Jag har sedan i mars haft ont vid högger äggstock.. en molande känsla som kommit och gått.. gjorde ett cellprov i april och fick nu veta att det är förändringar.. Det som gör mig lvrädd är att jag haft ont hela tiden.. någon som vet något eller har varit med om liknande? vet ju att cellförändringar inte behöver vara farligt, men att det känns, är det mer troligt att det är cancer då?
Ta det bara lugnt, vet att det kan vara svårare än sagt. Men desto mer du jagar upp dig desto större chans att utveckla riktiga panikångest attacker och det är hemskt (vet av egna erfarenheter) och andra ångest relaterade sjukdomar. Jag hade problem med bukspottkörteln och ingen visste varför och jag jagade upp mig i massor och fick panikångest och ångest som höll i sig i flera veckor och det önskar jag inte min värsta fiende.
Som sagt de flesta cellförändringar läker av sig själva, eller hejdas så att de inte utvecklas till cancer.
Och ungefär fyra procent av alla kvinnor som undersöks vid en gynekologisk cellprovskontroll har någon form av cellförändringar. De allra flesta förändringarna är tillfälliga, och då görs bara en ny provtagning för att se om de försvunnit.
Om en cellförändring uppstår kommer kvinnan i regel bli hänvisad vidare till gynekolog som kan bedöma svårighetsgraden och behandla om så skulle behövas. Ungefär en fjärdedel av de upptäckta förändringarna behandlas, vilket motsvarar ungefär en procent av alla prover som tas.
En procent är minimal, så ta det lugnt!
Jag går alltid och gör de där testerna vart tredje år och detta året visade sig att jag hade förändringar.
Jag har varit och fått skurit bort en del och ska nu i höst göra om proven för att få besked så att det inte finns något kvar, så jag kan verkligen förstå att du är orolig.
Jag håller med Mariamilena80, det bästa du kan göra är att inte oroa dig.
I början var jag rätt ledsen, tänkte att jag aldrig skulle kunna få barn och så vidare, för jag var helt säker på att det skulle bli ett negativt besked. Men det enda det har lett till är att jag varit ledsen och kännt mig nere. Så jag bestämde mig för att jag inte fick tänka på det igen förrän det var dags för omprovet vilket är 6 månader efter den sk koniseringen. Så den siste augusti får jag ta tag i problemet, men fram tills dess ska jag bara njuta av sommaren. Hoppas du kan göra det samma!
Bamse kram
Madde
Massa tack för era svar 
jag inser också att det inte är någon ide att oroa sig.. antar att de hade kallat mig snabbare om det varigt i stadie 2 eller 3? har en tid i september, så provsvaren kan väl inte se såå hemska ut?
Jag har haft ganska grava cellförändringar men det gick att ta bort med laser, helt ofarligt!
Men klart man är nervös osv, men ta det lugnt o se till att förstå allt som läkarn säger! =)
Jag tycker inte du ska tänka för myclet på det, ja har haft detta nyss o tog bort det med laseroperation, det va inte så farligt o nu efter senaste kontrollen är det borta. försök tänk på annat o aroa dig inte :) kram
MaddeåMats tack för svaret, jag hoppas att det kommer att gå bra för dig i augusti, det gör det säkert! Trots allt är ju de flesta förändringar inge farliga har lugnat mig nu och tänker försöka följa ditt råd, inget blir ju bättre för att man nojjar Mariamalena80 tack för de lugnande orden! förstår att du måste haft det jättejobbigt med panikångesten.. Hoppas att både den och bukspottkörteln slutat besvära dig Cicci skönt att höra att allt gick bra för dig! ska se till att göra en lista till besöket.. Det brukar vara bäst, annars går man hem utan att ha rätat ut ett enda frågetecken :-P
Massa tack! härligt att höra från er som haft förändringar och blivit av med eländet
tog också bort med laser, kom tillbaka på kontroll 6 månader senare och då var cellförändringarna borta. Laseroperationen var smärtfri och enkel. Men det är snart 3 år sen, är det någon som vet om det kan komma tillbaka? Är väl snart dags för kontroll igen skulle jag tro.
Jag hade starka cellförändringar precis efter jag fått mitt första barn ( det var första gången de kollade mig) Jag kogniserade och allt har vart bra sedan dess. 4 år sedan
Vilken tur att vi har varandra här!
Gör att man inte känner sig så ensam när det är tufft.
