När är man "tillräckligt gammal"?

Jag tror inte det finns någon rätt ålder. Jag och min pojkvän träffades när jag var väldigt ung (16) och förlovade oss när jag var 19, vi har vetat hela tiden att vi vill gifta oss men jag har känt att jag vill hinna bli lite äldre först. Nu är jag 25 och äntligen är det dags!!! :D

Men vill ni gifta er nu, gör det, men ni har hela livet på er :D Lycka till!

Jag tror det beror på när man själv gifter sig vad man tycker :P
T.ex jag som gifte mig vid 23 tycker att 18-19 är på tok för ungt ! Helt galet, själv skulle jag inte vilja gifta mig så tidigt. Men sen tycker kanske någon som gifter sig vid 30 att jag är galet ung och att den personen aldrig skulle gifta sig vid 23.

Men jag vet ju att ett äktenskap mellan yngre personer kan bli lika lyckad som för ett äldre par, så jag tycker att man kan gifta sig likaväl 18 som 90. Man känner ju bäst själv.!

Jag tycker inte det finns någon särskild ålder, men jag tycker generellt sett (inte undantagslöst) att man ska ha varit ihop ett par år i "vuxen ålder", dvs kanske från ca 20 år, innan man ger sig i kast med äktenskap... har man blivit ihop väldigt unga tycker jag ändå man ska vänta tills man är runt ca 22 så att man gått igenom åtminstone några av de största förändringarna i uppväxten.

Jag har alltid varit väldigt mogen för min ålder, men trots det så händer det så otroligt mycket mellan 20 och 25 års ålder vad gäller mognad och framtidsplaner. Man har slutat gymnasiet, vill kanske flytta hemifrån, börjar plugga eller jobba etc. Man utvecklas så himla mkt som människa, och jag kände inte alls att jag var mogen för att gifta mig förrän jag var 25, trots att jag hade (och har) ett stadigt förhållande sedan flera år.

Man kan vara mogen och vuxen även som ung, men alla saker sitter inte i personligheten - en del saker måste man leva för att uppleva. Därmed inte sagt att det blir väldigt mycket bättre för att man är 35 när man gifter sig, men två fel gör int ett rätt eller hur man ska säga... väldigt ung är inte bättre än äldre heller, och risken att en ung människa växer ifrån den andra är ju större än om man är äldre.

Om man är menade för varandra kan man vänta tills man är ett par år över 20, och då hinner man tänka över hur man vill ha sin framtid. Vad händer om man vill plugga 70 mil ifrån varandra? Vet vi hur vi står i barnfrågan (hur många tjejer/killar som är 19-20 vet om de alls vill ha barn?) - det är ju något man faktiskt inte kan kompromissa om.

Jag hade känt mig bunden av bara tanken på att vara gift, trots att det säkert i praktiken inte gjort någon större skillnad. Det är säkert olika för alla, och det finns ju värre saker än att vara gift... jag ser bara inte meningen med att göra det för ung. Det finns ingen anledning helt enkelt...

Jag och min sambo har varit tillsammans sen jag var 16 & han 18, vi förlovade oss efter 4 år, men vi kände ingen brådska att gifta oss. Nästa år slår vi dock till, efter 11½ tillsammans, då är vi (snart) 28 & 30 år gamla. Vi har alltid vetat att vi vill gifta oss med varann, men de senaste åren har min sjukdom varit ivägen (en autoimmun sjukdom), men nu finns inga hinder. Äntligen!!

Jag och min sambo har varit tillsammans i snart 6år. Jag var 18 och han 20 då vi träffades. Vi har bott tillsammans i drygt 5år och har en dotter tillsammans som är 4,5år. Vi är alltså nu 24 och 26år och gifter oss på lördag. Vi kommer då vara de enda av våra vänner (ca20-35år) som är gifta. De andra har pluggat, rest runt jorden, prövat hoppa runt på singelscenen osv. Vi har aldrig känt att det är något för oss, alls. Vi har båda velat ha det trygga, stabila familjelivet och satsar därför på det. Vissa tycker vi är unga, vi tycker inte det. Vi anser att vi är i alldeles lagom ålder för att kunna ta ett sådant beslut och att vi har tillräckligt med erfarenheter, tillsammans och var för sig, för att kunna känna att detta är vad vi vill. Det är det viktiga tycker jag.

