Bara jag som ändrat mig och vill vara gift, men utan ståhej? :P

Tycker absolut ni ska göra det ni känner er mest bekväma med!

Vi tänkte från början bjuda hela släkten. Vi har varit bjudna på flera bröllop i släkten de senaste åren och jag kan fortfarande känna ett litet sting av dåligt samvete för att vi inte bjuder tillbaka, men vi insåg att skulle vi ha det stora bröllopet skulle det aldrig bli av...!
Så nu kommer vi att bjuda hans familj (föräldrar, syskon och deras familjer) och mina föräldrar och mina närmsta vänner (enkelt förklarat, lite rörigare än så i verkligheten). Det blir 23 personer om jag räknat rätt.

Det känns ändå lite småläskigt, men nu är det iaf hanterbart för oss.

Eftersom vi inte är gifta än (juli nästa år) har jag väl inte så mkt erfarenhet att dela med mig av, men så här är upplägget som det ser ut idag:

Fotografering innan bröllopet (han fotar nog under vigseln också).
Vigsel ganska sent på em i litet kapell. (En barndomsvän sjunger för oss.)
Gästerna och vi åker till församlingshemmet ett par km bort och där äter vi buffé och tårta. (Jag skippar gärna det där med brudskål, får se vad sambon tycker...)
Vi har inte tänkt ha någon dans eller party. Tillställningen är alkoholfri och tanken är att vi ska avrunda tidigt för att ta in på hotell och sova där under bröllopsnatten.

Hoppas ni hittar er väg till äktenskapet och lycka till!