Måste man ha bordsplacering???

Personligen föredrar jag alltid en genomtänkt bordsplacering. Dels kan det ge nya kontakter med människor jag inte känner sedan tidigare och det är oftast väldigt trevligt. Sen så tycker jag att det kan bli en massa fel om man inte har det. det är lätt att man då sätter sig vid de man redan känner. De kan också vara så att de man känner sätter sig vid ett bord och att man själv som ensam person inte fick plats där. Var sätter man sig då?

Senast jag upplevde problem med en icke bordsplacering var på ett 50-årskalas. Där hade inte ens värden och värdinnan någon plats. Det slutade med att 50-åringen satt bredvid mig men på min högra sida (dvs. inte som min bordsherre) och utan en dam vid sin sida, ingen vågade liksom "ta" den platsen. Det blev väldigt olyckligt tycker jag. Vi andra placerade oss själva i par, man går ju inte och söker upp någon annan och lämnar sin partner i sticket. Inga nya kontakter med obekant gjordes vid den festen.

Men svaret på din fråga är att man måste inte ha bordplacering, men jag tycket verkligen en genomtänkt bordsplacering med folk man både känner och inte känner intill sig. Vi kommer inte ha traditionell placering med honnörsbord utan kommer att sitta själva vid ett bord.

Vad är det som gör att ni inte vill ha bordsplacering? Ser ni särskilda problem med det eller orkar ni bara inte? För såklart det kräver sitt jobb. På bröllop skulle jag förvänta mig en bordsplacering.

Tack för ditt svar, visst orkar vi... Mera en massa tänk hit och dit om hur vi ska göra och hur vi inte ska göra, finns lite ex med nya, finns flera språk och många olika typer i gästlistan. Något honnörsbord blir det inte utan där lutar vi mer åt ert håll. Har gjort många olika placeringsalternativ men blir inte nöjda, känns inte bra bara... Sen har många runt oss egna åsikter och traditioner, som de så klart vill ha med på vårt bröllop, dessa har vi dock inte tänkt ta hänsyn till............

Även om ni nu har stora problem att få ihop bordsplaceringen, så kanske det blir ännu mer problem med att inte ha någon, men det kan ju bara ni bedöma, ni känner era gäster bäst.

jag har ett jättebra tips till dig =D
har själv funderat på det här med bordsplaceringen, då även på att inte ha nån alls, men kom fram till detta: Utan nån som helst bordsplacering alls, blir det lätt väldigt rörigt kan komma bli EN ledig stol mitt i allt här och där, och svårt för gästerna att då placera sig osv. MEN! =) ta en kortlek, klipp den i två delar, lägg ut ena delan av kortet på en plats, och låt värd,marsalk eller vilka ni nu väljer som tar emot gästerna vid middagen ge gästerna andra delan av kortet, och dom ska sitta där deras andra halva kortet ligger =D ha ett spaderbord,ett ruterbord osv =) kul grej, plus att dom kan hamna med vem som helst, och då lära känna andra där =) visst,vill gästerna byta sins emmelan så får dom vä'l göra det, men dock har du en grundidè för placeringan iallafall =)

Någon sorts placering är trevligt, inte minst för de gäster som kanske inte känner så många och med helt fri placering hamnar mitt emellan etablerade gäng och helt utanför samtalet. Men blandad placering inkluderas alla gäster mer naturligt.

Men en mellanvariant är att placera folk vid ett bord eller del av bord (6-8 personer) och låta dem sitta fritt inom det.

Måste är lite fel. Omni vill ha fri placering så gör det. Men jag upplever det lättare med bordsplavcering för då har alla en plats och det bliringa konstigehter "älskling jag sätter mig däääääär borta" ;) Sen visar det också lite att det är en fest/middag/fika...  med stil :)  Jag kan inte tänka mig att ha fri placering och få min fästmans kompisar framför mig. Släkten sitter närmast.

Fundera och gör osm ni vill!

Vi ska inte ha bordsplacering! Vi ska ha ett avslappnat trädgårdsbröllop med grillbuffé så bordsplacering passar inte alls in på vårt typ av bröllop.

Jag själv är en ganska öppen och frammåt människa, har inga problem att mingla och prata med folk jag inte känner och därför (tror jag) blir jag nästan alltid placerad med tråkmånsar, ibland med människor med rikiga problem att konversera. Det är sååååå tråkigt! Tror att de flesta tillställningar skulle varit väldigt mycket roligare om man själv valt vilka man suttit med. Särskilt bröllopsmiddagar som är lååååånga.

Att få folk som inte känner varandra att prata om umgås tror jag inte kommer att vara några problem. Tänkte dessutom ev. ha ngn form av tipsrunda eller liknande under minglet innan maten och då dela upp folk i lag och då kan man ju blanda släkt och vänner från olika bekantskapskretsar.

Ja det var olika tankar som kom det, är nog lite inne på det fröken T skriver, att man placerar folk för att någon ska hålla igåg, en annan är duktig på det osv... I mina ögon är alla gäster lika mycket värda, och vi har inte bjudit vitt och brett utan hållt oss till de närmaste. Finns så mycket att tänka på, och det är flera som absolut inte vill ha bordsplacering av gästerna. Då det är ett bröllop är alla våra gäster införstådda om att det är en middag med lite mera stil etc... Stolarna framför mig och min blivande är tomma, tänkt att alla som vill ska kunna komma och sitta en stund under kvällen....

Nej, jag var på ett bröllop där allas namn stod på lappar vid ingången och så satte man sig där man ville och satte lappen runt/på glaset för att "paxa" sin plats. Det var inget man tänkte på men man lärde ju heller inte känna några nya :P

Jag har haft tur de gånger jag och fästmannen delats på, för vi har trots allt alltid hamnat i närheten av varandra.
MEN jag har en stackars svåger som ALLTID placeras hur långts som helst från sin min syster. Han börjar bli rätt trött på det, och känner sig ju rätt ensam och utanför, eftersom han alltid placeras bland en massa "svåra". T ex sådana som inte ens talar samma språk som han.

Vi tänker ha småbord. Och vi funderar starkt på att sätta alla par vid samma bord, men låta dem själva sätta sig hur de vill vid bordet. Då kan man ju ända välja att de ska få lära känna några nya, som man tror de skulle gilla. Och så känner sig alla bekväma ändå. Förhoppningsvis!