Äsch, jag är 19 och jag kan inte se varför jag inte skulle gifta mig!

De flesta ser inte ner på ungdomar som flyttar ihop, super på helgerna, byter partner hit och dit osv, det är ibland som att man måste vara lite wild and crazy när man är ung. Sedan kommer folk som vi som är mycket mognare än våra jämnåriga vänner och vill gifta oss, kanske köpa hus och skaffa barn, och då blir det bara för mycket för vissa, för då blir det så stor skilnad på oss och andra ungdomar som fortfarande bor hemma och låter mamma städa deras rum...

Alla i vår ålder är verkligen inte redo att gifta sig, men det finns de som faktiskt är det. Min mamma var 19 också när hon gifte sig med pappa och jag liknar tydligen henne väldigt mycket. Känner jättemånga som gift sig i samma ålder och varit gifta i 20-30 år. (Mamma och pappa har varit gifta i 20)

Det beror nog också på vilka man umgås med och så, genom tonåren har jag umgåtts med ansvarsfulla, skötsamma ungdomar som varit mellan 6-8 år äldre än mig som alltså redan varit vuxna och det har självklart påverkat mycket. Mina föräldrars vänner är också mina vänner.

Jag tror att det är mycket få som gifter sig i vår ålder som inte är väldigt måna om att göra allt de kan för att deras förhållande ska fungera för alltid, finns säkert de som rusar in i det, men de jag känner som gift sig väldigt unga har jättebra äktenskap och verkar så lyckliga tillsammans. Men det är också människor som alltid har varit väldigt mogna och ansvarsfulla.

En grej som jag tror är bra med att gifta sig tidigt är att man formar sitt gemensamma liv väldigt tidigt. När man är tex över 30 så har båda sina egna liv formade på ett helt annat sätt, i tidigare ålder kan man liksom växa in i varandra på ett annat sätt som jag tror är bra för förhållandet. :)

 

Jag är 24 år och min sambo och jag har varit tillsammans i elva år och gifter oss nu i höst!

Jag tycker inte det finns någon ålder - man gör det man känner för bäst själv. Sen ska alla andra givetvis tycka och tänka så mycket.

Å andra sidan så finns det många som är 23 som är otroligt omogna!

Kom på en sak till, hehe :P

Såg ni något på fyra bröllop? Där var det folk som var mer i "rätt" ålder som skämde ut sig något hysteriskt i sina sexistiska, tramsiga bröllopsdanser. Det finns de som är yngre som är äldre i sinnet och det finns de som är äldre som är bra mycket yngre i sinnet...

Jag kommer vara 21 och mannen 27 nästa år när vi gifter oss. Jag känner mig inte för ung, men å andra sidan har jag alltid varit rätt mogen av mig. Jag tror inte att det finns en speciell siffra, utan att det sitter i personlig mognad. Om man inte bryr sig om äktenskapet, gifter sig med någon man inte är säker på, och enbart bryr som om själva bröllopet och inte äktenskapet... ja, då spelar det ju inte direkt någon roll hur gammal man är.
Jag skulle säga att 80% av alla mina vänner är långt ifrån giftasmogna. De vill festa, röja runt, flytta hemifrån, börja plugga, börja jobba, resa och upptäcka sig själva.
Men jag har redan gjort det där. Jag bor sedan 1,5 år tillbaka tillsammans med min sambo, och vi har upplevt väldigt mycket tillsammans. Vi känner oss båda mogna för ett äktenskap, och är väl införstådda vad det innebär och beredda att finnas där för varandra i både just nöd och lust.
Att jag sedan har föräldrar som gifte sig när de var 18 och 20 år gamla, det spelar väl säkert också in. Inte deras ålder, utan det faktum att de varit tillsammans i 40 år och fortfarande älskar varandra och lever i ett sunt äktenskap, det ser jag som väldigt inspirerande och viktigt. :)
Så därför tycker jag att det är synd att TS har fått så många kommentarer från folk i sin närhet. Jag tycker helt enkelt att man får lita på att när ett par säger att de ska gifta sig, ja då är det så, och det är bra. Man får försöka se om förhållandet är sunt, och om parterna förstår varandra och är ansvarsfulla. Inte hänga upp sig på åldern! :) 

