• Sthlmsbrud85

    Vet inte vad jag ska göra, bara gråter

    Jag är i total chock å vet inte va jag ska göra.. är så förvirrad å så förbannad å så sårad kan bara gråta.. Tillit är allt för mig.. att vara ärlig och öppen är det viktigaste som finns för mig.. varför jag vill gifta mig med den man jag ska gifta mig med på lör är till stor del att han är ärlig.. till största del tom..d e vad som gör honom annorlunda än alla andra.. lr gjorde.. för nu har han dolt något för mig och ljugit om det dessutom i 3 veckor.. han har rökt, 2-3 cigaretter om dagen i tre veckor å inte sagt nåt.. jag har känt röklukt ett par ggr men då har han sagt att någon annan rökt.. han har verkligen ljugit om det också.. efter att jag gråtit om att han rökte och varit livrädd för att han ska dö av d, speciellt efter min morbror dog av lungproblem blev jag ännu mer rädd för det och han vet det.. han har sett mig bryta ihop över min rädsla att han ska bli sjuk och dö.. han har lovat aldrig mer.. men rökningen är ändå inte det värsta, hade han sagt det första dagen hade jag hjälpt honom sluta det hade inte alls varit samma sak.. men att han dolt det så länge och ljugit.. känns som jag inte vet vem han är längre.. just det här trodde jag aldrig jag skulle behöva känna med honom.. nu tror jag inte på vad han säger längre.. jag tvingade honom ge mig alla cigaretter å sprang ner å slängde dem storgråtandes å frågade honom om d va alla cigaretter? Ja sa han, å förut hade jag trott honom, alltid kunnat tro på vad han säger men inte nu.. nu vill jag söka igenom alla hans kläder å väskor.. har verkligen förlorat tilliten totalt.. jag är så lost nu.. känns som han förstört allting.. hur ska jag kunna stå där på lör å höra honom lova saker när jag vet att han e kapabel att ljuga.. jag e så krossad av d här å d känns som deja vu från alla andra män i mitt liv som svikit mig å nu han som jag aldrig trodde kunde göra så.. samtidigt vill jag inte han ska få fuck upp det här bröllopet å allt.. vet inte va jag ska göra..
    Han är för övrigt likadan.. det här är dödssynd i vår relation..något som inte får hända.. han vet om det och han är ledsen och jag tror att med tiden kan jag förlåta och lita på honom igen (hade d varit tvärtom hade han ställt in på en gång..) men vi har inte tid.. vi har 3 dagar.. dumma dumma karl :'(

  • Svar på tråden Vet inte vad jag ska göra, bara gråter
  • Nudax
    aviman skrev 2012-07-16 19:13:56 följande:
    Hade min karl börjat tjuvsnusa bakom min rygg igen, hade jag inte "skällt" på honom och inte "tappat" tilliten. Jag hade pratat med honom. Intresserat mig för hans värld och funderat över vad det var som gjorde att han ville börja om att snusa. Mådde han dåligt? Varför det? - Kände han stress över bröllopet? Varför det? Kan jag bidra till att han mår bättre? Vill han verkligen röka eller snusa egentligen, eller gjorde han det för att hitta någon sorts ångestlösare - går det att hitta en annan ångestlösare som är snällare mot kroppen, eller som kanske fungerar bättre i det långa loppet?
    Jag hade också inbjudit och gjort klart att jag skulle uppskatta om han ville dela sina svårigheter med mig, även sådana han skäms över - men att det inte är ett tvång. Jag tycker inte han är "skyldig" mig ärlighet. Men vill han inte vara ärlig med mig, så hade jag funderat över om jag kunde acceptera det eller inte och sen agerat därefter.

    Jag hade valt att jobba tillsammans med min man, valt att stötta honom och valt att hjälpa honom hjälpa sig själv om han ville det. 
  • Juli

    Hmm. När jag började läsa inlägget tänkte jag, shit, hennes blivande man har varit otrogen, levt dubbeliv med annan familj i tyskland typ. men sen läste jag vidare och insåg att han.. hade typ rökt cigaretter. Det känns som om det är något annat egentligen som du är upprörd över, som går ut över att han har rökt och "ljugit" för dig. Jag kan förstå att det varit traumatiskt att förlora din släktning genom rökning. Men din fästman volle nog inte oroa dig, han kanske också börjar känna av bröllops nerverna, och han kansk ehar svårt att sluta.

    men att säga att du förlorat tilliten till honom, det tycker jag verkar lite hårt..

    Ni kommer få en fantastisk framtid, och ett fantastiskt bröllop. Alla gör vi dumma misstag ibland. försök att prata med honom, istället för att att gråta och höja rösten.

