Hur viktigt är sex i er relation?

Vilket elende! :/ förstår att det är jobbigt! Jag har blivit allergisk nu på senare tid emot kondomer, så det skulle inte vara konstigt att du har blivit det emot sperma!

Visst är ett fungerande sexliv viktigt men jag har lidit av depression o ångest o även många fysiska sjukdomar som gör att jag helt tappat sexlusten.

Vi har sex ungefär 3-4ggr per år under de 3 senaste åren o jag skojar inte. De få gångerna vi kommer till skott så är det underbart skönt o jag njuter verkligen av sexet. Men dagen efter så är jag inte sugen på en omgång igen trots att det var så ljuvligt dagen före...

Min sambo tycker det är tråkigt att jag inte kan känna lust så där men han respekterar det utan att klaga o låter mig ta initiativet till sex om det överhuvudtaget ska bli nått.

Jag har aldrig varit särskilt aktiv när det gäller sexet, har mest blivit sex de gånger man har försökt bli gravid annars har det alltid varit torftigt.

Och jag borde ju vilja oftare för min sambo är den enda jag lyckats få orgasm både genom oralt o fingrar o även via penetration.

Har i de tidigare förhållandena i princip aldrig fått en orgasm oavsett om det varit stimulans via mun o fingrar eller penetration.

Önskar verkligen att jag ville lite oftare om inte annat för sambons skull åtminstone.

Men vi har annan kvalitet tid som betyder oerhört mycket som binder oss samman på ett mer intimt sätt än bara genom sexualitet.

Om du får ont när du har penetrerande sex är det bra att kolla upp det. Det finns en mängd olika orsaker (och lösningar!) och en duktig gynekolog är första steget.

Ok, då är det ju i vart fall inte vestibulit (och det är ju bra). Jag hade i vart fall gått till en bra gynekolog för att först utesluta vanliga fysiska orsaker och om de inte hittar något till en sexolog. Det är ju inte meningen att du ska ha ont :(.

I vårt förhållande är sex en väldigt stor och viktig del. Vi är oerhört fysiskt attraherade av varandra och rör vid varandra hela tiden. Jag tror att vi bygger upp någon sorts spänning och föväntan redan långt innan vi hamnar i säng eller var vi nu hamnar Vi får helt enket inte nog av varandra. Men vi har pratat om det och är fullt på det klara med att det antagligen inte är såhär resten av livet. Men när den dagen kommer hoppas vi att vi fortafarnde vill röra vid varandra och få närhet på annat sätt.

Att vi är så fysiska tror jag beror på dels att vi inte bor ihop än, så vi vill liksom "passa på" när vi träffas. Dels har både han och jag haft ett sexlöst, känslolöst förhållande där det bara blev sex när den andra ville och det hände aldrig. Tillslut var jag så avtänd så jag kände mig äcklad av tanken att han skulle röra mig.

Det är så häftigt att känna som jag gör vid 47 års ålder. Jag har aldrig varit så vansinnigt förälskad eller känt sådan otroligt djup kärlek. Och jag har aldrig haft så härligt sex och dessutom ett förhållande där vi kan prata om det. Jag gillar att bli äldre

Jätteviktigt. Har tidigare haft ett förhållande då vi hade sex kanske en gång i kvartalet, och det var verkligen döden för vårt förhållande. Både jag och min sambo tar på varann och kramas och kelar mycket. Båda mår som bäst när vi har regelbundet sex och har det iallafall ett par gånger i veckan, när barnen är hos sina andra föräldrar blir det oftare.. Nästan varje dag. Som tur är så funkar vi väldigt bra ihop och jag är oerhört glad över att ha funnit någon som får mig att känna såhär. Att jag faktiskt är sådär härligt kär fortfarande efter ett par år ihop. Det är verkligen underbart :)

Sexet är absolut jätteviktigt men sedan hur ofta det blir är en annan fråga ;) ...inte allt för ofta i denna bingen då vi har en liten snusa mellan oss!!

Hej alla,

Jag ville bara dela med mig av egen erfarenhet av att få ont under sex.

I samband med att jag och min sambo flyttade ihop i slutet av 2011 hade vi fantastiskt sex när han helt plöttsligt kom åt min livmodertapp. Ni som varit med om det vet hur ont det gör och man kan få sånna smärtor att det liknar värkar.
I alla fall så ställde det till det för vårt sexliv under några månader, jag kunde också få så ont att jag började gråta. Jag vände mig till en gynekolog som snällt förklarade för mig att det inte var något fysiskt fel på mig, han misstänkte istället att det var psykiskt. Ett "trauma" av något slag (behöver inte vara grovt som en våldtäkt) kan trigga vissa fysiska reaktioner även i efterhand. Min kropp var helt enkelt rädd för att få ont, och då fick jag ont.