Säkert beror det på vilka man umgås med, men jag tror inte så mkt på det egentligen... däremot är nästan alla jag känner som gift sig i åldern 18-22 medlemmar i olika typer av frikyrkor och där det helt enkelt "hör till" att gifta sig ung. Det är liksom inget konstigt och tvärt om nästan förväntat om man varit ihop några år. Jag är rätt säker på att några av dessa killar (som ofta är några år äldre) gör det för att det ska bli accepterat att ha sex då de inte tror på sex utanför äktenskapet.

Jag tror säkert att dessa unga par varit väldigt måna om att deras förhållanden ska fungera, precis som de allra flesta är. Jag har inte alls samma erfarenhet som dig, utan de jag känner som gift sig väldigt unga har ganska mkt problem i sina förhållanden när de drar lite åt olika håll när de börjar upptäcka livet - något man inte har gjort är man är 19 oavsett hur mogen man är. Därmed inte sagt att det måste vara så att man drar åt olika håll, men statistik är statistik.

Ofta är killen några år äldre och har hunnit med allt man "ska", resor, plugg etc och vill gå vidare och skaffa barn. Tjejen kanske flyttat direkt hemifrån och ihop, och kommer sedan på att hon vill plugga istället. Då har de stått där med gemensamt allt och mannen trivs på sitt jobb och vill inte flytta. Då återstår bara distansförhållande, att ge upp den pluggdrömmen eller att separera...

Jag vet flera (iofs inte gifta) som separerat pga sådana saker därför att de inte kunnat enas, utan (oftast) den med jobb tycker att det är viktigare än att den andra ska få plugga där, och sedan har det spruckit därför att det inte fungerat på distans. De har varit på väldigt olika plan i livet helt enkelt... Självklart finns det undantag där det fungerat hela livet, men alla kan inte vara undantag. De flesta tonårsförälskelser håller inte resten av livet.

Förlovadflicka: sjävlklart finns det det, och även 30-åringar. Var det en pik? Det jag säger är att jag inte skulle gifta mig så tidigtoch därför känns det underlig att andra gör det - men jag säger också att jag vet att det kan bli lika lyckat som vilket äktenskap som helst ;)

Det kan jag hålla med om (trots att jag inte sett mer än nåt avsnitt), men generellt. Jag tycker dessutom att många medelålders är extremt dåliga på att veta hur mkt alkohol de tål och det blir gärna för mkt. Men jag tror inte det har något med åldern att göra utan helt och hållet med personligheten...

Nej, kära nån, det var absolut inte en pik!! :)

Dejli: Ja, det finns säkert de som är religiösa som gifter sig bara för att få ha sex, dock känner jag inga som jag tror gjort det. Särskilt inte i vårt fall då min fästman är 26 och har väntat med att gifta sig tills han hittade mig :)

haha kom på det sen :p

Det kanske var fel uttryckt av mig, att det bara var därför de gifte sig. Men de gifte sig tidigt nästan enbart för den sakens skull, självklart älskade de varandra, men hade det inte varit för "förbudet" mot sex så hade de förmodligen väntat ett par år till... det är väl dock inget som de flesta går ut med, eller ens kanske inser förrän senare...

I vårt fall vill vi inte vänta med att gifta oss eftersom vi inte vill bo tillsammans innan vi är gifta. Vänta med sex hade vi kunnat göra hur länge som helst, men vi vill gärna dela vardagen tillsammans nu. Vi har dock varit ihop i 2 år och 8 månader när vi gifter oss så det är ju inte direkt som vi har hastat fram det, hur många flyttar inte ihop efter en månad liksom? :P

Vi flyttade ihop efter 3 månader och jag blev gravid efter 6 månader ;P haha

I rest my case :P

Det är väl dock inget jag kanske rekommenderar och det funkar nog verkligen inte för alla. För oss gick det ju dock bra :) Tror inte att det var så många som trodde då att vi nästan 6år senare fortfarande skulle vara tillsammans och gifta oss :)