Jag som brud vill tacka alla för möhippa/svensexa, mina föräldrar som står för maten, tärna/bestman, mina systrar som läser i kyrkan. Vill hålla tal och gör det när tillfälle ges men nu står det still. Lite mer än två veckor kvar och jag är såå stressad för jag vill sååå gärna. Kan någon hjälpa mig att komma igång??
Puff puff
Jag känner samma sak, vill också hålla tal! MEn VAD ska man säga! Funderar på att kanske inleda med en rolig "vits" eller nått?
Varken jag eller maken höll tal under bröllopet. Dels för att brudparet inte "ska" hålla tal, dels för att vi båda är alldeles för blyga för det och dels för att jag skulle inte veta vad jag skulle säga. Det jag dock kan tycka är att om man som brud eller brudgum håller tal under bröllopet, bör inte det vara riktat till sin respektive då? Och inte till alla andra. Jag förstår att man vill tacka de som hjälp till, men det känns som.. måste man göra det inför alla andra? Det känns som att det, utan att bli långt, kan bli lite långrandigt med "Tack till... tack till... tack för...", men jag vet inte alls. Aldrig varit med om det.
Vi valde att skriva våra tack i slutet av festhäftet istället. Och självklart tackade vi alla muntligt också, men direkt till dom, inte i ett tal.
Fler tips det står helt still och jag blir så stressad att jag inte får till det!
Dela gärna med er av era tal.!
Tack
När jag för snart sju år sedan klev in i köket hos er NN och NN då hade jag ingen aning om vad jag skulle möta. Visst hade NN berättat mycket om ”gänget” och de lät ju trevliga men inte visste jag att det var en liten extra familj som tog emot mig. Min första lite försynta fråga var, väluppfostrad som jag är, kan jag hjälpa till med något? Javisst, säger NN och räcker mig en kniv, du kan hjälpa till med salladen. NN plockar fram det som skulle ingå och strax därefter kommer du NN och menar på att vi måste ha äpplen i salladen och de ska skäras i tärning, jaja bara att lyda. Detta var början på många trevliga tillställningar såsom beskarunda, ölrunda, midsommar, påskfirande och mycket annat.
När det sedan var dags för min möhippa var jag orolig det ska jag erkänna, skulle jag tas ut på en massa ”göra bort dig uppdrag” eller vad skulle de göra med mig? När jag den 27 april blev totalt överraskad och fick en slöja och tiara i håret undrade jag vad som skulle hända. Jag hade inte behövt oroa mig. Jag fick den bästa av möhippor, precis den jag gått och drömt om och hoppats att jag skulle få. Jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha så fina vänner och jag vet att jag även talar för NN,
NN, tack för att du ville vara min tärna och vara med på den här resan. Du har blivit en riktigt god vän, en som finns där i vått och torrt och som betyder mycket för mig. Ska skirva mer här...
Mamma och pappa, vi vet inte riktigt hur vi ska kunna tacka er för allt ni har gjort för oss idag och alla andra dagar. Hur ni har tagit hand om NN och sett till att vi fått njuta i lugn och ro. Alla förberedelser, all den goda maten, alla fina detaljer, allt som har gjort denna dag till den bästa dagen i vårt liv, ett stort och varmt tack.
En början, någon som vill kommentera?
Puffar
Om någon skulle hållit ett tal till mig de gånger jag på något sätt hjälpt till på bröllop så skulle jag nästan tycka att det var lite pinsamt.
Det är inte min dag utan Brudparets. Och allt ljus ska vara på dom. Att rikta ljuset mot mig genom ett tal eller liknande skulle vara mest jobbigt...
En rad i festhäftet är mer än nog. Nästan lite mycket det också, första gången jag såg att jag blivit omnämd där så blev jag röd som en tomat och visste inte vart jag skulle titta 
Men om du ska säga några ord till någon så skulle jag nog göra det på ett väldigt enkelt sätt.
Typ i slutet av måltiden, efter (eller precis innan) tårtan.
Ungefär så här:
Vi skulle vilja ta ett ögonblick och tacka alla som ställt upp och gjort denna dag till en underbar och minnesvärd dag. Vi uppskattar allt ni gjort för oss och vi kan inte tacka er nog för er insats.
Så ett stort tack till er alla.
*skål*
Titta på dom i tur och ordning när du talar så behöver du inte nämna dom speciellt vid namn.
Ok det var ju en tanke jag inte tänkt...
