Aniara4: Jag håller med dig...
Till förlovadflicka: Hennes pappa gillar inte heller det. Han säger att barnen kan bli missbildade...
Men herregud, gifta sig med sin mammas kusin är ju knappt släkt :) Vi kan ju enligt lag t.o.m gifta oss med våra egna kusiner! Känns som ett problem som inte är ett problem. Om de älskar varandra och är bra för varandra så spelar det ingen roll att de är långväga släkt. Och ålderskillnaden är förvisso stor om den ena är 15 och den andra 30, men annars spelar det väl inte så stor noga :D
Vi2alltid: Ja,det stämme nog...
Haha!
Har en kusin till mamma som är 13 år äldre men har aldrig ens tänkt på att man kan gifta sig med mammas/pappas kusin...
Att gifta sig med sin egen kusin och få barn ihop är ju inte att rekommendera.Barnen blir ofta sjuka. Sådana problem borde inte finnas om man gifter sig med mammas kusin.
Personligen är jag inte alls lockad av att gifta mig med en släkting och det känns på något sätt olustigt, och en åldersskillnad på 15 år är alldeles för mycket för mig, men mammas kusin är tillräckligt långt bort för att det ändå är OK och om åldersskillnaden inte stör de inblandade och de kan bli lyckliga med varandra så går det väl för sig 
Har de lärt känna varandra som vuxna och inte haft ett familjärt förhållande under hela hennes uppväxt, där han följt henne sen hon va en liten baby och kanske till och med suttit barnvakt, så ser inte jag något problem. Annars hade det känntd lite konstigt oavsett släktskap! Viktigast är kärleken och om de älskar varandra är det helt ok att gifta sig enligt mig!
Vill bara klargöra en sak om barn och ärftliga sjukdommar.
Att barn till nära släktingar blir missbildade är en myt. Det ända som kan hända är att om det finns en ärftlig mutation på en gen i släkten kan det finnas en risk för att banet får denna i enkel eller dubbel upplaga vilket gör att den blir bärare av genen eller helt enkelt får mutationen i dubbel upplaga.
Syskon kan få barn med varandra utan att risken för mutationer ökar dramatartad..
Detta fenomen använder vi på djur och då kallas det linjeavel, det är därför vi kan få så många olika hundraser för egentligen finns det bara en hund och den ser nu olika ut beroende på vilken släkt den kommer ifrån.
De borde inte vara några problem tycker jag. Just klangen "mammas kusin" väcker väl säkert lite tissel o tassel längs vägen, men vem bryr sig så länge hon är lycklig?
Jag vet inte ens om min Mamma har kusiner? Och har hon det så har jag inte koll på det. "Mammas kusin" är avlägset, och hon kommer ju inte presentera honom så i framtiden för vänner och övriga, utan som sin Man!
Flera av mina vänner är gifta med sina kusiner, deras barn är alltså sysslingar med sig själva :) Ingen är missbildad/sjuk.
Så jag ser inget konstigt i det
