Hjärnskakning! :-(

Nja jag har inte lyckas få hjärnskakning på annat än hästryggen (eller rättare sagt när jag har åkt av ) men sista gången jag åkte längdskidor (i grundskolan) så fick jag ett felskär i en brant nedförsbacke. På samma ställe där någon innan mig också fått felskär, så min skida styrde in i det spåret liksom.
Ena bindningen löste ut, men inte den andra.
Jag rullade ner för backen, men inte skidan och foten som satt fast där, så jag vred sönder ett gäng senor i fotleden och fick hämtas med pulka...

Det är bara jag som lyckas med en sån grej. Alla "normal-(o)lyckliga" människor skulle ha stått på näsan i en snödriva och kanske fått snö innanför jackan på sin höjd. Jag får hoppa på kryckor i 3 månader... Hmm...

Åh, Chicita...du är min favorit just nu! Att få läsa att jag inte är ensam i hela världen om att vara en klumsedumsa(ursäkta, men det är väl det man är, när man lyckas med det vi gör?), fick mig att le. Men jag tycker att det verkar som att du fick så väldigt mycket mer ont ändå, så stackars dig, så här en del år i efterskott.

Min käre make frågade (efter typ femtioelfte gången jag gjort mig sådär omotiverat illa, där han hade varit med och sett...) om det inte var bättre att rulla in mig i bubbelplast och stoppa in mig i ett madrasserat rum

Min moster döpte om mig till "plåstran" när jag var liten, för jag hade alltid minst ett skrubbsår någonstans och mamma gick aldrig utan plåster i väskan när vi skulle någonstans

Om en "normal" person tappar en flaska läsk i stengolvet så har dom antingen inte sandaler på sig, eller så blir dom på sin höjd blöta om foten... Inte jag...
Jag får in glassplitter (sånt där jättesmått) i hela sandalen så jag får glas i foten i flera veckor efteråt när jag tar på sandalerna trots att dom är tvättade och genomgådda

Hahaha, ja...ibland vore det nog bäst med en del bubbelplast!? Men det blev nog väldigt tråkigt då? Jag brukar nöja mig med blåmärken, men de sitter å andra sidan oftast frikostigt fördelade på både armar och ben, eller tom på magen, när jag har flyttat(pga alla flyttkartonger jag burit). Jag går in i möbler, fastnar på dörrhandtag när jag har långärmade tröjor på mig och sånt där. Men jag är kanske lite mer "Långben-fumlig" än en äkta olycksfågel? 

Glassplitter i foten gör ju så gräsligt ont, så det är det ju bra att låta bli att få...  :-P  Att sitta och dra ut de där små glasbitarna ur foten, är som tortyr, och har man då hela foten full, så är det lätt att hålla sig för skratt. Slängde du sandalerna till sist?  

Hmm.. kom åt en tangent så jag tydligen raderade hela inlägget genom att ladda om BT *suck*

På tal om att ha otur alltså

Sandalerna är nog rätt tomma på splitter nu. Så dom hänger kvar än. Det var ju såna där dyra WEB-sandaler. Så dom vill jag helst inte slänga *envis*
Om det sticker till nån gång ibland så får jag väl tåla det

Jag brukar snarare göra mig illa rejält om jag gör mig illa.
Eller om jag "bara" är förkyld så brukar det sluta med bihåleinflammation, halsfluss, lunginflammation eller någon söndervärkt trumhinna...
Ont i magen är oftast inte bara ont i magen så där allmänt, utan njursten (smågrus) eller liknande...

Just nu dras jag med yrsel, och läkaren konstaterade att eftersom mamma hade MS så borde jag träffa en neurolog, för symptomen kan stämma på det... Kan det inte bara vara "kristallsjukan" liksom?
Och så upptäckte jag en hård knöl på insidan av vigselringsfingret. Mitt på leden. Distriktan konstaterade att det nog kan vara en trasig led med läckande brosk så jag har fått remiss till läkaren.
Varför kan inte jag få en vårta eller liknande som alla andra

Jaja, man är ju van liksom *hehe*
Man lär sig i alla fall att se livet från den ljusa sidan. Det kan alltid vara värre och någon annan mår alltid sämre än mig

Om du tycker det känns fånigt att få hjärnskakning i skidspåret... så kan jag berätta att min andra hjärnskakning (av 3) fick jag när jag halkade i badrummet och slog bakhuvudet i toaletten.

