som den alltid varit. Jag hade sett det som en ära, att få föra vidare familjens vigselring. Klart att den kanske behöver tvättas, storleksändras eller liknande, men att smälta ner metallen och göra en ny.. eller sälja ringen för pengar till en ny.. det hade jag personligen inte klarat av. Men som alltid, får man ju göra precis som man vill.. :)

På vilket sätt skulle det vara fel?
För det olycka med sig att bära ngn annans vigselring eller ngt liknande?

Om det är en ring man själv tycker om och vill bära som vigselring så spelar det väl ingen roll vad denna någon tycker?

Jag skulle mer än gärna använda en sådan ring, inte omgjord då. Jag hade en ring som varit min pappas första fölovningsring (innan han förlovade sig med mamma) som jag tänkt använda den dagen jag gifte mig. Den försvann tyvärr vid ett inbrott och av allt de tog var det den jag sörjde mest. Allt annat, teknik o.s.v. gick att ersätta men inte den.

Att få en sådan gammal ring är ju bara all ära och heder att få bära!

Men låt inte smälta ner den och göra en ny. Jag var i sommras och fick en ring värderad då jag hade tanken att vi kunde ju faktiskt smälta ner den och göra en "ny" ring men då sa värderaren att gör absolut inte det för då försvinner alla gamla orginalstämplar och allt och då mister den sitt värde som anktivitet.

Kan vara värt att tänka på innan man smälter eller säljer gamla guldsmycken!

Ringen har varit på rekonditionering och storleksanpassning hos en seriös Juvelerare.
Den väger 10 gram och är av 23 karat. Dagens ringar är max 18 K

Den har alla gamla stämplar och inskriptioner.  Tänkt att den bars inom ett lyckligt äktenskap i 37 år.

Jag tycker det är fint att i vår vigsel kännar närhet och omslutas av tidigare generationers kärleksförbund som i denna ring finns symobiliserat 

Klart det är okej, skit kul med den historien som ringen bär på :)

En ring med en lycklig historia (dessutom!) hade jag varit överlycklig att få använda! Skulle nog gjort om den så lite som möjligt, bara för att det är så fascinerande att den varit med om så mycket..

Precis som flera skrivit bör man vara rädd om stämplar odyl som faktiskt i sig berättar en historia. Min förlovningsring är från min mormor - men den har inte burits av henne som sådan- jag har iallafall lyckats få reda på lite om ringen som är i vitguld med tre större brillianter, gjord 1956 av Dahlgren & co , Engelbrektsgatan i stockholm. De var enl min guldsmed mycket skickliga på sitt yrke och jag jag bara älskar den ...

Min vigselring är en gammal ring som vi har krympt och satt i några stenar i. Stämplar och det mesta av gravyren finns kvar i, främst året 1912 

Något som kan vara bra att tänka på är att vara riktigt försiktig med den ringen sen. Min är också 23k så jag har själv blivit lite "varnad". Det höga karattalet gör att ringen är mjukare än en 18K ring. P.g.a. detta är jag noga med att ta av mig den när jag duschar, diskar, lagar mat, tränar etc. för att undvika att skada den. Som tur är har jag ett kontorsjobb så att risken att den blir skadad på jobbet borde inte vara jättestor.