Tycker det är så jobbigt ibland, vad skulle ni göra om ni var oense om framtiden?

Om det inte känns perfekt för er båda - då är det inte rätt hus. Så resonerar jag och blivande mannen när vi kollar på nya hus. Vi har väldigt olika smak, men inte oförenerlig. Vi skulle aldrig flytta någonstans om vi inte båda var helt nöjda.

Och att lämna någon för ett hus... nej, i så fall var det aldrig kärlek till att börja med. 

Självklart är det kärlek mellan oss och jag TROR inte sambon skulle lämna mig för just huset. Jag är bara rädd att  han ska börja bråka med mig eftersom svärmor säkerligen kommer börja bråka om det här. Ibland är det svårt vilken sida man ska stå på..
Men jag frågade honom igår rent allmänt om han skulle lämna mig för ett hus om vi var oense om var vi skulle bo.. haha :) Han sa att han aldrig skulle göra det.
Sen pratade vi lite om var vi ville bo i framtiden. Och underligt nog säger han att han vill bo NÄRMARE staden..
Ja, då anske jag kan pusta ut lite iallafall?

Men alltså det blir inte roligt attberätta för svärmor. Hon har verkligen blivit en riktig (förlåt) Ragata!
Igår hll jag på att bli skogstokig på henne...
ååh varför har jag fått en sån jobbig svärmor!?!? :/ Hon var inte alls sån här innan.. Jag tror hon mår dåligt över sitt liv på något sätt men det är ändå ingen ursäkt..
Igår var hon SKITJOBBIG!

Vi var där på middag och helt plötsligt säger hon:
- Gud vad jobbigt det är att min son aldrig får vara ledig (min sambo)
- Vad menar du? Han har ju varit ledig i nästan 3 veckor nu!?
- Ja, men han måste ju passa Embla hela tiden, då är man ju inte ledig! Det är så synd om honom!

Alltså vad är det med den JÄVLA skatan!?!
Själv är jag bara ledig 6 dagar vid jul och knappt det - jag har nämligen praktik samtidigt som jag jobbade 2 dagar vid nyår för att få in pengar till våra dyra elräkningar. Vad fan menar hon egentligen? Att jag är iväg och latar mig!? Att jag gör ingenting och bara har det skönt? Sen är min sambo hemma och har det så jobbigt!?
Tror jag knappast. Embla har varit jättesnäll hela veckan jag varit iväg nu, hon har sovit två timmar varje eftermiddag och jag har dessutom kommit HEM klockan 13-14 varje dag för jag har fått sluta tidigare!
Då anser hon att jag bara kommer hem och lägger mig på soffan!?
Jag blir så JÄVLA förbannad på sånt..
Hur hade ni reagerat?

Kan säga att hon sa PRECIS samma sak i somras! Då jag sommarjobbade 9 veckor för att skrapa ihop lite pengar då jag inte får studiemedel under dessa månader.
Hon tyckte det var fel av mig att jobba.
MEN, jag var ledig två veckor MINST på sommaren, kanske lite till. Jag jobbade bara 75% och DESSUTOM såg jag många gånger till att skaffa barnvakt till vår dotter så min sambo skulle få vara lite ifred ibland.
Jag blir bara så trött på svärmor! Då kan ju hon ställa upp och vara barnvakt om hon "tycker så synd" om sin son! Men det gör hon aldrig för hon "har det bara så jobbigt"..!

"Min man var minsann ALDRIG hemma och jag fick minsann ALLTID ta ungarna när dom skrek"
JAHA!?
Så därför är det inte bra att tiderna förändras?
Surkärring. Varför ska man ens ta upp en sån här grej!?

En annan grej igår jag blev väldigt sur över var att jag och min dotter satt och ritade elefanter,
då sa jag på SKOJ till Embla:
"Du vet väl att man kan rida på en elefant? :) Men det är nog bättre du lär dig rida på en häst sen"
Då utbrister svärmor med hög och irriterad röst:
OCH VEM FAN SKA TA HAND OM DEN!?!?

Då påpekar jag att för det första skojade jag, för det andra kanske Embla vill börja ridskola om några år och då behöver man inte skaffa någon häst och för det tredje så KAN man hjälpa till med en annans häst när man blir större OM man nu får det intresset.
TRAMS! DET ÄR BARA EN JÄVLA MASSA SKIT! DET VET JAG!

