För fet för fest

Känns ju jätte tråkigt att hon känner så. Det finns väl inget utseende i hela världen som är fel för att vara med på fest!!

Alla är vi lika värda, tjock, smal, lång, kort, gul, brun. röd, grön, vit, blond, kortklippt, man, kvinna, ung, gammal osv

Kan du inte be dina andra gåster som är släkt med henne oxå att hjälpa dig att peppa henne och förklara hur gärna ni alla vill att hon oxå kommer med??

Jo både min mamma och moster har pratat med henne och min syster ska göra ett ärligt försök även hon. Jag älskar min mormor oavsett storlek och jag önskar så att även hon kunde göra det.. Så känsligt att prata om ämnet vikt med någon som mår så dåligt över det :(

Jag har liknande bekymmer. Farmor som tvekar här, inte för att hon är för fet dock, hon är smal som en sticka, utan för.. Ja jag vet faktiskt inte varför. 
Hon var också entusiatisk från början och skojade om att hon skulle vara tärna osv. Hon skulle även med och titta på klänning med mig. Sen skulle hon helt plötsligt inte med och titta på klänning för hon ville inte se den förrän jag hade den på bröllopet, med fixat hår och så, och nu försöker hon krångla sig ur att komma på bröllopet också, helt och hållet alltså. Det är visserligen några mil iväg, men hon har bilskjuts både dit och hem fixat.

Vet inte alls vad man kan göra, jag hoppas på att min lillebror ska lyckas övertala henne, han brukar vara den som gör det bäst. Är nämligen inte bara den här grejen som är svår att få med henne på, helst skulle hon nog sitta i sin lägenhet jämt, samtidigt som hon klagar på att hon är ensam..

Jo min mormor är oxå svårt att få med ut men är skjuts fixat så borde inte det vara ett problem tycker man ju. Svårt att veta vad som rör sig i deras huvuden när de inte vill prata om saken och mer undviker ämnet när vi pratar.. Vi får helt enkelt fortsätta peppa dom så att dom vågar sig ut och komma till vigseln ;)

Wiii- Förmodligen vill hon väldigt gärna men är orolig för att hon ska göra nåt som andra ska håna eller klanka ner på. Hon är osäker och rädd att göra fel.

Tycker synd om båda era släktingar som inte vågar vara med och givetvis er oxå, självklart vill man ha med sina nära och kära oavsett hur dem ser ut.

Jag har tyvärr inte kvar min morfar i livet som var en av dem bästa vänner och väldigt betydelsefull för mig. Jag skulle kunnat göra vad som helst för att hämta ner honom till jorden bara för att få ha honom med när jag gifter mig.

Var glad att tanten inte gjorde som mitt ex mormor,  när hon fick veta att vi var förlovade så sa hon  men NN är  tjock för att gifta sig.

Se till att damen i fråga har en redigt snygg klänning, skramla ihop till  från hela familjen och se till att hon får håret lagt, det brukade funka för att få min  farmor som var sociofob att följa med  på fester.   

Min farmors första kommentar när jag berättade att jag skulle gifta mig långt hemifrån var att hon inte tänkte komma. Jag pratade med med Pappa som vet hur mycket hon betyder för mig, så han tar med henne i sin bil.
Kanske har de äldre svårt att förstå hur viktigt det är för oss brudpar?

Hoppas det löser sig för dig, lycka till!

Nu vet ju inte jag hur gamla era mormorar är, men detta är väldigt vanligt bland äldre.

Man kan inte längre förlika sig med sitt yttre, det finns heller inte mycket att göra åt ålderstecknen och upplever det som väldigt jobbigt att vistas bland andra människor. Så att de kan se hur man "förfaller". Och att det garanterat kommer vara det enda folk pratar om, om man vistas ute
Tycker att det oftast blir värre hos dem som lever ensamma, barnen på annan ort och inte många vänner.
Jag jobbar med äldre och de vet inte hur härligt det är  och hur mycket de tillför, när de berättar om sitt liv och alla bravader de varit ute på och att man många gånger visst ser den lilla flickan eller den vackra käcka kvinnan lysa igenom.

Peppa på era mormorar och farmorar!!

Min 92-åriga mormor ringde och sa att hon inte kunde komma på varken vigsel eller fest eftersom hon inte kunde gå i höga klackar...! Toktant!
En halvtimme senare ringde min moster och sa att mormor visst kommer att vara med om hon så måste kidnappa henne... Tror mormor är mest nervös - hon ger sig inte ut på äventyr så ofta. Släktingar är bra roliga ibland :)

Min m2bs mormor skulle heller inte komma sa hon för hon kände ju ingen. Nu har vi satt henne mellan m2s mamma och bror på honnörsbordet och hon kommer som tur är. Så tråkigt för min sambo annars som redan som det är bara har 10 släktingar på bröllopet medan jag har över 40.

Oj, oj, oj! Så tragiskt!! Vad kan man göra?

Hoppas att hon tar sig i kragen och kommer ändå!!!

Vi har inga mor- eller farföräldrar i livet, däremot är våra föräldrar och fastrar i den åldern. Eftersom vi gillar gamla damer bjöd vi in en 89-årig dam jag känner från min hemstad sedan tolv år (och som är starkt förknippad med den). Hon är en stilig party-dam som alltid kommer på mina kalas här. Men hon är nu alldeles överväldigad över att ha blivit bjuden till vårt bröllop i Stockholm (där hon i och för sig ändå kommer att vara då) och kan inte förstå att hon bjudits även på middagen -- så vi kämpar för att få henne att förstå att det verkligen är meningen att hon ska komma...

Puh, det verkar som att farmor kommer ändå!
Precis som jag misstänkte lyckades min lillebror med det som ingen av oss andra gjorde! Så nu har hon sagt till honom iaf att hon ska följa med, jag har däremot inte pratat med henne själv än.
Vågar inte tro på det 100% än, men utgångsläget har ju förbättrats avsevärt! 

Hoppas att det går bra för er andra också? 

Min mormor har inte kommit fram till den slutsatsen ännu utan tycker att vi borde respektera att hon inte kommer. Men skam den som ger sig ;)

Eeeh... Skrev JAG detta? Min mormor har gjort likadant nämligen. Eller rättare sagt, hon vill inte gå för hennes hälsa är för krass säger hon. Vi vet alla att det är skitsnack, hon är helt enkelt för lat och vill att vi ska ömka henne. Hon kommer inte ens till vigseln! Men vet du vad- Jag låter henne välja själv. Jag är hennes första och troligtvis enda barnbarn som kommer gifta sig de närmaste 15 åren. Och gifter sig någon annan finns hon nog inte kvar tills dess. Låter hemskt, jag vet, men jag kan inte ägna all min energi åt att försöka övertala en vuxen människa att göra som jag vill. Hon önskar uppmärksamhet också, vilket vi just i detta fall valt att inte ge henne. Vill hon komma blir jag jättelycklig, och kommer hon inte är det hennes val, min dag kommer bli fantastisk ändå!