Invecklat förhållande till svärmor, någon mer?

Jag tycker väldigt bra om min svärmor :) Vi står inte varandra jättenära, men vi träffas rätt ofta, bor ganska nära varandra och vi har en bra relation tycker jag. Det tycker jag är väldigt skönt. Jag skulle tycka att det var jättejobbigt att ha en dålig relation till svärmor. Jag hade väldigt, extremt, dålig relationen till mitt ex mamma. Det var fruktansvärt och något som påverkade vårt, mitt och min dåvarande pojkväns, förhållande väldigt mycket.

Jag har jättebra relation med min svärmor faktiskt. Hon och jag är jättelika på många sätt och vis och kommer därför överens jämt. Visst kan även hon gå över gränsen och vi kan ha våra oenigheter men då säger jag till henne precis som jag känner på en gång och hon är alltid väldigt förstående och det blir aldrig några problem. Vi bor en bit ifrån dom ca 1,5 h men vi träffas ändå någon gång i månaden och ringer varandra.

Det där med att nysa kan ju kanske vara lite ohygieniskt så då kan man ju välja armvecket istället det är ju trevligare om man inte tvättar sig.
Men det där med att peta sig i ansiktet. Det finns faktiskt studier på att människor petar sig bara PÅ näsan ca 50 ggr per dag. Så det skulle nog bli ganska jobbigt om hon behövde tvätta sig efter varje gång.
Och det där med att hundarna äter från tallrikar och sådant det tycker jag är helt normalt för det gör jag också. Det ska ju liksom ändå diskas efteråt. Och att det diskas i samma vatten ser jag ingen anledning att bry sig om.
Men sen är ju alla olika där. Jag vet ju inte om du har hund nu eller om det bara är hon. Men rent generellt brukar dom som inte är hundägare vara väldigt känsliga för sådant där och dom som äger hund tycker att det spelar ingen roll.
Så eftersom jag är hundägare tycker jag att det kanske är lite överdrivet att reagera på sådant. Men som sagt alla känner och tycker ju olika så det måste man ju respektera.
Men det gäller nog bara att gilla läget. Om din svärmor är bra på alla andra sätt är det kanske bara att försöka se till de sakerna istället och försöka förbise de andra.

Hoppas det löser sig med svärmor.

Jag har en superdålig relation till min blivande svärmor.
Jag har aldrig kännt mig välkommen av henne.
Det känns mest som att hon "anklagar" mig i tysthet för att jag har tagit hennes sista barn ifrån henne, de andra hade haft partners i minst 5 år när jag "tog den sista".
När vi träffar henne så tittar hon mest bara på killen när hon pratar, och säger "du" istället för "ni" när det handlar om något som vi båda faktiskt t.ex. har gjort.

För att svara på det ovan, jag har också hund, så jag är kanske lite partiks ;) Men att låta hundarna äta från tallrikar, kastruller osv har jag aldrig sett som ett problem. Så länge de inte står på bordet ;) De ska ju trots allt diskas efteråt.
Men det är klart, om din svärmor aldrig diskar rent så skulle även jag rynka på näsan..

www.brollopstorget.se/Forum-1-71/m4039158-1.html

Istället för att starta en ny tråd i samma ämne.

Jag hatar min! Svärmor förtjänar hon inte att bli kallad för. Maken är inte så värst förtjust i henne heller...så det är så skönt att vi inte ses så ofta. hehe

jag har absolut ingen realtion till min svärmor... Dvs vi undviker att se varandra för vi drar verkligen inte jämt... De blev så jobbigt att ses och hatfulla möten fulla av skit så jag har beslutat mig för att det inte är värt att umgås bara för "att".

I ert fall låter det som att personkemin är ok iaf:) men att det är sättet att se på saker som skiljer
SOm råd kanske jag kan ge i att stunta i hur hon sköter sin disk osv...klart det kan ju vara jobbigt om du blir äklad över att äta mat där osv. men försök bita i hop och låt inte detta förstöra er realtion

lycka till

Det låter som att detta är väldigt jobbigt för dig. Men det låter också som att problemen du beskriver alla går lite under samma kategori? Kanske är det där med hygienen något som kanske kan tas upp lite försiktigt? Kanske inte utav dig, men din blivande?

Jag har personligen en ganska bra relation till min svärmor. Visst kan jag reta mig på vissa saker, men det är ju inte så konstigt med tanke på hur olika relation vi har till hennes son. Jag har valt att försöka att inte reta mig på henne. Det hjälper ju inte direkt relationen heller. Hos oss handlar det mest om att hon gärna säger saker utan att tänka efter först, hon menar verkligen ingenting illa, men ibland kan det vara lite jobbigt. Men som sagt, jag planerar att spendera väldigt många år med hennes son och vill gärna att hon får en fin realtion till våra framtida barn, så att ventliera eller bara strunta i henne fortsätter vara min metoder ;)

Jag har ett liknande problem, min svärmor är i de flesta avseenden jättesnäll och vill alla väl. Problemet är att "alla" även inklunderar katten som glatt får sitta på matbordet under middagen och äta från faten. Detta har däremot istort sett upphört efter att jag pratade om det med henne, så nu lyfts katten ner när det är matdags och jag slipper (nästan) katthår och kattsaliv i min mat.