JAg bara blir så ledsen och förbannad. Vad är det egentligen för fel på svärmor?
Man kan ju inte föra ett normalt samtal?
Nej, vår dotter får inte gå på ridskola, hon får inte göra si och så, för det bestämmer hon tydligen!
Jag tycker hon ska få göra som hon vill när tiden kommer.
fattar inte vad svärmor håller på att bråka omhela tiden!
Fan alltså. Jag ville verkligen säga till henne att hålla klaffen igår men jag försökte hålla god min ändå och vara lugn. Vill inte sjunka till hennes nivå!

Vad tror ni, är min svärmor sinnessjuk eller vad fan är det med henne!?
Jag håller snart på att bli tokig och jag träffar ALDRIG dom längre. Jag går aldrig di själv och till och med min sambo har nu märkt att jag inte vill åka dit alls.
Nä, varför skulle jag vilja det? Varför skulle jag vilja hälsa på henne? Finns snart inte en anledning..

Oj! Måste säga att din blivande svärmor inte låter så snäll. Hon verkar vara en av de pessimistiska typerna som är lite bitter över hur livet blivit.

Men jag kan relatera till lite av det. Jag har en underbar blivande svärmor men vissa saker är inte underbara. Som att hon t.ex tycker jag ska ta hand om hemmet, barnen hela tiden. Hemmet är väl det hon tycker är vktigast eftersom hon själv är grymt pedant. När hon kommer hem till oss och jag tycker det ser ok ut så tycker hon det är stökigt och börjar städa. Det är aldrig min sambos fel det är alltid mitt. Jag studerar så jag är väl mer ledig än han. Men enligt henne är det ingen ursäkt eftersom hon jobbade och tog hand om sju barn och hushållet. Ibland blir jag tokig på henne. För det mesta är jag bara tyst och nickar och håller med. Vi träffar ju inte henne så ofta eftersom hon bor i värmland.

Svärmödrar har väl den förmågan att se till sin sons bästa. De försöker väl vara snälla gentemot sin son men förstår inte att de sårar den andra partern i psossessen.

Om din svärmor är sinnessjuk eller inte kan jag nog som lekman inte säga något om!

Men det verkar ju onekligen som att du har det jobbigt!

Många kommer säkert råda dig att TALA med henne om hur du känner. Eller be att sambon talar med henne om hur ni båda känner.
MEN, sådant är ju inte alltid så lätt. Och inte är det alldeles säkert att det i alla fall blir någon förändring. Eller i så fall en till det bättre.

Önskar att jag hade något bra råd att ge, men tyvärr har jag nog bara usla sådana...

Jag önskar att JAG hade vågat svara henne

-Ja det ÄR verkligen synd om min sambo. Ja, jag håller verkligen med! Vad synd att det inte finns NÅGON i hela världen som kan hjälpa oss så att han får sig lite LEDIGT på sin semester! STACKARS honom!
JAG får ju i alla fall jobba jag, så att vi har råd med hyran, och då får ju i alla fall JAG vara ledig från Embla. Lyllos mig!

Ibland kan det vara bättre att överförstärka någons åsikter, så att densjälv inser vad sina dumheter, istället för att du själv bara går till försvarsställning.

När det gäller det där huset...
Visst, de vill inte att huset skall försvinna ur släkten...
MEN, jag lovar att ALLA i alla fall kommer vara rätt glada och nöjda med att de säljs en dag.
Då BEHÖVER  ju ingen bry sig om det mer.
Och att NI skulle behöva köpa det, är ju helidiotiskt!
Kanske hade det varit en självklarhet för 80 år sedan, men nu är nu. Nuförtiden är det väl viktigt att vi är lyckliga också. Och för dig och blivande maken verkar det ju vara klart bäst att satsa på er dröm istället. Bo där ni verkligen VILL.
Jag o fästmannen köpte ett hus får två år sedan och våra fyra föräldrar tycker nog att vi är lite galna som köper ett standardhus för 2 miljoner, när man kan köpa ett i deras hemtrakter för 800 000. Och det kan man väl några mil härutanför med.
Men vi är SÅ lyckliga med vårt val. Trots att det är mycket pengar. Men vårt liv är ju SÅ enkelt när det mesta finns i närheten. Vi hade haft ett mycket mer komplicerat liv om vi skulle behöva åka buss till busstationen och pendling, skjutsa våra eventuellla framtida barn överallt.

Jag tror att om ni känner som så att det där huset BARA skulle göra livet komplicerat för er, så ÄR det ju inget att fundera på! Dessutom blir ju inte ens äktenskap lyckligt baserat på att man gör vad ANDRA vill!

Lycka till med svärmor och med att övertyga din fästman!

Nej hon är väl inte sinnessjuk, hehe, det var att ta i:)
Men jag var så förbannad igår och hade drömt om det hela natten..

