knäböja under vigsel?
Knäböjer man under vigsel ?
min blivande vill inte göra det kan man slippa?
någon som vet?
-
-
Svar på tråden knäböja under vigsel?
-
vad gör du då? viger du dom inte om dom inte vill?Kjell Präst skrev 2011-03-25 09:48:08 följande:Jag tycker inte att det är tillräckliga skäl, men andra präster kan resonera annorlunda.
-
Gift er borgerligt istället alla ni som tycker det är så hemskt att knäböja!
Har svårt att tro att det är så många vigslar där man "sluppit" knäböja, tror mer på att man faktiskt inte tänker på att det sker. -
Jag har varit på ett flera bröllop (ca 10 st)med vigsel i kyrkan inkl mitt eget tidigare, och alla har knäböjt.
Förstår inte motviljan om det inte är fysiskt.
Vad är det ni tycker är fel med det? en undran bara
-
Har aldrig reflekterar över det. Men när jag tänker efter så har nog alla gjort det på de bröllop jag har varit på.
Jag bryr mig inte vilket, det enda är väl om det blir svårt med klänningen... kanske trasslar ihop mig och inte kommer upp sen... hahaha... -
På de 4 vigslar jag varit på har ingen knäböjt. Alla fyra har varit de senaste 2 åren, så det skulle man kommit ihåg om det gjort.kandersson174 skrev 2011-03-25 13:34:44 följande:Gift er borgerligt istället alla ni som tycker det är så hemskt att knäböja!
Har svårt att tro att det är så många vigslar där man "sluppit" knäböja, tror mer på att man faktiskt inte tänker på att det sker.
Jag tycker att det är konstigt att det är vanligt att knäböja om alla bröllop jag varit på inte gjort det.
Men men, dom paren kanske hade bett om att slippa göra det. Det vet ju inte jag något om som gäst.
För min del spelar det ingen roll om jag "måste" knäböja när jag gifter mig.
Det viktigaste är att jag får gifta mig med min älskling. -
Det är väl inte bara att gifta sig borgligt?kandersson174 skrev 2011-03-25 13:34:44 följande:Gift er borgerligt istället alla ni som tycker det är så hemskt att knäböja!
Har svårt att tro att det är så många vigslar där man "sluppit" knäböja, tror mer på att man faktiskt inte tänker på att det sker.
För det första ser det i min mening oerhört löjligt ut att knäböja, och jag har ALDRIG varit med om detta under något bröllop jag gått på!
Och nej, det är inte bara som vi inte tänkt på det. Har till och med gått igenom min mammas och min kompis bröllop på film nu för att se om det fanns knäböjning!
Och ICKE!
Jag behöver inte knäböja för att visa att jag tror på gud.
Fattar inte ens varför man gör det?
Rent ut sagt löjligt!
Jag tror på Gud och är stolt över det - men för de behöver jag inte knäböja ! ! !
Varför skrev någon att det ska ha att göra med om man är heterosexuell?
I så fall är det ännu löjligare eftersom homosexuella får gifta sig i kyrkan idag...! Alltså borde dom ta bort knäböjning om det nu så är fallet..!
Eftersom jag aldrig sett det i vår kyrka håller nog vår präst med om hur löjligt det måste se ut...
så otroligt skönt med andra ord! -
Jag vet att det fanns med i den "standard" som vi gick igenom med vår präst, men då vi gifter oss utomhus på en strand så komer vi inte att göra det.
-
Jag ska börja med att säga att jag har absolut inget emot att paren vill ha sin vigselceremoni på ett visst sätt - jag och min blivande man har också önskemål (obs, inte krav, utan önskemål)
MEN
Jag blir så trött på att läsa att par säger att "si tänker vi inte göra", "så tänker vi inte göra" och "vi kräver att det är såhär blabla". En kyrklig vigselakt går (standardmässigt) till på ett visst sätt - följer en mall så att säga. Prästen ansvarar för akten och de delar som ingår i den och det är i samråd med honom/henne som paret kan lägga till/ta bort/ändra saker om prästen tycker att det är ok.
Jag tycker att om paret i fråga inte kan enas med prästen om hur akten ska genomföras, så är det upp till dem att leta efter en annan präst (som KANSKE ser annorlunda på saken) eller välja en annan typ av ceremoni där de medges ha ett större inflytande över utformningen.
(Detta är inte direkt riktat mot TS, utan mer en allmän kommentar i ämnet, då jag upplever att många par tror att de har 100% bestämmanderätt avseende vigselakten.) -
Och som sagt så säger jag återigen att knäböja finns inte inom min vigsel,annicka skrev 2011-03-25 14:51:01 följande:Jag ska börja med att säga att jag har absolut inget emot att paren vill ha sin vigselceremoni på ett visst sätt - jag och min blivande man har också önskemål (obs, inte krav, utan önskemål)
MEN
Jag blir så trött på att läsa att par säger att "si tänker vi inte göra", "så tänker vi inte göra" och "vi kräver att det är såhär blabla". En kyrklig vigselakt går (standardmässigt) till på ett visst sätt - följer en mall så att säga. Prästen ansvarar för akten och de delar som ingår i den och det är i samråd med honom/henne som paret kan lägga till/ta bort/ändra saker om prästen tycker att det är ok.
Jag tycker att om paret i fråga inte kan enas med prästen om hur akten ska genomföras, så är det upp till dem att leta efter en annan präst (som KANSKE ser annorlunda på saken) eller välja en annan typ av ceremoni där de medges ha ett större inflytande över utformningen.
(Detta är inte direkt riktat mot TS, utan mer en allmän kommentar i ämnet, då jag upplever att många par tror att de har 100% bestämmanderätt avseende vigselakten.)
då letar jag hellre en annan präst!
Och som jag även påpekat så verkar det inte finnas ens möjlighet för prästen att neka detta då han har vigt hur många andra brudpar som helst utan knäböjning - så det är helt och hållet mitt eget val att vägra det och det kan jag säga här med!
Det finns mycket värre saker man kan vägra i vigselakten och det gör inte vi.
Jag kan gå med på allt annat. Men någon knäböjning blir det inte!
Och tycker om det nu skulle vara så att knäböjning är till för MAN och KVINNA, tycker du då det är rätt att ha det kvar då homosexuella par gifter sig i kyrkan?
det tycker inte jag! -
Emblas mamma: läs nu igenom inlägg nr 9 igen och se vad det står. Jag tror att du blandat ihop lite.
Att knäböja i vigseln överraskade mig också, men de var väldigt fint och kändes helt rätt. Vi blev vigda inför Gud och det är något jag gärna knäfaller för. Det är en stor dag med stora känslor.