Han föreslog att jag skulle gå till en sexolog för att prata och lära mig slappna av, jag gjorde aldrig detta för som tur var gick det gradvis över av sig självt, men om någon får ont utan förklaring tror jag absolut att en sexolog kan hjälpa. :)

Nu har vi fantastiskt sex! Det blir inte lika ofta som tidigare, kanske 1 till 2 ggr i veckan, men vi har så olika arbets och studietider att det är svårt att få till det. :( Men vi har endå sex "tillräckligt" ofta för min smak. ;)

En annan synvinkel angående att ha mindre sex;

Tyvärr är det så att lite sex i ett förhållande kan leda till att kärleken tillslut försvinner. Jag skrev en uppsats om kärlek och hormoner för en tid sedan och det visade sig att under sex, oavsett om man kommer eller ej så frigörs det hormoner, inte bara endorfiner som påverkar hur vi känner gentemot vår sexpartner. De kan på skoj kallas för "höra ihop hormoner" och det är precis som det låter. Hormonerna får oss att känna sammhörighet med sexpartnern och även att känna oss förälskade. Dessa hormoner är delvis desamma som frigörs när kvinnor föder barn. Det finns en hel del info om detta på nätet, kan vara ntressant för några av er att läsa om...?

kemiskt sett i kroppen är sex en förutsättning för att förhållandet och kärleken ska må bra.

Jag säger inte detta för att pika utan för att upplysa lite om hur sex faktiskt påverkar vår kropp och vår kärleksrelation oavsett om vi vill eller ej.

Hoppas någon fann detta inlägg hjälpsamt och informativt. :)

Hej Sandraelisabet.

Tack, tror faktiskt att ditt svar kan ha med saken att göra lite.

Vi har haft en del problem o min ondhet kom när mannens "problem" löstes, även om det kom första gången när jag hostade till.

Men nu när jag tänker efter så kan det faktiskt vara så.

Nu gick det jättebra igår Jag gjorde lite annorlunda än vanligt bara för att testa.

Men verkligen bra att läsa. Tack

Vad roligt Millan77!! :)

Ibland behöver man slappna av och kanske "gå tillväga" på ett annorlunda sätt än man brukar.

Helt ärligt hjälpte det mig väldigt mycket när både jag och min sambo fokuserade mer på mig, min njutning och "mina" orgasmer.
Ofta kunde han få mig att komma innan vi hade samlag för att värma upp lite ;) då gick allt mycket smidigare. 

Sex är oerhört viktigt för intimiteten mellan två människor, jag hoppas verkligen att det kommer fortsätta bra i fortsättningen. :)

Till Annonym (hmm): Om du vill kan vi prata om detta i ett mer privat sammanhang, via mail eller liknande. Jag hjälper gärna till med egna erfarenheter och är inte blyg av mig, men jag vill inte göra någon läsare ledsen eller obekväm med det jag skriver.

Så läs följande med en nypa salt alla.

Jag har varit kär 3 gånger och förhållandena som följde var väldigt olika varandra. Sex är viktigt i en relation, och jag menar verkligen inget illa eller elakt när jag säger det men statistiken inom detta område är ganska dyster. Om du är yngre och inte av en äldre generation som sällan skiljer sig, är mindre sex (eller lite sex eller till och med problem kring sex) rena döden för ett förhållande.... :(

Med det sagt är inte sex allt. Ömsesidig, genuin respekt och omtanke och kärlek är viktigare enligt mig. Men sex är ett ypperligt sätt att visa de känslorna för varandra.

Som tur är finns det sätt att fixa det! :)

Sexologer, psykologer, vänner och olika "kurser" kan absolut hjälpa! Att våga prata om det med sin partner så att denna personen lyssnar (om möjligt - men om hen inte lyssnar kanske det är massa annat som inte stämmer?) utan att känna sig påhoppad kan göra all skillnad i världen!

Kanske din partner har en fetish eller "böjelse" som han är rädd för att ta upp? Är det ett klassiskt "maddona-syndrom"? När man verkligen älskar varandra är det värt att jobba på de bitar som är jobbiga. :) Det är jag 100% övertygad om. Styrkekram!

Jag och mannen min väntar med penetrerande sex tills vi gifter oss, men vi kör på annat. Vi tycker dock att det är olika mycket viktigt. Min pojkvän tycker att det är superviktigt, han vill helst göra något sådant varje dag. Dock är jag inte så, är lite "förstörd" av att mitt ex i princip tvingade mig. Så jag har knappt någon sexlust och då blir detta inte särskilt ofta. Det skapar ju problem eftersom vi tycker så olika. Vi är dock väldigt kärleksfulla mot varandra, kramas, pussas, håller hand osv osv. Så som svar på frågan: han tycker att det är superviktigt, jag tycker det är mindre viktigt, men vill dock ändra åsikt lite för hans skull. Plus att jag är väldigt känslig så jag får lätt ont.. Det hjälper ju inte precis.

:) Ok. Min mail är sandra.elisabet@hotmail.com.