Men jag ska försöka att bara hålla mig borta från henne så mycket det bara går.
Precis som hennes andra son m. familj gör - jag börjar förstå varför dom inte vill ha och göra med svärmor.
det är inte alls svårt att förstå!

Jag får väl träffa henne ochhålla minen när det är nödvändigt men jag kommer inte att gå dit helt självmant och uppriktigt igen. never.

Kan bara påpeka att "min stackars sambo" fick en lång sovmorgon idag fastän det är jag som varit uppe tidigast hela veckan och fått gå till jobbet. Visst är det jättesynd om honom? :)

en mycket jobbig situation.. jag sloga dock av en tanke. din svärmor har förmodligen alltid fått höra att huset ska stanna i familjen. då din svärmor inte vill ha det har hon kommit på denna "fantastiska" lösning, att NI kan ta det! alla nöjda! utom ni... hon tycker nog att det är jobbigt att känna pressen från sina föräldrar, men förstår hon att hon gör samma sak mot er nu?

din sambo tycks vilja göra alla nöjda, antagligen därför han är lite velig. ta reda på vad han verkligen vill, uttryck tydligt vad du vill, och påminn honom om den viktigaste uppgiften en man har i ett förhållande:
ta alltid din partners parti mot din mor!
dessutom är det hans uppgift att ta jobbiga disskusioner med hans föräldrar, precis som du tar det med dina!

glöm inte det viktigaste: ni älskar varandra! det ska förmodligen mer till än ett hus och en jobbig svärmor för att skilja er åt! bara ni är raka mot varandra! lycka till!

stackare!

vet inte heller vad göra, förutom att du och sambon pratar igenom noga var ni vill bo och hur. tänk på att bara för att hans mamma säger något är det inte sagt att han vill detsamma eller tar parti.

angående klankandet och gnällandet hon kör med:
ignorera. klagar din sambo? nej. och gör hand et är det en sak mellan dig och honom.

kanske kan du säga till din sambo att det känns som att hon anklagar dig, och be honom att säga "kära mor, jag har det jättebra. emblas mamma gav mig sovmorgon i morse."

och är han inte tacksam, ja då behöver han en avhyvligt ;)

stå på dig!

Ursäkta men jag kan inte låta bli att störa mig på människor som menar att en person kan vara barnvakt åt sitt eget barn!!! Tror hon att du alltid tar hand om er dotter normalt sett och sambon bara hoppar in när det behövs?

Angående huset, se till att ni pratar igenom själva vad NI vill innan svärisarna har chans att ta upp det igen. Man behöver ha en enad front!

"Jag står i valet och kvalet.. Vill ju inte att vi ska bli på dåligt humör nu heller när vi är så lyckliga.." Nä visst, men det är heller inte br (varken för dig eller din relation) att du går och funderar på det! Prata med honom, hoppas att det blir lättare att släppa det sen. =)

Bra ska det vara såklart, inte br....

Nu kommer jag låta som jag har något emot dig personligen men men

När jag läser igenom alla dina inlägg här slås jag av främst en sak, JAG JAG JAG vill inte jag vill detta osc.

Din sambo kanske helst av allt vill ta över morföräldrarnas gård men det vill du inte höraoch därför är det svärmor som sätter griller i huvudet på honom.

Och om du visar samma inställning till honom och gården som du gör i tråden är det inte så jäkla lätt för din sambo att säga ärligt vad HAN vill.

Även om man har planerat en sak kan förutsättningarna ändras och man själv med dom ju det kan ju vara det som hänt med din sambo. Du lät ju inte lite föraktfull när du skrev det om traktorn.

Tänk om din sambo har haft en dröm om att ta över den gården men aldrig trott på att de ska kunna hända, och nu har han chansen.

Det jag egentligen undrar är varför det är självklart att dina önskningar ska gå först och inte hans.

Och bor man så med en grusväh så sköter man ju snöröjningen själv. för oftast är det ju ens egen väg

Och du menar kanske att jag ska göra min svärmor till viljes och flytta in på gården för hennes skull och betala 1,5 miljoner för det och kanske mer? Och sen leva där och egentligen hata det?
Vi bor ganska långt in på landsbygden redan nu och min sambo tycker ibland att det är SKITJOBBIGT! Det är en av anledningarna till att jag inte vill flytta - för att han skulle få det ÄNNU mer jobbigt med snöskottning och senare kvällar när det är de han klagar på redan nu!

Ibland måste man tänka lite logiskt med!

Och jag är INTE ALLS föraktfull när jag skriver om att han kan få ha en liten traktor - jag menar allvar, det är klart han KAN FÅ DET!
Du tolkar ju bara fel. Men det ska jag be om ursäkt för!?