    Kram

  • ofelia

    Jag vet inte om jag kan ge några konkreta råd på hur man kan lösa situationen snabbt, men vill bara säga att jag förstår dig. Ni förbereder er inför att avge de mest betydelsefulla löften ni kommer att avlägga i ert liv, och då upptäcker du att han har ljugit för dig. Har ni dessutom den typ av relation där ärlighet är a och o så gör det ju inte saken lättare direkt.

    Däremot hoppas jag att du kan komma ihåg att det nog finns en stor chans att det är bröllopet i sig som ställt till det. Som du ju själv är inne på kommer ni säkert att kunna lösa detta och bygga upp tilliten igen med tiden, men nu känns det värre eftersom ni båda vet att ni egentligen bara har ett par dagar på er. Personligen är det alltid i såndana situationer som jag har svårt att släppa grejer (jag försöker pressa fram ett avslut på grälet vilket gör att jag bara tänker ännu mer på om jag verkligen kommit över det och känner efter ända ner i tåspetsarna). Det är också möjligt att han inte skulle ha försökt att dölja sin rökning för dig om han känt att ni hade tid att reda ut det. Just veckorna innan bröllopet vill man ju gärna undvika att skapa stora gräl.

    Ett förslag är därför att skjuta upp det här till efter bröllopet. Då har ni tid på er att verkligen prata om det och det är därför lättare att inte "låsa sig" utan verkligen lyssna på vad den andra säger och känner. Att du ens är inställd på att gifta dig med honom trots allt tyder ju på att han inte är som andra män i ditt liv, utan att det här är en person du innerst inne vet att du kan lita på. Det jag ville säga med detta långa inlägg var väl egentligen att det kanske inte är nödvändigt att ni reder ut precis allt innan bröllopet, så länge som ni lyckas hitta ett sätt att tro på varandra när ni avlägger era löften. Boka eventuellt in ett möte på parterapi några veckor efter bröllopet, så att ni vet att detta är någonting ni kommer att jobba på att komma över. Det fina med att ni valt att gifta er är ju att ni har hela livet på er. Om du å andra sidan känner dig alltför osäker på er relation just nu kanske det är bättre att skjuta upp bröllopet en tid. Det är inte ett lätt beslut att ta, men bättre än att gå in i ett äktenskap med en person man tvivlar på.

    Ledsen att det blev så långt. Håller tummar och tår för att det löser sig på bästa möjliga sätt.

  • Anonym

    Läste rubriken och dom första meningarna och trodde att han fått barn men nån annan dagarna före ert bröllop sen gäller det rökning. Jag kan förstå din oro då det är förbannat idiotiskt att röka för rökning dödar men att bli så upprörd och hysterisk som du är just nu löser inte problemet. Sen är det hans beslut om HAN vill röka eller inte. Sen att han ljuger om det är troligen för att han vet att det skulle sluta så här. Han vill heller inte oroa dig. Men du kan faktiskt inte tvinga honom att icke röka. Dumt att ljuga, ja så klart men rökningen och hystering över den är för mycket från din sida.


    P,s, jag röker inte själv så jag vill inte försvara en rökare d,s

  • barbie
    aviman skrev 2012-07-16 19:13:56 följande:
    Hej!
    Vad tråkigt att läsa att du upplever att din blivande man har sårat och ljugit för dig! Och jag tycker också det är tråkigt att läsa att det kanske kommer ta ett tag för dig innan du kan lita på honom igen.

    Jag är dock en av dom människor som anser att det inte går att kanske lita på/ lita på ibland/ litar inte helt på någon. Antingen känner du tilltro och tillit till en människa - eller så gör du inte det. Och valet är helt upp till dig, inte baserat på hans eller någon annans handlingar. I min värld är vuxna människor helt kapabla till att göra egna val, också gällande vad man vill ha för relation till andra runtomkring sig.

    Hade min karl börjat tjuvsnusa bakom min rygg igen, hade jag inte "skällt" på honom och inte "tappat" tilliten. Jag hade pratat med honom. Intresserat mig för hans värld och funderat över vad det var som gjorde att han ville börja om att snusa. Mådde han dåligt? Varför det? - Kände han stress över bröllopet? Varför det? Kan jag bidra till att han mår bättre? Vill han verkligen röka eller snusa egentligen, eller gjorde han det för att hitta någon sorts ångestlösare - går det att hitta en annan ångestlösare som är snällare mot kroppen, eller som kanske fungerar bättre i det långa loppet?
    Jag hade också inbjudit och gjort klart att jag skulle uppskatta om han ville dela sina svårigheter med mig, även sådana han skäms över - men att det inte är ett tvång. Jag tycker inte han är "skyldig" mig ärlighet. Men vill han inte vara ärlig med mig, så hade jag funderat över om jag kunde acceptera det eller inte och sen agerat därefter.

    Jag hade valt att jobba tillsammans med min man, valt att stötta honom och valt att hjälpa honom hjälpa sig själv om han ville det. 