Erkänn att det känns bättre nu!

Mm, då förstår jag att du inte ville slänga iväg dem hursomhelst.  

Jag är också en sådan där som brukar samla på bihåleinflamation halsfluss och har haft ett par lunginflamationer. Men numer har jag en anledning till att det är så, sas. Jag har hypotyreos och det gör tydligen att man har svårare att hantera infektioner och förkylningar, sa läkaren sist.

"Bara" kristallsjukan...fy hundan, säger jag! Men allt är ju relativt och det kan alltid vara värre, som optimisten sa...eller var det pessimisten? Jag hoppas verkligen att du "bara" har kristallsjuka och inte MS, Chicita! 

Jag klarade mig igenom hela hästperioden utan vare sig benbrott eller hjärnskakning. Hehe, däremot föll jag av en sommarhäst så pass illa att jag fortfarande lider av ryggont pga det. Föll på ett oljefat som man delat på och hade som blomlåda i en trädgård... Och en gång trampade min sköthäst på foten, så jag fick ont i ett par månader. Men så hette han Titan också, det ger en bra bild av hur han såg ut och framför allt var han tung. :-P Som tur var, var jag aldrig någonsin i stallet utan mina ridstövlar. De skyddade väl. 

 

Oh..  jag har en bra badrumshistoria

Ett ex till mig hade ett sittbadkar i sitt pyttelilla badrum. Och någon hade tappat en flaska rakvatten på handfatet dagen innan så en bit av det var borta, men fastighetsägaren hade inte hunnit byta än.
När jag kliver ur badkaret så lyckas jag sparka i det trasiga handfatet och fastna i en "hulling" av porslin som skär upp nästan hela foten.
Det droppade blod från taket helt enkelt.

Förutom exet och brorsan så fanns en till kille där. Som tur var.
Han är nämligen son till en privatläkare med hempraktik, så han har sett en hel del.
Både brorsan och exet är nämligen väldigt känsliga för blod.
Med lite assistans kom jag till en doktor (där dom tog in en flicka med ont i halsen före mig, fast hon kom efter mig dit. Trots att jag blödde så jag hade en stor pöl runt foten, och dom hade bara en läkare i tjänst på akuten, så det kunde inte bero på att hon skulle till en annan avdelning)

Att berätta för en läkare att jag skurit upp foten på ett handfat var riktigt komiskt

Välkommen i "klumsedums-klubben", Aniara4! Nja, jag är ju glad över att fler kan "lyckas", men jag kan inte riktigt bli glad över att andra gör illa sig, heller. Hänger du med??
 

Huuu, det där gjorde mig riktigt yrslig att läsa! Det var en gräsligt blodig historia! Tur att du hade folk som kunde behålla lugnet omkring dig där det hände, men de där på akuten borde väl ha prioriterat annorlunda, tycker man?

Jag tror nog att jag var lugnast av alla...
Att stå med foten inlindad i 3 handdukar och lugna brorsan och exet innan jag kunde åka var nog det jobbigaste

Nej men är man en olyckspippi (eller klantarsel kanske är bättre att skriva i vissa fall ) så vänjer man sig ju vid vissa saker.
När jag fick en flisa i ögat så trodde jag inte att det var så farligt, men tröttnade på att det gjorde ont 6 timmar senare när vi hade rivit klart garaget och satt på en chinarestaurang för att fira detta. Och jag knappt såg maten. Så då åkte vi in till akuten och plockade bort den.
Jag trodde att det bara var damm eller nåt eftersom jag inte såg flisan. Den satt så långt ner att slemhinnorna dolde den.
Man tränar ju upp en viss tollerensnivå när man ofta gör illa sig på ett eller annat sätt. En sjuksköterska sa till mig för ett tag sen att jag borde tänka så att om det väl gör ONT för mig så ska jag ta det på allvar eftersom att min smärttröskel är så hög. Och så har jag inte sett på det tidigare...