Vi som vill ha ett pampigt borgeligt bröllop!!

Hej, hoppas ni kan ge mig råd.
Jag har hela tiden sagt att jag vill vigas av en präst. Det är viktigt för mig eftersom jag ändå har en gudstro, även om jag tycker att stora delar av Bibeln är ett skämt och ren bullshit. Tror på Gud, absolut, men att Jesus gick på vatten och gjorde vin av vatten, yeah right. Att jag är gay och bibeln till vissa delar är väldigt homofientlig och heteronormativ är väl oxå nåt jag inte ser så gott på. Men det hade ändå kännt fint att vigas av en vettig präst, och få känna att det finns en god Gudomlighet därute som ser med glädje på vår kärlek, och vigas med välsignelser, det hade kännts fint för mig. Däremot vill jag vigas utomhus, inte i en kyrka, något som församlingen redan gått med på. De är även välvilligt inställda till att viga homopar, vilket känns skönt.
Min sambo är inte troende, men tycker ändå att gifter man sig så "ska det vara på riktigt" vilket tydligen innebär med präst.

Så till krukset. När jag läst härinne har jag fått små uppenbarelser om hur fin vårt bröllop hade blivit med en borgerlig vigsel istället. Vi får utforma den precis som vi själva vill, själva skriva hela vigselakten om vi så vill. (bortsett från de obligatoriska juridiska delarna.) Vi slipper bibeltexter om "därför ska en man lämna sin mor för att bilda familj med sin kvinna" och psalmer om att "jag lever mitt liv genom dig, o herre" (jag lever mitt eget liv, tack.) Dessutom är min sambo transperson och kommer inom några år att byta kön. Väljer vi en kyrklig vigsel kommer prästen säkerligen vilja tilltala Bernie som "kvinna" och "hon" medans Bernie själv skulle bli mycket lyckligare av att bli kallad 'han'.

Några råd, några input? Är lite villrådig här. Inga beslut måste ju fattas än på ett bra tag (gifter oss juli nästa år) men det hade varit skönt att få andras perspektiv. Några fördelar/nackdelar jag inte tänkt på än?

Styrka: Var bor ni nånstans? Eller rättare sagt var ska ni vigas?

 

Hej på dig. Förstår att det är en del att fundera över. Det går ju vända och vrida på saker och ting både en och 75 gånger. :-P

Som jag förstår det är ert dilemma att antingen verkligen kunna utforma er vigsel så att den blir precis ni men inte få med själva prästen eller också ha med präst men då kanske gå med på saker som inte är ni eller representerar er tro. Och här är det ju svårt för en annan att bedömma vad som väger tyngst för er. Men här kommer lite tankar jag fick.

Om ni skulle välja borgerlig vigsel (som för mig är minst lika "riktig" som en med präst, men smaken är ju olika...) så finns dt ju egentligen ingen motsättning mellan det och en gudstro. Det finns heller inga hinder för att plocka upp er gudstro i vigseln trots att den är borgerlig. Då kan ni dessutom beskriva er tro så som den är för er.  Det finns ju många troende vigselförrättare också och många av dessa skulle säkert kunna hjälpa er med att få in det på ett fint sätt.

Men om ni hemskt gärna vill ha en präst så välj med omsorg. Nu vet jag inte vart ni bor men ibland kan man kanske få råd om en bra prästkontakt via en hbt-organisation när er. Någon som kanske ändå har viss vana och kan hjälpa er att välja psalmer och bibelord som passar er och i möjligaste mån undviker att åtminstone påtala normer och sånt. Men viga sitt liv åt herren och att han är er gud och så vidare kanske kan vara svårare att komma ifrån?