    Kram och hoppas ni löser det! 
  • Louise

    Även om cigaretter inte är en drog eller alkohol så är det ändå ett missbruk. Det är lätt att ljuga om det, enklare än att bli stressad över att förklara sej för då betyder det konflikter och det leder jättelätt till att man vill RÖKA ännu mer :/ ....! Straffa inte honom för det. Förlåt honom tycker jag.

    Hur som helst har jag ett tips. En bok som heter "Äntligen ickerökare" av Allan Carr. Jag läste den och tillslut gick det inte att va en rökare längre *magiskt*. Jag gav vidare boken och han slutade, han med. Så gav han bort boken osv...
    Boken kan även läsas av ickerökare. Den förklarar på ett ypperligt sätt varför man är som man är som rökare och alla dess udda betéenden till det.

  • Anonym
    Louise skrev 2012-07-19 19:42:34 följande:
    Hur som helst har jag ett tips. En bok som heter "Äntligen ickerökare" av Allan Carr. Jag läste den och tillslut gick det inte att va en rökare längre *magiskt*. Jag gav vidare boken och han slutade, han med. Så gav han bort boken osv...
    Boken kan även läsas av ickerökare. Den förklarar på ett ypperligt sätt varför man är som man är som rökare och alla dess udda betéenden till det.
    Jag måste också tipsa om boken "Äntligen ickerökare". Jag rökte minst ett paket om dagen i nästan 10 år och slutade tvärt med hjälp av den boken. Har nu varit rökfri i ca 5 år. :)
  • Anonym (Måste få påpeka)

    Snälla TS, användandet av "å" iställer för "och", "lr" för "eller" och "d" istället för "de(t)" och dyligt hör hemma i sms med begränsat textutrymme. I ett långt inlägg på ett forum kan det lätt bli "rörigt" att läsa. Och det ofta återkommande "..." och den totala avsaknade avslutade meningar följt av nya meningar med stor bokstav gör en kompakt text jobbig att läsa.


    Här kan man skriva som vanligt, med långa ord, och vanliga förkortningar.

  • Anonym (Måste få påpeka)

    Okej, några nya meningar finns det i texten, men dom druknkar i det kompakta övriga...

  • Anonym (Måste få påpeka)

    "Drunknar" skulle det ju naturligtvis vara

  • sofi 88

    Måste säga att jag förstår ts, framförallt som det bara är ett par dagar kvar till bröllopet och jag vet själv hur jag var för tre veckor sen när det var vi som bara hade dagar kvar till dagen D. Då blir ALLA konflikter väldigt stora och oöverstigliga. Och framförallt hela grejen med tillit är otroligt viktigt. Däremot tror jag att detta lilla snedsteg med ciggen kommer lösa sig och om några år kan ni båda skratta åt hur ni nästan ville ställa in för att han hade tjuvrökt lite. Jag gormade och skrek på m2b för att han inte hade övat på låtarna han skulle sjunga på bröllopet... I det läget var det en enorm katastrof.

    Lycka till på lördag, bröllopet kommer säkert bli underbart för er båda två! 

  • Celnns

    PS: Jag hatar cigaretter, har aldrig tagi ett bloss på en i hela mitt liv, tycker det luktar illa är äckligt. Men om den personen jag vill  dela mitt liv med tjuvrökte, så hade jag älskat henne lika mycket för det. Har gått igenom mycket med min dam och det som inte dödar det härdar och älskar henne mer än livet själv, i motgångar och medgångar.

    Jag måste fråga?
    Älskar du honom verkligen?
    För jag tycker det låter som om du reagerar overkligt på en sådan sak
    eller reagerar du på det för att du är osäker på hela bröllopet och förhållandet?
    Är detta den sak du letat efter att haka upp dig på? Är detta det enda du hittar för att få en chans
    att fly, genom en annledning?

  • sofi 88

    Celnns: Tycker nog du använder lite väl hårda ord mot TS som säkert överreagerat lite över detta men det är på något sätt tillåtet ett par dagar innan bröllopet. Nerverna ligger på utsidan då. Och det finns heller ingen anledning att använda så många stora bokstäver eftersom det uppfattas som skrik på internet. Det går att få fram din åsikt i denna frågan genom att på ett vuxet sätt formulera sig lite annorlunda. 

  • Mette81
    sofi 88 skrev 2012-07-20 15:18:20 följande:
    Celnns: Tycker nog du använder lite väl hårda ord mot TS som säkert överreagerat lite över detta men det är på något sätt tillåtet ett par dagar innan bröllopet. Nerverna ligger på utsidan då. Och det finns heller ingen anledning att använda så många stora bokstäver eftersom det uppfattas som skrik på internet. Det går att få fram din åsikt i denna frågan genom att på ett vuxet sätt formulera sig lite annorlunda.
Svar på tråden Vet inte vad jag ska göra, bara gråter