De har också en stuga som vi brukar åka till och där diskar de nästan alltid i kallt vatten, vilker gör att det inte blir riktigt rent, det blir som en tunn hinna fett kvar jämt som små flygande katthår gärna fastnar i. Antingen så går jag och diskar om glaset om det är väldigt illa, eller så torkar jag lite diskret av det med tröjan eller så. Det är inte så mysigt när man tömmer upp lite vin och några katthår flyter upp till ytan :P

Jag älskar själv djur och har haft både hund och katt, de har däremot inte varit välkomna på bordet. Att de slickar rent rester från tallrikar och kastruller tycker jag är naturligt, däremot ska de diskas ordentligt efteråt. Jag brukar göra så att människodisken går först och djurdisken efteråt och då gör det ju inget om det är i samma vatten.

Jag hoppar in här! Min svärmor har en hund, en ouppfostrad hund som är i maten och som hoppar på mig och dom VET att jag ogillar detta men har noll pli på hunden ändå... En gång sa jag nej till hunden på skarpen när den var i mitt ansikte men då fick jag skäll för "du får inte skrika åt honom, han blir ledsen då".

Har de senaste åren lyckats tränga bort att jag och svärmor verkligen inte klickar, har lyckats nästan sluta störa mig på henne och vara trevlig när vi ses och ta henne för vad hon är. Hon har ju trots allt varit med och skapat bästa killen :)

MEN nu när vi ska gifta oss bubblar det upp igen. VARJE gång giftermålet kommer på tal ska hon berätta att hon blev SÅ FÖRVÅNAD när hon fick veta att vi skulle gifta oss. Jaha, varför då? Jamen vi trodde att ni skulle vänta! (Vi har bott ihop i fem år och hennes son fyller 31 i år, det kan ju knappast kommit som någon jättechock? Vad hade hon tänkt, att han skulle gifta sig och skaffa barn lagom till pension eller??)

Hennes klädstil i alla situaioner är stora linnebyxor och gigantisk tunika. Alltid. Hon kommer ha på sig denna pyamas även på vår vigsel och det stör mig. Min kille försvarar henne alltid. "Hon menar inte så, du tolkar för mycket..." "Det viktiga är ju att alla har på sig kläder de själva känner sig fin i". Det är ju iofs fint att han är lojal mot sin mamma men GRRRR... ibland alltså...

Jag hade en svärmor en gång som var helt otrolig med sin hund. De hade precis skaffat den och hade den kanske ett halvår eller lite mer innan vi gjorde slut. Den hunden tuggade sönder ett par splitter nya skor fär mig då jag var och hälsade på hos dem. Jag fick ingen ursäkt alls. De sa bara att jag själv borde begripit att sätta upp skorna på skohyllan annars är det ju fritt fram. Om man kommer på besök hos någon så är det väl brukligt att de som bor där påminner om sådana saker. Hur ska gästen kunna lista ut det själv? Men husomhelst så har jag och min nuvarande fästman katt. Vi låter honom slicka tallrikar och hoppa runt som han vill på bord och bänkar. Mycket därför att vi bor i en tvåa och han är innekatt. Han behöver alla utrymmen han kan få. Däremot känner jag lite spontant att du har en bild av hur man ska vara. Att man inte gör si och så med hunden exempelvis. Klart jag förstår att du blir äcklad om hon är snuskig eller om du inte får rena talrikar att äta på. Dock kan din svärmor aldrig bli så som du vill. Jag har en svärmor som tar det som en förolämpning om jag och min sambo inte lever exakt så som hon och hennes man alltid gjort. De tycker att om man inte är som dem och lever efter rätt regler så gör man fel. Lite den känslan får jag av dig också, fast åt andra hållet. De måste få leva som de vill så länge "snusket" inte går ut över andra. Ta med er papperstallrikar till deras stuga när ni e där så slipper ni smutsen. Säg att det är för att hon ska slippa mer jobb och att det är för hennes skull. Men att måla upp en bild av hur en svårmor eller svärdotter bör vara och bete sig fungerar aldrig. Var glad och tacksam för att hon inte är elak mot dig istället. Jag skulle kunna gett vad som helst för att min svärmor hellre vore en slarvmaja än kritisk och elak.

Min svärmor är helt underbar...
Det känns som att jag har fått en ny mamma.
Hon och svärfar hade bara träffat min mamma under en jul när mamma var med upp till dom, innan hon blev så sjuk att hon inte kunde gå alls. Svärmor satt uppe hela natten med mamma bara för att mamma hade svårt att sova. Hon bäddade i deras stressless-fåtölj också eftersom mamma ofta sov i sin när hon var hemma.
Jag och maken hade då gått och lagt oss så vi visste inget alls om detta. Om vi hade vetat så hade vi väl kunnat vara vakna liksom...

När mamma dog så släppte dom allt dom hade hemma och åkte 20 mil för att vara med på begravningen.
Ingen i mammas släkt (mammas syster och syskonbarn) kom däremot. Det var för långt att åka 40 mil för en begravning. Dom fick veta att mamma önskade att begravningsakten gick i rött och vitt. Så moster skickade en krans i gult och lila *suck*

Svärmor är livrädd för hundar. Så vi var lite oroliga när vi "blev med hund" lite hastigt och lustigt. Speciellt eftersom han är en väldigt vokabulär vovve om man säger så. Men dom klickade direkt över ett kakfat  
Hon finns där jämt, säger aldrig nej om man behöver hjälp...

Hon gillar smycken men unnar sig aldrig något.
Så nu när jag och maken ska ut och resa och fick ett onlineerbjudande från flygbolaget om taxfreeshopping med en diamantring på 0,7 carat (vitt guld prinsessmodell) så bestämde vi oss att slå till på en sådan till henne. Det är vårt tack för att hon är den hon är. Och eftersom jag vet hur det är att ha hemska svärföräldrar jag också, så är jag extra tacksam för henne...