Jag är ju ingen expert på detta men om jag ska säga rent personligt så hade jag föredragit att välja borgerlig och sen valt att lägga till några ord om er tro och vad den betyder för er om ni önskar det.
Om det är viktigt för er så kan ni ju också gifta er borgerligt och sen be en präst som ni gillar att välsigna ert äktenskap efteråt.
Men detta är som sagt bara jag och jag har ingen gudstro och för mig är en borgerlig vigsel högst "på riktig". Så känner din blivande verkligen att han skulle vilja ha en präst för att det ska kännas på riktigt och det är det allra viktigaste så leta noga och försök vara så öppna som möjligt med vad ni önskar.

Ja, kanske inte blev några bra råd direkt men det var lite tankar jag fick bara. Lycka till och hoppas det löser sig på ett sätt som känns bra för er!

Jag har heller inge direkta svar o ge mer än att inte ge upp tanken på hur ni egentligen vill ha det. Men tipset om en bra prästkontakt via en hbt-organisation tyckte jag var strålande. Eller efterlys en borglig troende vigselförrättare nånstans i sverige. De kan ansöka tillfälligt tillstånd att viga i annan kommun.
Men det viktigaste av allt, ge inte upp utan sök vidare. Det måste ju finnas nån vettig prälle som kan hjälpa er!

Vi finns här som stöd och inspiration!

 

Lundby församling, hisingen, göteborg.

Tack för råden!

Vi ska nog börja i två ändar innan vi väljer inser jag:
1. Börja leta borgerlig vigselförättare som vi trivs med.
2. Kontakta kyrkliga hbt organisationer och på det sättet försöka luska fram en öppensinnad präst

När vi sedan gjort det kan vi ju jämföra vilket som känns bäst.
Tack för tipsen om kyrkliga hbt organisation, att jag inte tänkte på det själv! Det är det som är så skönt med forum, man får andra perspektiv och förslag som annars inte hade tänkt på! Tusen tack!

Styrka: OK, jag hade ett förslag på en präst nämligen, men jag vet att hon inte reser så långt pga lite problem med hälsan.

 

Jag tycker idén med en borgerlig vigsel som ni utformar som ni vill och sedan att en präst välsignar ert förbund vore det bästa. Det vigselformulär som vigselförrättaren använder kan göras könsneutral om man vill, det är åtminstone vad jag har hört. :)

 

Önskar er all lycka och hoppas ert bröllop blir fantastiskt!

Wiii nu är jag riktigt pirrig inför lördag!!! =)

 

Ååå det förstår jag.

 

Hej!  Jag känner lite som dig, dv sjag är delad, o har velat fram o tillbaka något år.
 Själv tillhör jag kyrkan men är långt ifrån dess bästa barn. Min sambo däremot tillhöt inte kyrkan, så en helt kyrklig vigsel skulle det inte kunna bli.
 Därav borgeligt, vilket jag kanske inte sett så högt på... Men efter att en kompis gift sig borgeligt med föräldrna o syskon närvarande o sagt att detta var mer stämmningsfullt än den välsingnelse som ordnades efteråt i kyrkan( här var det då klänning bukett frack o hela köret i kyrkan o den borgeliga delen i stillhet ett par dagar innan..),så känner jag mig ganska säker på att borgeligt är bäst för oss också. 
Senaste bröllopet jag var på var mer av det religiösa slaget o där pratade prästen om i den personliga delen av vigseln om hur dom skall tacka gud för att han sammanfört varandra o att de skall tacka honnom för allt i livet osv.. då kände jag krftig avsmak, m jag skulle stått vid altaret då skulle jag gått ut. Mitt äktenskap är ju trots allt mellan mig o min man, ingen tredje part är där inblandad.
nåja där kom jga kanske inte med något nytt. dedär hade du tänkt på redan...
Men jag tror kanske att vi är så inskränkta i vårt sätt att se (iaf. jag då) att vi ser kyrklig vigsel som det enda rätta och att en borgerlig är lite ett B-alternativ. det är den inställningen vi borde komma ifrån.
Ex kom inte en av mina mostrar då mn kusin gifte sig borgerligt "för det var ju inte på riktigt".
Så nu tror jag o hoppas på att den borgerliga vi håller typ nästa år är minst liak bra som alal dessa kyrkliga.