Vet inte vad jag ska göra, bara gråter

Han har nog ljugit för dig för att inte såra dig och göra dig upprörd.
Det är inte så lätt att sluta röka och han är säkert inte stolt över det heller.
Men ärligt så är det upp till honom att han röker eller inte.
Jag tycker du ska försöka lugna ner dig och tänka på att  han inte ljög för att vara elak utan för att skona dig.
Det är väl egentligen inte så farligt? Det var ju en vit lögn det var ju inte så att han var otrogen eller kriminell.
Lycka till !

Hej!
Vad tråkigt att läsa att du upplever att din blivande man har sårat och ljugit för dig! Och jag tycker också det är tråkigt att läsa att det kanske kommer ta ett tag för dig innan du kan lita på honom igen.

Jag är dock en av dom människor som anser att det inte går att kanske lita på/ lita på ibland/ litar inte helt på någon. Antingen känner du tilltro och tillit till en människa - eller så gör du inte det. Och valet är helt upp till dig, inte baserat på hans eller någon annans handlingar. I min värld är vuxna människor helt kapabla till att göra egna val, också gällande vad man vill ha för relation till andra runtomkring sig.

Hade min karl börjat tjuvsnusa bakom min rygg igen, hade jag inte "skällt" på honom och inte "tappat" tilliten. Jag hade pratat med honom. Intresserat mig för hans värld och funderat över vad det var som gjorde att han ville börja om att snusa. Mådde han dåligt? Varför det? - Kände han stress över bröllopet? Varför det? Kan jag bidra till att han mår bättre? Vill han verkligen röka eller snusa egentligen, eller gjorde han det för att hitta någon sorts ångestlösare - går det att hitta en annan ångestlösare som är snällare mot kroppen, eller som kanske fungerar bättre i det långa loppet?
Jag hade också inbjudit och gjort klart att jag skulle uppskatta om han ville dela sina svårigheter med mig, även sådana han skäms över - men att det inte är ett tvång. Jag tycker inte han är "skyldig" mig ärlighet. Men vill han inte vara ärlig med mig, så hade jag funderat över om jag kunde acceptera det eller inte och sen agerat därefter.

Jag hade valt att jobba tillsammans med min man, valt att stötta honom och valt att hjälpa honom hjälpa sig själv om han ville det. 

Kram och hoppas ni löser det! 

Jag skulle ha blivit skitförbannad!

Just att han ljög mig rakt upp i ansiktet fast jag frågade honom flera ggr..  Vi har båda haft liv fyllda med svek, otrohet, lögner och hemligheter och valde varandra just för att vi är 100% ärliga med allt och vi hr även lovat varandra detta från början..  det är en väldigt stor grej för oss båda.. Rökningen i sig hade jag kunnat stötta och hjälpa honom med om han kom till mig från början men att han dolde det så länge och ljög.. flera ggr.. trodde aldrig jag skulle känna det hä med honom som jag så väl känner igen från andra män i mitt liv..
Tror att visst skulle jag kunna förlåta och lita på honom igen med tiden men det är just det här.. nu är det dagar kvar till bröllopet och jag kan inte sluta gråta.. det är verkligen konstant.. och känner just nu inte att jag kan lite på något han säger.. kan man komma över sånt här på några dagar? För mig skulle otrohet inte vara d värsta utan om han dolde det och ljög om det.. vi e lite speciella han och jag men just därför jag valde honom.. han är som jag.. trodde jag.. vet inte är bara så ledsen nu.. 

Jag tycker du ska prata med honom och berätta vad du känner och försöka prata ut så mycket som möjligt innan bröllopet. Du kanske måste gråta för att rensa och sen gå vidare, kanske du är extra känslig nu pga stress för bröllopet?
Jag tror man kan komma över det om man inte är långsint men man är ju olika. 
Känner du att du vill ställa in?
 

samma sak hände mellan mig o mitt ex.

Vi hade det knapert ekonomiskt och han ville så gärna ta en dator via jobbet med en viss månadskostnad.
Han LOVADE att sluta snusa eftersom att det också var en av hans självvalda utgifter som drog iväg rejält.

Jag trodde honom, sen hittade jag prillor (såna där smursblöjor) lite här och var HEMMA.
Det var inte hans sa han, han visste inte vart dom kom från.
Det var bara jag som städade hemma så jag visste att det var nystädat och ändå dök dom upp!

Det är ren idioti att ljuga om sånt.
Visst fattar jag att det är svårt att sluta rakt av, men så ska man inte lova att sluta som i vårat fall för att få något annat.
Nu blev det plötsligt både dator och snus....jäsikken vad arg och besviken jag var så jag kan verkligen förstå dig.

I DITT fall tror jag som andra skriver.
Han har svårt att sluta men ville inte oroa dig.
Men jag tycker att ni ska testa parådgivning för att verkligen komma till tals båda två och VERKLIGEN lyssna på varandra.
Det bårde gå att hitta tillbaka och se det där som ett litet stickspår som inte kommer att bli ngt annat än en återvändsgränd och inget som ska förstöra all tillit i er framtida relation.

Lycka till!

Ingen är fullkomlig, inte ens jag själv.....
Det är HÅRT att lära sig det och det gör ont men man måste inse det.

Men vi är alla människor och det går inte alltid att förstå hur en annan kunnat handla som han/ hon gjort
just för att vi är olika individer. Även om vi hittar mycket likheter i varandra som vi dras till för att det är skönt att förstå en annan och skönt att känna sig förstådd.

Det finns nog inte någon som kan lova 100% sanning, särskilt inte då det handlar om att göra den person man älskar mest besviken.
Han gjorde ett val, kanske inte det smartaste såhär i efterhand.
Men båda aldernativen hade nog varit svåra....säga sanningen trots hur du känner, eller dölja det med vetskapen om att du kan komma på honom och därför svika ditt förtroende.

Men som sagt...
Rådgivning, ni behöver rensa ut känslor och tankar och reda ut allt så snart det är möjligt.
Gift dig med den kille du såg innan det här smusslet, jag tror verkligen att han fortfarande är samma kille.
Men etiska dilemman kan ställa till det, särskilt när man har mycket känslor för den person som blir drabbad.

Alla kan vi göra fel nån gång men om man vet med sig att det blivit fel kan jag tycka att man kan få en extra chans i livet. Tror du inte att set kan vara nerverna för honom oxå som gjort att han tagit det "korta"beslutet lugna nerverna med en eller ett par cigg?!!? Har skälv varit nikotinnist och vet att det ibland kan vara svårt att styra impulsens! Om det är mannen i ditt liv, ta ett snack med honom igen om hur jobbigt du upplever det med ge honom oxå en ärlig chans att visa att han kan bättre. Ge honom inte "hugg i ryggen" med detta som"straff". Hoppas allt löser sig så ni får varandra! Och gör dig själv en tjänst och släpp denna incident om han vill visa bättring! Det mår ni båda bäst av :)

Det har varit skrik å gråt å prat, mest gråt för mig.. sen igår då jag fick höra detta.. tror vi börjar närma oss nu att det blir ett bröllop, men jag tvingar honom lova aldrig mer typ hela tiden.. som sagt just lögnerna.. slinker han dit igen me cigg så e d lugnt OM han kommer till mig direkt.. han ångrar sig så djupt d vet jag d ser jag.. försöker allt jag kan att inte dränkas i min ilska å hur sårad jag är.. försöker..  får bli en dag i taget.. jag kommer uppdatera hur det går, just nu känns d som vi kan få till ett bröllop iaf på lör..
TACK för alla era råd och fina ord <3