Min pojkvän sedan nästan 1 år tillbaka kritiserar mig ofta. För det mesta är det på ett skämtsamt sätt men någon gång ibland är han allvarligare. Oftast handlar det om småsaker, som att jag snarkar eller har saltat maten för lite. Han kritiserar mig dock ofta, många gånger om dagen. Jag vet inte vad hans beteende beror på, men jag börjar bli fundersam över det. Det får mig att känna mig mer osäker och försiktig, även om det ofta är skämtsamt uttryckt.
Om jag vore du skulle jag ha ett allvarligt samtal med min pojkvän och förklara hur jag upplevde det. Om det inte fungerat skulle jag starkt överväga att lämna förhållandet. I ett förhållande ska man bli starkare av att vara tillsammans, inte brytas ned. Skickar en stor kram till dig
Oavsett om det är skämtsamt menat från hans sida så är det inte ok om du tar illa vid dig. Man kan säga saker på olika sätt.Och enligt min uppfattning så är det mottagarens upplevelse av det som sägs eller görs som måste vara det viktiga. Oavsett hur skämtsamt eller välmenande det är. Har du försökt prata med honom om det? Har det varit så hela tiden? Vet han att det inte känns ok för dig? Mitt råd är att börja med dom frågorna, och försök få honom att förstå hur du upplever kritiken. Antagligen så menar han inte något och förstår helt enkelt inte att du blir sårad, eller så är han elak.. är det vissa situationer som är värre? När kompisar eller andra hör? eller? Lycka till.
Det kan helt enkelt vara hans sätt att skämta. Att han har lite ironisk / satirisk humor alltså.
Självklart ska det inte vara så att du mår dåligt av det. Men det är inte säkert att han förstår själv att du tar illa upp.
Jag och maken har en sån jargong mellan oss. Men man kan ju se ibland hur andra reagerar när han eller jag säger något som kanske kan verka elakt eller spydigt till varandra.
Men vi har sån humor båda två, och vi kan även skämta med oss själva...
Så prata med honom och försök få honom att förstå att du inte tycker att det är roligt. Att du faktiskt blir ledsen och känner dig mindre värd när han gör så där.
Det kan räcka att han bara får upp ögonen för vad han gör, för det kan gå på ren autopilot liksom...
Jag var tillsammans med en kille en gång i tiden som fick mig att må riktigt dåligt tillslut. HAn kritiserade också allt jag gjorde. Hur jag bredde mina (egna) mackor, hur jag åt och drack osv... Det var nog minst en gång om dagen.
Som de andra skrivit - det spelar ingen roll om han skämtar, för det dig att må dåligt ska du säga ifrån. Ge han en ärlig chans att tänka sig för. OM han nu viftar bort det du säger med " men jag skämtar ju bara" ( eller något annat) tyder det på brist på respekt för dig och dina känslor.
Även om han nu säger det skämtsamt så blir det tillslut för mycket psykist för dig och du kommer tillslut börja kritisera dig själv och få sämre självkänsla/förtroende. Passa dig riktigt noga för att låta det gå så pass långt.
Det finns viss sanning i allt. Även om ett par har en skämtsam jargong mellan sig så är det ju stor skillnad om inte båda är med på det. Ni borde prata och du berätta hur du känner.
jag har levt med en man som misshandlade mig psykiskt (och fysisk en gång) i 4,5 år. det slutade med att han hade sågat ned mitt självförtroende till fotknölarna och jag försökte ta mitt liv när han gjorde slut. jag borde ha lyckats också. det tog mig 2 år att komma tillbaka med terapi.
sätt ned foten, och bättrar han sig inte så se dig om efter en ny karl.
