Det blir troligtvis ingen möhippa:(

Du kommer att få din hippa tror jag! =) Det blir säkert samma dag och de har ordnat med barnvakt! Perfekt att ta det samtidigt för båda. Kramar

ps. vi gifter oss samma helg!! Stort lycka till!!!

JAg tycker oxå att du ska hålla hoppet uppe.

Det läskiga med bröllop känns dock som att man märker vilka ens riktiga vänner är. Både när man blir bjuden/involverad eller står brud själv. Möhippan är ju viktig ur många synpunkter. Dels för att ens vänner som är utrspridda ska lära känna varandra lite, dels för att få en dag om bara en själv och förbereda en lite inför bröllopet på något sätt (typ). =).

Jag håller tummarna för dig. Annars hoppas jag du lär dig av det, men inte låter det skymma din bröllopsdag. Du har gott om tid att grunna över det efteråt! Nu ska du bara vara glad och njuta. Skriv gärna hur det går.

Lycka till!!

Kanske skall vara glada för det... Min sambo kom hem med bruten hand, så nu blir det gips på bröllopsbilderna ;) Fast det var inte själva svensexan som var galen, det var på bussen hem han fall, men iallafall hehe

Nja, jag tror faktiskt inte att det blir något för i morse när jag lite försiktigt nämnde för sambon att jag inte trodde att det skulle bli ngt så sa han att de borde ju ha kontaktat honom i så fall...och det har de inte....
Min så kallade närmsta kompis ringde i morse och då trodde jag att hon skulle vilja typ planera in något men hon hade bara några praktiska frågor om själva vigseldagen...

Men, men , det finns värre saker....  

I går var sambon på sin svensexa.... Han hade hur kul som helst. Det var en väldigt välorganiserad och planerad svensexa och det var ca 10 personer med. Jättekul för honom alltså.....själv blev jag ju ännu mer deprimerad:(

Hej!
Jag förstår hur du känner. Jag skulle gärna ha en "snäll" hippa men har bara en nära kompis nuförtiden  och har inte haft möjlighet att delta i mina två svägerskors hippor pga av brist på barnvakt ena gången och pengabrist andra gången så det där med att bli återgäldad kan jag ju glömma  Jag hade nöjlt mig med att få en spatimme och bli utbjuden på middag men jag tror inte ens att det kommer hända. Om jag inte ber någon specifikt att ordna något.

Men å andra sidan så vill jag absolut inte ha en jobbig hippa där man blir utklädd och tvingad att stå på torget och sälja godis eller sjunga in en låt så jag är nog lite svår att ordna något för... 

Min man höll på att inte få någon svensexa för att hans kompisgäng var puckskallar. Till slut var det min brorsa som tog tag i det, och då kom inte kompisarna fast flera hade sagt att de kunde den dagen. Som tur var blev de ett litet gäng ändå med styvbrorsorna och min kompis man som brydde sig mer än hans barndomsvänner...

Men till kompisarnas heder ska sägas att de faktiskt tog sig samman efter bröllopet och ordnade en eftermiddag/kväll med gocart och middag, så han har förlåtit dem nu. Men han var rätt ledsen ett tag.

Tyvärr tror jag det ofta blir så att just den person som är bäst på att ordna och fixa för andra inte får samma sak tillbaka, eftersom alla andra är så vana vid att den personen tar tag och styr upp saker, så när det plötsligt är upp till dem blir de handfallna och vet inte hur man gör. Nu säger jag inte att det var så i min mans fall, men jag har hört den varianten från flera andra här. Det är svårt att inte bli besviken då.

Jag kommer troligen inte heller få någon möhippa heller. Känns jätte tungt.. Jag har visseligen inte många nära vänner längre o ska ha ett ganska litet bröllop men båda mina två närmasta vänner (som aldrig har träffats) har under året pratat om att de ska fixa möhippa o det ska bli så kul o bla bla. Nu har ena vännen inte tid att träffas innan bröllopet (bor långt bort) o den andra är jag ganska säker på att hon hoppas ngn annan fixar det.

Man gifter sig förhoppningsvis bara en gång. Är man inte värd ett firande med vännerna då??! Som tidigare nämnts så går billigt o enkelt skitbra! Nu orkar jag inte ha förhoppningar om det längre.. kommer bara bli ännu deppigare om det inte blir av. Ska jag ifrågasätta traditionen eller vännerna känner jag..