Vi som gifter oss den 18 augusti 2012 <3
Å får jag vara med här vi gifter oss den 18e augusti på min mammas födelsedag kl 15 i österhaninge,STHLM :)
Inlägg från: LillaEllan
|
-
-
Måste fråga lite om råd här!
Jag har två fastrar och en farbror som bor 50 mil ifrån oss. Med min Farbror har vi en NÄRA relation han har bott hos oss när jag var liten och han är även vår toastmaster.
Faster 1 var vi bjudna på hennes bröllop för 2 år sen och hon och hennes man tycker vi mycket om dock umgår vi väldigt sällan.
Fatser 2! Jag klarar inte av denna människa hon är extremt gnällig och tycker synd om sig själv JÄMT! Allt handlar om henne. Hon har nyligen träffat en man som jag aldrig träffat, han är typ lika konstig han!
Jag ville jätte gärna bjuda Faster 1 men kände inte att jag kunde göra det utan att bjuda båda två. (1 &2) Farbror kan vi bjuda då själv då vi har en helt annan relation.
SÅ vi beslöt oss för att bjuda alla men endast faster 2 utan pojkvän ( mest i hopp om att hon skulle tacka nej :O)
Vi hade OSA 1 juni. Den 10e juni svarade hon och frågade även om pojkvännen var medbjuden + hans 3 barn :O , nej svarar jag då vi tyvärr inte kan bjuda alla.
Hon säger att hon kommer ändå.
IDAG skickar hon ett medelande att hon måste tacka nej. för hon kan inte gå på bröllop utan sin pojkvän.
Jag har beställt mat och allt från cateringen. AH jag är så jävla arg! Måste man verkligen bjuda med pojkvänner? -
Det är ju lite så också, hon har inte haft höjdare till pojkvänner (det handlar om riktigt vidriga människor ) innan och hon betyder heller inget alls för oss utan var ett "måste" i inbjudningslistan.sannasofia skrev 2012-06-20 12:56:29 följande:Etiketten säger ju att man inte ska sära på etablerade par när man bjuder in till tex ett bröllop. Men det gör man väl ändå som man vill i slutändan. Men att inte bjuda pojkvännen kan också ses som ett ställningstagande från er att ni inte gillar honom.
Sådant här är ju alltid jättesvårt, men om jag var bjuden på ett bröllop och inte min sambo så skulle jag inte tycka att det var så kul, inte heller om han åkte iväg på ett bröllop utan mig.
Vi har aldrig träffat honom och tycker heller inte att de var ett etablerat par när jag skickade inbjudningen då vi aldrig träffas så jag vet ju int ehur pass seriösa de är.
Jag har full förståelse om hon inte vill gå utan honom, men då tycker jag inte att man tackar ja 10 dagar försent och sen ändrar sig!
Givetvis går det att ordna med maten det är inte hela världen jag blir bara så trött på denna människa som beter sig så här rätt ofta. -
;) varför skulle vi vara nervösa då?;) då om någongång borde ju nervositeten tagit slut.